Budgeten för 2022 på fem minuter
Publicerad
Regeringen överlämnar den 20 september sitt budgetförslag för 2022 till riksdagen.
I regeringens proposition finns bland annat förslag på åtgärder för att klimatomställningen ska påskyndas, fler ska komma i arbete, välfärden stärkas och tryggheten ska öka.
- Nu tar vi nästa steg i den gröna återstarten av svensk ekonomi och bygger samhället starkare och mer hållbart än före pandemin. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin, säger finansminister Magdalena Andersson.
Reformer för att ta Sverige framåt
Regeringen föreslår reformer på sammanlagt 74 miljarder kronor för att lösa samhällsproblemen och bygga Sverige starkare och mer hållbart.
Klimatomställningen ska gå snabbare
Klimatet är vår tids ödesfråga. Sverige är och ska förbli ett föregångsland i arbetet för miljön och klimatet. Regeringen föreslår därför åtgärder för att svensk industri ska behålla tätpositionen i klimatomställningen, för att bidra till en infrastruktur som leder till ett mer hållbart samhälle samt påskynda arbetet med att ställa om till en mer cirkulär ekonomi och en grönare vardag.
Fler ska komma i arbete
Tack vare de krisåtgärder som regeringen vidtagit har arbetslösheten hållits nere. Samtidigt är det ofrånkomligt att arbetslösheten stiger i ekonomiska kriser. Nu vänder läget snabbt uppåt på arbetsmarknaden, men det krävs krafttag för att arbetslösheten inte ska bita sig fast. Regeringen föreslår därför åtgärder för att hålla i den ekonomiska återhämtningen, trycka tillbaka långtids- och ungdomsarbetslösheten och vidga flaskhalsarna på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår även att ett nytt system införs för omställning på arbetsmarknaden införs för att möta förändringar på arbetsmarknaden med trygghet och framtidstro. Dessutom föreslås åtgärder för att hela landet ska växa.
Välfärden ska stärkas
Pandemin har visat på styrkan och behovet av en generell och gemensamt finansierad välfärd, men har också synliggjort allvarliga brister. Regeringen föreslår därför åtgärder för en mer tillgänglig och vård och omsorg, tryggare socialförsäkringar för ett mer hållbart arbetsliv, en jämlikare kunskapsskola samt livskraftig kultur- och idrott i hela landet. Dessutom föreslår regeringen åtgärder för att smittspridningen ska begränsas och vaccineringarna fortsätta.
Sverige ska vara ett tryggt land för alla
Den grova kriminaliteten hotar sammanhållningen och tryggheten i vårt land. Brotten ska bekämpas med full och oförminskad kraft med alla verktyg som står till buds. Regeringen föreslår därför åtgärder för att fortsätta bekämpa gängkriminaliteten med rättsstatens fulla kraft, stoppa fusk med skattepengar liksom mäns våld mot kvinnor samt stärka beredskapen i en ny tid.
Svensk ekonomi visar styrka i återhämtningen
Tillväxten i svensk ekonomi bedöms bli stark 2021 och 2022. Flera förtroendeindikatorer är på historiskt höga nivåer, både i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Tillväxten drivs bland annat av en stark utveckling av hushållens konsumtion när allt fler är vaccinerade och restriktioner är på en låg nivå. I takt med att efterfrågan i ekonomin stiger väntas också utsikterna på arbetsmarknaden förbättras, men vissa grupper har fortsatt problem.
Den kraftfulla finanspolitiken som förts under pandemin har varit en viktig förutsättning för att återhämtningen kommit igång så snabbt. För att inte riskera att bryta den snabba återhämtningen behöver finanspolitiken vara fortsatt kraftfull även nästa år. Flera internationella bedömare, såsom IMF, OECD och EU-kommissionen pekar på vikten av fortsatt stimulanspolitik. Sveriges stabila statsfinanser möjliggör fortsatt finanspolitisk stöttning av återhämtningen och hantering av pandemins risker.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| BNP, procentuell förändring | -2,8 | 4,4 | 3,5 | 1,4 | 1,5 |
| Sysselsättning, 15–74 år, procentuell förändring | -1,3 | -0,1 | 1,7 | 1,0 | 0,3 |
| Arbetslöshet, % av arbetskraften 15–74 år | 8,3 | 8,8 | 7,7 | 7,0 | 7,0 |
| Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP | -3,0 | -1,8 | -0,7 | 0,4 | 0,7 |
| Strukturellt finansiellt sparande offentlig sektor, % av potentiell BNP | -1,0 | -1,2 | -0,6 | 0,4 | 1,0 |
Drygt 22 miljarder ytterligare i höständringsbudgeten
I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen ett förslag på ändringar i budgeten för 2021. Regeringen föreslår bland annat ytterligare medel till sjukvården för vaccinationer samt fortsatt testning och smittspårning, mer pengar till rättsväsendet samt ytterligare medel till klimatområdet. Dessutom föreslås åtgärder för att mildra effekterna av pandemin för operatörer av person- och godstrafik på järnväg.
Åtgärder för nästan 400 miljarder kronor med anledning av pandemin
Sedan smittspridningen startade har regeringen och riksdagen vidtagit ett stort antal åtgärder för att värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig. Samtidigt genomförs en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi. Sammanlagt omfattar de ekonomiska åtgärderna som vidtagits till nästan 400 miljarder kronor för 2020 och 2021, det vill säga omkring 40 000 kronor per invånare. Till det har ca 1000 miljarder ställts till förfogande i olika former av lån och garantier.
Nästa steg - riksdagsbehandling av budgetförslaget
När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen ska riksdagen fatta beslut om statens budget. Riksdagen behandlar budgetpropositionen i två olika steg:
I ett första steg tar riksdagen beslut om de totala utgifterna och om en beräkning av inkomsterna i statens budget. Genom det beslutet bestäms hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, utgiftsområden.
När det beslutet är fattat, vanligtvis i slutet av november, beslutar riksdagen om detaljerna i ett andra steg. Då beslutar riksdagen om vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till. I mitten av december brukar riksdagen vara klar med alla beslut om statens budget.
