Innehållet publicerades under perioden

-

Ett starkt samhälle för att möta samhällsutmaningarna

Publicerad

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. I forsknings- och innovationspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige presenterar regeringen satsningar för att bland annat lösa dagens samhällsutmaningar, ökade medel till forskning vid lärosäten i hela landet samt satsningar på nationella forskningsprogram. Anslagen förslås öka med 3,4 miljarder redan i år för att sedan öka till ytterligare till 3,75 miljarder kronor 2024.

Att investera i forskning och innovation skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Det krävs för att återstarta ekonomin efter covid-19-pandemin och för att bygga kompetens, välfärd och konkurrenskraft med utgångspunkt i klimatomställningen.

Fem samhällsutmaningar

Forskning och innovation bidrar till utvecklingskraft i hela landet och stärker samhället. I propositionen presenteras fem övergripande globala samhällsutmaningar som ligger i linje med Agenda 2030. Dessa utmaningar behöver mötas med mer kunskap, utbildning, forskning och innovation. Oavsett om samhället står inför en pandemi, en föränderlig arbetsmarknad eller klimathot så behövs en långsiktig forskningspolitik. Samhällsutmaningarna är Klimat och miljö, Hälsa och välfärd, Demokrati och starkt samhälle, Digitalisering samt Kompetensförsörjning och arbetsliv. De beskrivs i korthet nedan.

Klimat och miljö

Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och det arbetet ska baseras på forskning och vetenskap. Därför görs en omfattande förstärkning av svensk klimat- och miljöforskning. Forskningsprogrammet om klimat förstärks och blir det största nationella forskningsprogrammet och ett nytt nationellt forskningsprogram om hav och vatten inrättas. Det satsas på nationella forskningsprogrammet om livsmedel och på hållbart samhällsbyggande. Satsningar görs även på klimatdata från rymden. Satsning görs på hållbar utveckling av grön och blå biobaserad ekonomi där forskning och innovation bidrar till omställningen att bli ett fossilfritt föregångsland samt tillväxt och sysselsättning i hela landet. När det gäller näringslivets klimatomställning satsar regeringen på samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning och på förverkligandet av hållbara innovationer via RISE.

Hälsa och välfärd

Satsningar görs inom två helt avgörande områden. Dels inrättas ett nytt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier samt satsningar på förstärkt laboratoriekapacitet, primärvård och life science. Dels görs stora satsningar för bättre folkhälsa, till exempel med ett nytt nationellt forskningsprogram för att motverka psykisk ohälsa.

Demokrati och starkt samhälle

Regeringen föreslår att högskolelagen ändras så att akademisk frihet främjas och värnas. Två nya nationella forskningsprogram lanseras med syfte att minska brottslighet och segregation samt en särskild satsning på säkra samhällen. Även den konstnärliga forskningen spelar en viktig roll i att möta samhällsutmaningarna och är en del i det demokratiska samtalet och förstärks därför.

Digitalisering

För att möta digitaliseringen inrättas ett nytt nationellt forskningsprogram om hur den påverkar samhället. Det görs också en satsning på cybersäkerhet vilket är viktigt nu när pandemin ökar tempot i digitaliseringen. En annan satsning görs på utveckling och tillämpning av ny digital teknik, som artificiell intelligens (AI). Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara för en bättre välfärd, nya jobb och stärkt konkurrenskraft.

Kompetensförsörjning och arbetsliv

Den svenska välfärden är beroende av välutbildad personal och ett hållbart arbetsliv. Arbetslivsforskningen förstärks och en lag­ändring föreslås som förtydligar lärosätenas ansvar för livslångt lärande. Satsningar görs på forskarskolor för lärare på vård- och lärarutbildningarna, samt ytterligare åtgärder för bättre kompetensförsörjning och bättre villkor inom universitet och högskola som är den största statliga arbetsgivaren. I dag råder det stor brist på bland annat lärare och sjuksköterskor i hela landet. Regeringens avsikt är att mål ska sättas för hur många som ska examineras inom utbildningar till legitimationsyrken.

Nationella forskningsprogram

Samhället är beroende av forskning, innovation och stark samverkan, det har inte minst krisen visat. Utan forskning hade samhället drabbats mycket hårdare. Covid-19 är ett nytt virus, och forskare lär sig mer om detta för varje dag. Genom forskning och innovation skapas de vaccin, läkemedel och medicinteknik som behövs för att definitivt ta samhället ur denna kris.

