Innehållet publicerades under perioden

-

Lärande genom hela yrkeslivet – aktuell diskussion i Innovationsrådet

Publicerad

På Nationella innovationsrådets digitala möte den 22 februari diskuterades lärande som en naturlig och återkommande del av arbetslivet. Ett högaktuellt område med många delar som behöver fungera och som kräver samverkan mellan många aktörer.

  • Anna Ekström och Eva Nordmark

    Utbildningsminister Anna Ekström och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Carl Heath

    Carl Heath, utbildningsdirektör på RISE

    Foto: Regeringskansliet

  • Caroline Söder

    Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden TSL

    Foto: Eva Lindblad

Kunskap och lärande genom hela livet är en stor fråga för ett framtida arbetsliv. Det har diskuterats på flera av Innovationsrådets möten och på mötet den 22 februari var det återigen en av punkterna på dagordningen.

Carl Heath, utbildningsdirektör på RISE, inledde mötet och lyfte bland annat fram vikten av att utveckla nya sätt att arbeta och att det finns tydliga system.

Carl Heath - vad menar du med tydliga system?

– Vi behöver gå från stängda och slutna digitala system till öppna och interagerande system. Vi behöver ha en verktygslåda, en digital infrastruktur på plats, som innehåller många olika verktyg, tjänster och system och som löser olika komplexa uppgifter som till exempel kompetensmatchning, validering, omställning och analys, säger han och förklarar vidare:

– Vi måste dra nytta av vår samtids landvinningar och kunskaper genom att använda systemkartläggningar, genom att våga utforska nya metoder för att jobba med användaren i fokus, digitala och fysiska metoder för lärande och utveckling, innovationsledning och om agila, datadrivna arbetssätt. Det handlar om hur vi organiserar. Hur vi styr och hur vi leder företag, utbildningsinstitutioner, organisationer och samhälle.

”Ett digitalt kompetenslyft för alla medborgare”

Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden TSL, deltog också i inledningen och poängterade även hon samhällets roll och vikten av system. En annan viktig fråga är också digitaliseringen – både som verktyg i utbildning och som central kompetens i en framtida arbetsmarknad.

Caroline Söder – vad ser du är viktiga delar och möjligheter i den digitalisering som pågår med full kraft?

– Det behövs ett digitalt kompetenslyft för alla medborgare. Grunden är att alla medborgare har förmåga att kunna nyttja digitala verktyg. Vi behöver ett digitalt lyft för enskilda personer motsvarande det som vi hade med hemdatorerna.

– Genom digitala lösningar effektiviserar vi utbildningar till att bli mer resurssnåla. Det innebär att vi skulle kunna öppna upp tillgängligheten till vissa kurser för en mycket bredare grupp än idag.    

Utbildningsminister Anna Ekström och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark medverkade på mötet och deltog i diskussionerna om lärandet som en naturlig del av yrkeslivet.

Hur ser ni på utvecklingen av en gemensam digital infrastruktur?

– Vi ser allt tydligare hur arbetslivet förändras på grund av exempelvis digitalisering, automation, AI och internationell konkurrens. Oavsett tidigare utbildningsnivå behöver arbetskraften uppdatera och utveckla sin kompetens. De som har en anställning behöver fortbildas och många av dem som saknar ett arbete behöver utbildning för att svara mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden har regeringen under flera år tillfört medel för att möjliggöra ett omfattande kunskapslyft motsvarande över 140 000 utbildningsplatser år 2021. Men jag tror att vi måste göra både vägledning, validering och utbildning ännu mer lättillgängligt. Här tror jag att en digital infrastruktur kan bidra till att lärande blir en naturlig och återkommande del av arbetslivet, säger Anna Ekström.

Eva Nordmark svarar att:

– När arbetsmarknaden förändras till följd av digitalisering, globalisering och den gröna omställningen så förändras också kunskapskraven. Utbildning och livslångt lärande är viktigt för att fler ska komma i arbete men även för att Sverige ska fortsätta konkurrera med kunskap.

– Att skapa en gemensam digital infrastruktur är en viktig utvecklingsfråga för att kunna göra verklighet av det livslånga lärandet. Det kommer sänka trösklarna och öka tillgången till den kompetensutveckling man behöver. Jag tror också att det kommer att göra det möjligt att utveckla nya format och former för livslångt lärande, avslutar Eva Nordmark.

Vad är regeringens viktigaste uppgift för att öka tempot i den här frågan?

– Vi ska driva på för att det ska finnas ett utbildningsutbud som både är intressant för individer och som svarar mot behoven på arbetsmarknaden. Sen behöver vi ge våra myndigheter förutsättningar att arbeta tillsammans för att en digital infrastruktur för utbildning ska bli verklighet, säger Anna Ekström.

– Arbetsmarknadspolitiken har en jätteviktig roll att spela. Det handlar dels om att stärka ställningen för de som står långt från arbetsmarknaden genom utbildning. Vi har till exempel nyligen utvidgat möjligheten för arbetssökande med kort utbildningsbakgrund att studera med bibehållen ersättning, och gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att öka anvisningarna till reguljär utbildning, säger Eva Nordmark och avslutar med att poängtera vikten av möte arbetsgivarnas behov av kompetens.

– Det handlar även om att bättre möta upp arbetsgivarnas behov av kompetens. Därför gör vi stora satsningar på arbetsmarknadsutbildning för att möta efterfrågan inom bristyrken och stärka kunskaperna hos arbetssökande. Vi har även utsett en samordnare för att kunna hantera bland annat kompetensförsörjningen vid de stora företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten.