Innehållet publicerades under perioden 9 juli 2021 och 30 november 2021

Västra Balkan och Sahelregionen på EU:s utrikesråd

Publicerad

När EU-ländernas utrikesministrar möts den 15 november i Bryssel står utvecklingen på västra Balkan och i Sahel på dagordningen. I Sahel är bland annat situationen i Mali mycket problematisk.

Information från EU:s höga representant

Mötet inleds med en rapport från EU:s höga representant Josep Borrell som förväntas ta upp den senaste utvecklingen i Belarus, Sudan, Etiopien, i Varosha på Cypern samt informera om sin resa till Latinamerika nyligen.

Västra Balkan

Ministrarna väntas diskutera den politiska utvecklingen i regionen.

Regeringen framhåller vikten av att EU är samstämmigt i EU:s förbindelser med länderna på västra Balkan och att EU:s engagemang i regionen fortsätter att utvecklas. Regeringen understryker behovet av reformer och då i synnerhet beträffande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt jämställdhet. Detta har stor betydelse för ländernas närmande till EU. 

Sahel

Ministrarna kommer ta upp utvecklingen i Sahel och möjligheten till sanktioner mot personer som motverkar övergångsprocessen i Mali.

Regeringen vill se en bred ansats till regionens utmaningar. Regeringen anser att det är viktigt att hantera grundorsakerna till dessa, exempelvis klimatförändringar, korruption och brister i god samhällsstyrning. Regeringen anser att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt jämställdhet ska genomsyra EU:s engagemang i regionen.

Regeringen verkar för ett samlat EU-engagemang för att stötta övergångsprocessen i Mali och är positiv möjligheten om ytterligare sanktioner.

EU:s strategiska kompass

I diskussionen om en så kallad strategisk kompass på det säkerhet- och försvarspolitiska området deltar både utrikesminister Ann Linde och förvarsminister Peter Hultqvist.

Kompassen är ett led i arbetet för att ge politisk vägledning och stärka den fortsatta utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Sakfrågorna i kompassen har organiserats i fyra så kallade ”korgar”: krishantering; motståndskraft; förmågeutveckling; och partnerskap.

Regeringen står bakom arbetet med kompassen. Regeringen förespråkar en bred syn på säkerhet där både civila och militära verktyg nyttjas liksom en palett av samarbeten som tillsammans stärker EU som global aktör i hela konfliktcykeln och förmågan att ta ansvar för den egna säkerheten. 

Regeringen vill se utveckling av förmåge- och insatsperspektiv som stödjer hela den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken inklusive en ambitiös civil krishantering. Regeringen betonar också att kompassen ska bidra till jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt stärka EU:s förmåga att möta så kallade hybridhot.

Den strategiska kompassen väntas komma upp till diskussion på EU-toppmötet i december och antas av Europeisk rådet i mars 2022. 

Utrikesminister Ann Linde
Utrikesminister Ann Linde företräder Sverige när EU:s utrikesråd möts i Bryssel den 15 november. Foto: Sveriges EU-representation

Producerat av EU-representationen

Slovenska ordförandeskapet

Kommenterad dagordning för EU:s utrikesråd 15 november

Mer om mötet i EU:s utrikesråd 15 november

Mer om arbetet i EU:s råd för utrikesfrågor, FAC

Ministerrådet

Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.