Regeringens satsar på sex nya nationella forskningsprogram om Hav och vatten, Virus och pandemier, Psykisk hälsa, Digitalisering, Brottslighet samt Segregation. Dessutom förstärks fem befintliga program om Klimat, Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Antibiotikaresistens och Arbetslivsforskning. Utöver programmen görs ytterligare forsknings­satsningar inom olika områden.

Värnande av en stark och fri forskning i hela landet

Regeringen föreslår satsningar som värnar den fria forskningen. I det ingår ökade medel till universitet och högskolor för forskning och utbild­ning på forskarnivå i syfte att ge förutsättningar för lärosätena att göra strategiska prioriteringar och ta ansvar för hög kvalitet i verksamheten, inklusive frågor som jämställdhet och profilering. Regeringen vill genom förstärkningen stärka forskningen vid universitet och högskolor i hela landet samtidigt som det genomförs en historiskt stor utbyggnad av högskoleutbildning i hela landet. Ytterligare satsningar på fri forskning görs via en förstärkning av medel till Vetenskapsrådet.

Ändringar i högskolelagen

Regeringen föreslår ändringar i högskolelagen för att dels förstärka och tydlig­göra högskolans ansvar för samverkan, inter­natio­na­li­sering och livs­långt lärande, dels främja och värna den akademiska friheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Det aviseras en tydligare styrning utifrån antal examinerade gällande utbildningar till legitimationsyrken.

Forskningens infrastruktur

Olika typer av forskningsinfrastruktur som stora forskningsanläggningar behövs för att bidra med ny kunskap som kan möta de globala samhällsutmaningarna. För att internationellt konkurrenskraftig forskning ska kunna bedrivas föreslås svensk forskningsinfrastruktur förstärkas. En särskild satsning görs bland annat på den internationellt världsledande forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Även ESS och MAX IV i Lund tilldelas medel. Medel tillförs via Vetenskapsrådet till forskningsinfrastruktur. Dessutom tillförs Vinnova medel för forskningsinfrastruktur som är av särskilt värde för näringslivet.

Jämställdhet och trygga villkor

Högskolan är den största statliga sektorn sett till antalet anställda. Villkoren för de som verkar i sektor måste vara goda och både mäns och kvinnors kompetens måste tas tillvara. Det lägger grunden till hög kvalitet i forskning och högre utbildning. De åtgärder som nu görs bygger vidare ett långsiktigt reformarbete. Lärosätena behöver arbeta strategiskt med karriärvägar och meriteringssystem. Regeringen vill att andelen visstidsanställningar minskar och att användningen av anställningen biträdande lektor ökar.

Tryggare anställningar krävs. När tidsbegränsades anställningar staplas på varandra kan den totala tiden fram till en tillsvidare anställning bli mycket lång. Regeringen avser att lämna ett myndighetsuppdrag om att se över detta. Öppen och transparent rekrytering till alla anställningar och utbildning på forskarnivå är viktigt för kvalitet, mobilitet och jämställdhet och kommer nu att följas upp. 

Åtgärder för ökad jämställdhet är fortsatt prioriterat. Myndighetsstyrningen utvecklas så att den tydligare främjar en jämställd högskola med goda arbetsvillkor. Regeringen avser att prioritera lärosätesspecifika mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Det är angeläget att universitet och högskolor fortsätter att arbeta med jämställdhetsintegrering för att säkerställa fler och långsiktiga resultat. Lärosätena kommer därför få ett förnyat uppdrag om jämställdhetsintegrering.

Mälardalens universitet

Som ett led i en fortsatt utveckling av den strategiska forsknings­politi­ken och stärka Sverige avser regeringen inrätta ett nytt universitet i Mälardalen. Mälardalens högskola blir Mälardalens universitet 2022 och 130 miljoner ska tillföras för att ge lärosätet möjligheter att utvecklas som universitet. Det är viktigt att se till kvalitetsaspekter när en högskola ska få benämnas universitet. Regeringen kommer därför säkerställa att lärosätet kan visa att det har säkrat sitt kvalitetsarbete inför beslut om universitetsstatus.

Satsningar på innovationssystemet

Innovationssystemet föreslås stärkas med satsningar som avser bland annat strate­giska innovationsprogram, forskningsinstitut, test- och demonstrations­miljöer samt sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering. Dessa satsningar bidrar till att möta samhällsutmaningarna, nyttiggöra forsk­nings­resultat och stärka Sverige som kunskapsnation.