Målbild och 12 punkter för det fortsatta arbetet

Publicerad

På intressentmötet 30 mars redovisades förslag på målbild och inriktning för det fortsatta arbetet med den nationella elektrifieringsstrategin. Nu fortsätter arbetet med en fördjupad analys av hinder och åtgärder för att röja dessa. Fortsatta inspel välkomnas till i.elektrifieringsstrategi@regeringskansliet.se

Fotot visar kraftledningar
Elektrifieringen är avgörande för nettonollutsläpp 2045. Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

12 punkter för en framgångsrik elektrifiering

Övergripande målbild:

  • Elektrifieringen är avgörande för nettonollutsläpp 2045.
  • Elektrifieringen är en möjlighetsagenda för hela Sverige som ska gå före genom utsläppsminskningar hemma och genom export av klimatsmarta produkter.
  • Sveriges elförsörjning ska fortsatt utgöra unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.
  • Elsystemet ska utvecklas och gå i takt med behov genom tydligare riktning, proaktivt arbete och avsevärt kortare ledtider så marknaden kan leverera i tid.
  • Elektrifieringen är en stor omställning som kräver insatser på en helt ny nivå där alla bidrar.

1. Planeringsram 2045

Hinder: Osäkerhet om långsiktigt elbehov och hur energisystemet utvecklas försvårar för betydande investeringar som behöver göras. Stor risk att elsystemet inte utvecklas i takt med behov som kan leda till framstressad policyutveckling och i slutändan missade möjligheter.

Inriktning: Utforma planeringsram som tar höjd för en möjlig fördubblad elanvändning till 2045 och som pekar ut en gemensam riktning för samhällets elektrifiering. Kopplas till myndigheters utvecklade arbete med långsiktiga scenarier och analyser, Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan och regionala planeringsförutsättningar för en marknadsdriven utveckling av elsystemet. Utveckling i en nordisk och europeisk kontext.

2. Roller, ansvar och koordinering

Hinder: Otillräckligt helhetsperspektiv och otydlighet kring vem som gör vad (nationellt-regionalt och stat-marknad) försvårar långsiktigt, strategiskt effektivt arbete med elektrifieringen. Ökad komplexitet när det gäller aktörer och policy/processer som inte ”kuggar i”.

Inriktning: Utveckla former och funktioner för bättre koordinering och fortsatt bred samverkan, så det offentliga och näringslivet drar åt samma håll baserat på planeringsramen och uppdateringar av den. Tydliggör roller och ansvar för genomförande och leveranssäkerhet. Dialog kring en långsiktigt hållbar intäktsreglering som balanserar allas intressen.

3. Effektivisering av effekt och energi

Hinder: Kraftigt ökat elbehov och effekttoppar riskerar att utbyggnaden av elsystemet inte hänger med. Effektiviseringsarbetet är inte anpassat till nya utmaningar med elektrifieringen.

Inriktning: Tydliggör elektrifieringens potential att bidra till energieffektiviseringar och minskade utsläpp i ett systemperspektiv. Öka fokus på åtgärder som banar väg för en snabb, resurseffektiv och hållbar elektrifiering.

4. Systemintegrering: värme-el-vätgas

Hinder: Komplexiteten ökar i hela energisystemet och ett ensidigt fokus på el som energibärare riskerar ineffektivt resursutnyttjande, försämrad resiliens och suboptimeringar ur ett systemperspektiv.

Inriktning: Riv hinder för och bygg in möjlighet till sektorkopplingar mellan el, fjärrvärme, vätgas och andra energibärare, så att energi kan flöda och användas där den är bäst lämpad. Öka fokus på systemnytta vid utformning av styrmedel och regelverk. Energimyndigheten tar fram strategi för vätgas och elektrobränslen. Utveckling i en europeisk kontext och tillvarata möjlighet till EU-finansiering.

5. Ökad flexibilitet

Hinder: Elektrifieringen riskerar att bromsas och bli onödigt dyr om inte befintlig och ny infrastruktur används så effektivt som möjligt.

Inriktning: Tydliggör behov och potential för användarflexibilitet vid långtgående elektrifiering. Bygg in möjligheter för flexibilitet och systemnytta i elsystemet, inte minst vid ny användning, för en framtidssäkrad, smart och kostnadseffektiv elektrifiering. Stärk incitament för flexibilitet och lagring samt riv hinder för nya aktörer och innovativa lösningar.

