Den svenska modellen bidrar i arbetet mot antibiotikaresistens

Publicerad

Regeringen uppmärksammar internationella världsantibiotikaveckan den 18–24 november. Bakom kampanjen står WHO och flera internationella organisationer. Syftet är att sätta fokus på vikten av att ha fungerande antibiotika i framtiden.

Covid-19-pandemin fortsätter att skörda liv och medföra förödande konsekvenser för människor och samhällen världen över. En viktig orsak är att det saknas effektiva läkemedel för att förebygga och behandla sjukdomen. Parallellt fortsätter den oroväckande utvecklingen med bakterier och andra mikroorganismer som är resistenta mot behandling. På flera håll finns rapporter om att antibiotikaanvändningen har ökat i samband med pandemin, vilket kan öka risken för resistensutveckling – samtidigt har Folkhälsomyndigheten rapporterat att antibiotikaanvändningen i Sverige faktiskt har minskat under pandemin. Arbetet med att utveckla diagnostik, behandling och vaccin mot covid-19 har tydligt visat vad vi kan åstadkomma när vi arbetar tillsammans för att hantera gemensamma hälsohot. Här finns viktiga lärdomar även för arbetet med antibiotikaresistens.

Antibiotikaresistens har länge varit en profilfråga för svenska regeringar och det finns en blocköverskridande samsyn om arbetets mål och innehåll. Sverige är ett föredöme. Vår arbetsmodell bygger på förebyggande insatser och tvärsektoriellt samarbete. Sverige har ett gynnsamt resistensläge och EU:s lägsta antibiotikaanvändning till djur samtidigt som avkastningen är hög.

– Sverige är ett litet land men vi har en stark röst globalt i frågor om antibiotikaresistens. Det är ett kvitto på ett flera decennier långt och hårt arbete från svensk vård, svensk forskning och en bred politisk samsyn i arbetet, säger socialminister Lena Hallengren.

– Svensk djurproduktionen kännetecknas av ett starkt djurskydd och en god djurhälsa. Vi har stark samverkan mellan staten, näringen och forskningen och vi har visat att det går att kombinera ansvarsfull antibiotikaanvändning med hög avkastning. Det gör oss till en viktig förebild i omvärlden, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

– Sverige var tidiga med att uppmärksamma miljöns roll i uppkomst och spridning av antibiotikaresistens. För att förhindra att antibiotika kommer ut i miljön har vi börjat uppgradera avloppsvattenreningen. Nu tar vi oss an utsläppen vid tillverkningen genom att ta fram en försöksverksamhet med en miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet. Vad vi gör i Sverige väcker intresse i andra länder, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

– Regeringen har länge prioriterat antibiotikaresistens och forskningsområdet är inget undantag. Forskning och innovation är vägen framåt om vi ska kunna komma tillrätta med resistensproblematiken. Vi behöver nya behandlingsalternativ, men också mer kunskap om till exempel vad som får människor att följa riktlinjer för att begränsa användningen av antibiotika, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

– Antibiotikaresistens är ett globalt problem som kräver globala lösningar. Ökande resistens hotar att drabba de fattigaste allra hårdast, och utvecklingssamarbetet spelar en viktig roll. Här finns också lärdomar från den pågående covid-pandemin, inte minst när det gäller förebyggande av smitta, tillgång till vatten och sanitet och vikten av effektiv behandling, säger minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson.