Artikel från Näringsdepartementet

Arbetet från samverkansprogrammet ledde till kraftsamling för klimatomställning genom standardisering

Publicerad

Som ett resultat från regeringens samverkansprogram Näringslivets klimatomställning fick Kommerskollegium nyligen i uppdrag att inrätta ett rådgivande organ med nyckelkompetenser för att främja innovativ och klimatfokuserad standardisering och Vinnova får uppdraget att stödja i arbetet.

– Uppdraget innebär en verklig möjlighet för Sverige att kraftsamla och arbeta strategiskt med svenska styrkeområden med hög grad av innovation som fossilfritt stål, grön vätgas, hållbara batterier, giftfria och biobaserade produkter och hållbara städer, inte minst då standardisering också är högprioriterat i Kommissionens arbetsprogram för 2022, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

–  Sverige ska fortsätta att ligga i framkant och bana väg för globala standarder. Standardiseringen har en stor betydelse för svensk utrikeshandel och konkurrenskraft, säger Anna Hallberg, utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor.

Omställningen till en cirkulär ekonomi är avgörande för att nå miljö- och klimatmålen. Förslag om standardiseringens roll i detta arbete har även lämnats i flera färdplaner kopplat till Fossilfritt Sverige samt av Delegationen för cirkulär ekonomi.

– Det här kommer stärka omställningen mot en cirkulär ekonomi. Standardisering kan utgöra ett viktigt verktyg för att säkerställa resurseffektiv, cirkulär och giftfri produktdesign och det är någonting vi ska främja, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Ett resultat från samverkansprogrammet

Kommerskollegium har idag i uppgift att i samarbete med svenska intressenter följa utvecklingen av EU:s standardiseringspolitik och att hålla regeringen underrättad om viktiga skeenden inom standardiseringen som är av betydelse för svensk ekonomi. Det nya uppdraget är en del av genomförandet av regeringens strategier för standardisering, omställning till en cirkulär ekonomi samt export- och investeringsstrategin och är ett resultat av arbetet i regeringens samverkansprogram Näringslivets klimatomställning.

Viveca Bergstrand, är projektledare för samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning och är väldigt nöjd med hur arbetet därifrån resulterade i uppdraget.

– Arbetsgruppen har sedan den påbörjade sitt arbete innan midsommar 2020 outtröttligt med många olika kompetenser och erfarenheter arbetat med flera olika spår som samtliga har att göra med definitioner och mätbarhet för ökad tydlighet –  i syfte att höja hastigheten på klimatomställningen. Samtliga initiativ och dialoger inom gruppen kopplar direkt eller indirekt till standardiseringsfrågorna.

”Unik möjlighet för innovativ och klimatfokuserad standardisering”

Foto på Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium
Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium Foto: Katinka Igelberg

Anders Ahnlid är generaldirektör på Kommerskollegium och därmed den person som kommer att leda det nyinstiftade rådet. Han menar att internationella standarder har varit avgörande för Sveriges välstånd under lång tid och att de nu också är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen på ett bra sätt. 

– Uppdraget är en unik möjlighet att främja Sveriges bidrag till innovativ och klimatfokuserad standardisering. Det innebär också att vi ska utarbeta goda arbetssätt för nationell samverkan i standardiseringsfrågor som har bäring på arbete för hållbar handel och näringslivets klimatomställning. Jag ser fram mot att tillsammans med övriga rådsmedlemmar bedriva ett aktivt och resultatinriktat arbete för att underlätta näringslivets klimatomställning. För att nå dit är det av vikt att vi uppnår en väl fungerande samverkan inom Sverige om dessa frågor där så oerhört mycket sker, både i och utanför EU.

Konkreta förslag på kort tid

Foto på Åsa Stenmarck
Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket Foto: Naturvårdsverket

Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning på Naturvårdsverket, är ledamot i samverkansprogrammet och leder arbetsgruppen Definitioner och mätbarhet. Hon berättar att arbetsgruppen brett diskuterat olika frågor kopplat till hur klimatomställningen ska kunna definieras och sedan mätas:

– Vi har belyst frågor som hur disruptiva, snabbväxande företag ska definieras och kunna inkluderas, vi har pratat om konsumtionsbaserade utsläpp och vi har pratat om vad vi faktiskt behöver mäta för att veta att vi har rätt omställning.

