Regeringens klimatkollegium diskuterar det vetenskapliga läget och behovet av negativa utsläpp

Publicerad

Idag hade klimatkollegiet sitt fjärde möte som leddes av statsminister Stefan Löfven. Under mötet gjordes en internationell utblick och mot bakgrund av IPCC:s senaste rapport diskuterades Sveriges klimatarbete utifrån de senaste vetenskapliga rönen samt hur Sverige kan nå negativa utsläpp. Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, var inbjuden att inleda dagens tema.

Den senaste rapporten från FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC visar att världen är på väg mot en global uppvärmning på över 2,7 grader. Det är långt över Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. För att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna så måste alla världens länder vidta ytterligare och kraftfullare åtgärder, inte minst de rika länderna. Vid FN:s klimatförhandlingar vid COP26 i Glasgow i november i år måste länderna därför visa att de vidtar klimatåtgärder som som är i linje med vetenskapen. Länderna måste också stå upp för internationellt samarbete och multilaterala lösningar.

Klimatkollegiet diskuterade under mötet hur Sverige kan svara upp mot behovet av ökad global omställningstakt och hur regeringen kan agera för att se till att de svenska klimatmålen är i linje med Parisavtalets 1,5 graders-mål. Det klimatpolitiska ramverket anger att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och ha negativa nettoutsläpp därefter. Under mötet diskuterade man därför hur Sverige kan förena en bioekonomi med ökade kolsänkor, hur regeringen kan främja investeringar i negativa utsläpp samt vilken långsiktighet som krävs för klimatågärderna.