6. Proaktiv infrastrukturutbyggnad

Hinder: Kapacitetsbrist i elnäten och begränsad tillgång till ändamålsenlig laddinfrastruktur riskerar att bromsa elektrifieringen av industrier och transporter.

Inriktning: Möjliggör en mer strategisk, samordnad och proaktiv utbyggnad av infrastruktur som är samhällsekonomisk och som beaktar planeringsramen. Elnät och infrastruktur för elektrifierade transporter ska inte utgöra hinder för elektrifieringen. Beakta Elektrifieringskommissionens förslag.

7. Kortare ledtider

Hinder: Långa ledtider för framför allt elnät ger dåliga förutsättningar att matcha snabba och stora förändringar i elbehovet.

Inriktning: Arbeta gemensamt för att identifiera åtgärder som kan möjliggöra en ambitiös målsättning att halvera ledtiderna för elnät till 2025, så utbyggnaden från idé till färdig ledning kan gå i takt med ledtider för ny elproduktion och användning. Kvalitet och hänsyn till andra intressen ska upprätthållas.

8. Trygg elförsörjning

Hinder: Elsystemets förmåga att hantera normaldrift såväl som krissituationer behöver garanteras under hela elektrifieringen. En elförsörjning som inte upplevs tillförlitlig kommer att bromsa elektrifieringen.

Inriktning: Sätt mål för leveranssäkerhet och öka fokus på driftsäkerhet, elkvalitet, beredskapsfrågor, IT-säkerhet, elsäkerhet och totalförsvarets behov under elektrifieringen. Samarbete inom Norden och EU.

9. Riv hinder för elproduktionen

Hinder: Elektrifieringen är helt beroende av tillgång till el och effekt. Vi står inför en kraftig ökning av elbehovet samtidigt som en stor del av nuvarande produktion når sin planerade livslängd. Intressekonflikter och andra hinder riskerar att bromsa elektrifieringen.

Inriktning: Proaktivt arbete med att riva hinder för befintlig och ny elproduktion, så marknaden kan leverera investeringar i takt med behov. Sverige ska dra nytta av unika förutsättningar och fortsatt kunna vara en nettoexportör.

10. Utvecklad elmarknad

Hinder: Osäkerhet om marknaden över tid kan leverera den el som behövs, inte minst vid effekttoppar, och till konkurrenskraftiga priser.

Inriktning: Utveckla elmarknaden (Sverige/Norden/EU) på kort och lång sikt med fokus på kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet. Vässa ”energy only” genom bland annat EU:s nya elmarknadsdesign. Utveckla stödtjänstmarknader nationellt och värdera systemnyttor lokalt. Analysera om marknaden erbjuder tillräckliga prissäkrings-möjligheter för investerare. Fortsatt diskussion om den framtida elmarknadsdesignen.

11. Kunskap, kompetens och resurser

Hinder: Otillräcklig kunskap om elektrifieringen i samhället i stort. Digitaliseringen är en outnyttjad möjlighet. Kompetensförsörjningen är redan ett hinder. Genomförandeförmågan i den offentliga sfären matchar inte ett proaktivt arbete för den framtid vi ser framför oss.

Inriktning: Säkra tillräckliga resurser och prioriteringar i den offentliga sfären och kraftfull prioritering av nödvändig kompetensförsörjning i samhället. Ökat kunskapsutbyte mellan energi, transport, IT. Kunskapslyft, forskning och allmän tillgång till data. Ta tillvara möjligheten till EU-stöd.

12. Samhällskontrakt

Hinder: Utan acceptans hos medborgare för elektrifieringens konsekvenser kommer den inte kunna genomföras i takt med behovet.

Inriktning: Tydliggör hur elektrifieringen är en möjlighetsagenda för hela Sverige som visar hur alla kan bidra. Öka acceptans för de som berörs direkt av förändringar, exempelvis genom ökad transparens och delaktighet samt analys av kompensationsfrågor.

Avslutande budskap

  • Ökat tempo behövs inom alla områden redan nu då ledtider är långa och förändringsarbete tar tid – stort beting 2020-30.
  • Helhet som kan leverera elektrifiering över tid hela vägen fram till 2045 – ”allt hänger ihop med allt”.
  • Tydliggöra behov och potential i varje del och kalibrera över tid.
  • Formulera skarpare inriktning för varje område utifrån konkreta hinder i verkligheten.