Åsa Stenmarck menar att diskussionerna i gruppen varit bra och lett till att man gemensamt kommit framåt i en rad frågor.

–  Jag är stolt över att vi på en ganska kort tid har lyckats bli konkreta i en rad olika frågor. Att det arbetet ytterligare konkretiseras i ett regeringsuppdrag är förstås extra roligt och känns som ett bevis på att arbetsformen kan fungera och inte bara genererar en massa kloka tankar.

”Vi ska inte lösa dagens problem med gårdagens logik”

Foto på Mattias Lindahl
Mattias Lindahl, Linköpings universitet Foto: Teiksma Buseva, Linköpings universitet

Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet och även programdirektör för det stora forskningsprogrammet Mistra REES var mycket aktiv i framtagandet av rapporten ”Vad behöver vi veta/mäta för att kunna veta att vi är på rätt spår i omställningen?” som är ett delresultat från arbetsgruppen Definitioner och mätbarhet.

–  Sverige och dess företag lever i en global kontext och de flesta av miljöproblemen är globala, växthuseffekten har inga gränser. Att det krävs global samverkan är en central utgångspunkt för arbetet. Vidare är det viktigt att startpunkten i arbetet fokuserar på vad är rätt sak att göra nu. Risken är annars att vi försöker lösa våra problem med gårdagens logik som lett oss till problemen.

Arbetsgruppen kom fram till 5 områden som det bör satsas på; Ökat deltagande för små och medelstora företags medverkan i standardisering; Utveckla relevanta omställningsindikatorer och verktyg för små och medelstora företags omställningsarbete; Nationell uppföljning av företagens systematiska omställningsarbete; Följ upp nyttan av klimatkrav i offentlig upphandling; och Koordinera uppföljningen av olika nationella, branschers och sektorers initiativ för klimatomställningen.

Mattias Lindahl hoppas att arbetet nu ska leda till att Sverige och dess företags konkurrenskraft ökar och att de globala miljöproblemen minskar. Regeringens beslut rörande fokuset på standarder menar han är goda nyheter för Sverige och resten av världen:

–  Att bygga in kunskap i standarder är ett kraftfullt sätt att sprida och implementera kunskap, inte bara i Sverige utan världen över. Kan vi hjälpa resten av världen att utveckla mer hållbara och cirkulära lösningar och sprida vårt tekniska kunnande inom strategiska områden kommer alla att vinna från det. För att lyckas måste vi få med de små och medelstora företagen och det är därför viktigt att möjliggöra så att de kan delta i standardiseringsarbetet och inte glöms bort.

Vad händer nu?

Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid säger att steg ett nu är starta rådet och få berörda myndigheter och aktörer på plats.

–  Därefter behöver vi tillsammans identifiera prioriteringar och finna strukturerade former för rådets arbete. Det är också viktigt att vi noga definierar rådets roll och förhållande till andra aktörer, inte minst standardiseringsorganisationerna som bedriver det viktiga arbetet med att faktiskt utveckla och ta fram standarder. Tillsammans med medlemmarna i rådet kommer vi sedan till exempel att behöva kartlägga dels vilka standarder som redan finns, dels vilka standarder som saknas men som behövs för att underlätta näringslivets klimatomställning.

Uppdraget ska enligt beslutet redovisas till regeringen senast den 31 maj 2023.

Standarder och standardisering

Standarder utgör en viktig del av spelreglerna på fria och öppna internationella marknader, och det är därför viktigt att de på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt även bidrar till klimatomställningen. Standarder skapar gemensamma spelregler för att exempelvis reglera kemikalier i varor, processer, teknik och tjänster genom att krav inkluderas i standarder för till exempel leksaker, byggprodukter (exempelvis stål och cement), drivmedel inom transportsektorn och varor på nano- och plastområdet. Utformningen av kommande standarder är därför helt central i omställningen till ett klimatneutralt näringsliv och en cirkulär ekonomi.