Välfärdskommissionen enas om flera nya åtgärder på årets första möte

Publicerad

Under onsdagen höll Välfärdskommissionen sitt första möte för i år. Det handlade om hur stat, kommuner och regioner kan hitta nya arbetssätt och metoder för att säkerställa att pengarna som går till välfärden används effektivt. Bakgrunden är bland annat att gapet mellan behov och tillgängliga resurser i välfärden väntas öka de kommande åren. Kommissionen enades om totalt sex åtgärdsförslag.

- Som skattebetalare ska man kunna känna sig trygg med att våra gemensamma pengar används på ett smart sätt samtidigt som välfärdsmedarbetarnas villkor och arbetsmiljö värnas, säger finansminister Magdalena Andersson som är ordförande i kommissionen.

Enligt en analys som gjordes av finansdepartementet 2019 bedömdes det så kallade finansieringsgapet uppgå till cirka 90 miljarder kronor år 2026. Med finansieringsgap menas skillnaden mellan den utgiftsnivå man kan ha i kommuner och regioner med dagens skattesats och den utgiftsnivå som krävs för att bibehålla en oförändrad standard i välfärden. Sedan analysen presenterades 2019 har regeringen förstärkt statsbidragen vilket har bidragit till att minska gapet, men det beräknas fortfarande finnas ett stort gap.

- De stora 40-talistkullarna kommer nu upp i 80-årsåldern. De har arbetat ett helt långt arbetsliv och har rätt till en trygg ålderdom. Det innebär att vi behöver bygga ut äldreomsorgen. Vi behöver också titta på hur vi kan säkerställa att varje skattekrona som investeras i vården, skolan eller i omsorgen genererar så mycket välfärd som möjligt för medborgarna, säger Magdalena Andersson.

Ett förslag som kommissionen enades om på mötet under onsdagen handlar om att ta fram nya nyckeltal för att mäta kvalitén och måluppfyllelsen i välfärden. Detta lyfts fram som ett viktigt verktyg för att kunna jämföra hur olika kommuner och regioner bedriver sitt arbete med välfärden. På så sätt kan man hitta goda exempel för andra att ta efter.

- Utvecklingen av välfärden är viktig för TCO-förbundens medlemmar. Många är anställda i välfärdssektorn, såväl offentligt som privat. Min förhoppning är att förslaget om nyckeltal kommer att bidra positivt till en bättre arbetsmiljö och kompetensförsörjning i välfärden säger Therese Svanström, ordförande i TCO.

Kommissionen enades också om att genomföra en övergripande analys av effekterna av kommunal och regional samverkan, som i dag framförallt många mindre kommuner och regioner använder för att kunna förbättra välfärden. Det saknas dock en samlad kunskap om vilka effekter det har på exempelvis välfärdens effektivitet och utvecklingskapacitet.

En annan åtgärd handlar om att stärka ekonomiska analyser inom ramen för kunskapsstyrningen, det vill säga det system för utveckling och spridning av kunskap som regionerna i Sverige använder sig av. Syftet är att på sikt kunna erbjuda en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård där tillgängliga resurser används mer effektivt.

Välfärdskommissionen kom också överens om nya insatser för att stärka kommunernas och regionernas arbete mot fusk och oegentligheter mot välfärdssystemen. Arbetet ska ledas av SKR och innebär bland annat att kommuner och regioner ska kunna få stöd i att använda nya digitala verktyg som hjälper till att upptäcka misstänkt fusk.

Under mötet enades Välfärdskommissionen också om:

  • Det ska tas fram en sammanställning av befintlig reglering och annan statlig styrning som SKR anser hindrar produktivitetsutveckling, tränger undan kärnverksamheten eller gör den administrativa bördan onödigt betungade i välfärdsverksamheterna.
  • Det finns ett behov av att förstärka de generella statsbidragen

I och med förslagen har välfärdskommissionens presenterat sammanlagt 22 förslag. Flera av dessa har regeringen fattat beslut om. 

Medverkade på mötet gjorde: Magdalena Andersson, Lena Micko, Lena Hallengren, Åsa Lindhagen, Anna Ekström, Veronica Magnusson (TCO), Heike Erkers (Saco), Tobias Baudin (LO), Anders Knape (SKR) och Anders Henriksson (SKR). Kommissionens nästa möte äger rum i maj 2021.