Artikel från Finansdepartementet

Motståndskraftiga finansinstitut och ekonomisk styrning på EU-möte

Publicerad

Stärkta regler för bankernas kapitaltäckning och EU:s ekonomiska styrning är två frågor som står i centrum när EU-ländernas ekonomi- och finansministrar möts i Bryssel 9 november inom ramen för Ekofinrådet. På mötet ska de också gå igenom läget för den ekonomiska återhämtningen i unionen.

Basel III

På mötet ska ministrarna diskutera ett förslag baserat på lärdomar från den globala finanskrisen som syftar till att stärka bankernas kapitaltäckning. Basel III är samlingsnamnet på ett antal reformer på området och bygger på en internationell överenskommelse som den så kallade Basel-kommittén arbetat fram.   

Förslaget handlar om att öka schablonmetodernas känslighet för risk liksom att öka jämförbarhet och tydlighet för kraven på kapital. Här finns också förslag om hur hållbarhet bättre kan integreras i den finansiella tillsynen.

Regeringen välkomnar förslaget eftersom det ökar den finansiella stabiliteten. Regeringen anser att EU:s kapitalkrav bör spegla de risker bankerna tar och att det är positivt med förstärkt känslighet för risker.

EU:s ekonomiska styrning efter covid-19

Ministrarna förväntas diskutera en översyn av EU:s ekonomiska styrning som inleddes 2020 men som pausades på grund av pandemin.

Inför diskussionen har EU-kommissionen lyft fram ett antal utmaningar, till exempel vikten av att påskynda grön och digital omställning, behovet av ökade investeringar, att covid-19 lett till högre skulder och att medlemsländernas arbete med att rätta till makroekonomiska obalanser har stannat av.

Regeringen välkomnar att översynen återupptas. Regeringen anser att alla medlemsstater ska känna ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken. För att ramverket ska fungera bra måste reglerna vara enkla, tydliga och förutsägbara och fokusera på huvuduppgiften, det vill säga att säkra sunda offentliga finanser.

Europas ekonomiska återhämtning – NextGenerationEU

Ministrarna kommer att få en lägesuppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, RRF, och om arbetet med finansieringen av EU:s återhämtningsinstrument. 

EU:s återhämtningsinstrument, NGEU, uppgår till  750 miljarder euro (utifrån 2018-års priser) och finansieras genom att EU-kommissionen lånar på kapitalmarknaden. Lånen ska vara återbetalda vid slutet av år 2058. För att kunna få ekonomiskt stöd från RRF ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till EU-kommissionen.

I synnerhet mot bakgrund av finansieringens omfattning, anser regeringen att heltäckande och uppdaterad information från EU-kommissionen är central. Regeringen anser att skuldförvaltningen ska vara effektiv och återbetalningen stadig och förutsägbar. Regeringen ser positivt på att EU-kommissionen betonar grön omställning genom att ställa ut så kallade gröna obligationer.

Diskussion om energipriser, inflation och politiska följder

De höga energipriserna diskuterades på EU-toppmötet i slutet av oktober och på ett extra möte mellan EU-ländernas energiministrar. EU-kommissionen har presenterat en översikt av åtgärder för att mildra priseffekterna. Här finns bland annat tillfälliga direktstöd och skattesänkningar, snabbare utbyggnad av förnybar el, snabbare tillståndsprocesser, energilagring och energieffektivisering.

Regeringen anser att åtgärder inte får snedvrida konkurrensen på marknaderna. Omställningen till fossilfri energi ska påskyndas för att uppnå klimatmålen och minska EU:s fossila beroende. Eftersom omfattande EU-medel redan öronmärkts för klimatomställning anser regeringen att det inte finns behov av mer budgetärt stöd.

Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2020

Ministrarna ska få en presentation av årsrapporten. Beslut om ansvarsfrihet för budgetåret 2020 fattas i början av 2022.

Europeiska revisionsrätten bedömer att EU:s räkenskaper ger ”en sann och rättvisande bild” av EU:s finanser och att intäkterna inte innehåller några större fel. Revisionsrätten gör ett uttalande om att felprocenten för kostnader är 0,7 procent över gränsen på 2,0 procent.

Regeringen lägger stor vikt vid att EU:s medel förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt och ser allvarligt på kritik från revisionsrätten. Regeringen avser att återkomma om EU-kommissionen ansvarsfrihet för budgeten 2020.

Beslut om EU-statistik och europeiska planeringsterminen  

Ministrarna förväntas anta slutsatser om EU:s statistik och om planeringsterminens framtid med anledning av en tillfällig anpassning till faciliteten för återhämtning och resiliens. 

Regeringen står bakom förslagen till slutsatser.

Uppföljning av G20 och IMF

Ministrarna kommer att få en återrapportering IMF:s årsmöte och från G20-ländernas möte med finansministrar och centralbankschefer tidigare i höst.

Statssekreterare Max Elger företräder Sverige på mötet. I samband med mötet deltar Max Elger också i den del av Eurogruppens möte där länder som inte använder euron som valuta är inbjudna att delta.

Producerat av EU-representationen

Slovenska ordförandeskapet

Kommenterad dagordning för mötet i Ekofin 9 november

Mer om mötet i Ekofinrådet 9 november

Mer om arbetet i rådet för ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin

Ministerrådet

Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.