Artikel från Näringsdepartementet

Information gällande beslutet om bearbetningskoncession Kallak K nr 1

Publicerad

Beslutet att bevilja Jokkmokk Iron Mines AB bearbetningskoncession för Kallak K nr 1 följer med ett flertal långtgående villkor som bolaget ska följa. På denna sida kan du läsa mer om dessa villkor, vad en koncession innebär, samt hur renarnas betesmark påverkas av en eventuell gruva.

Vad har regeringen prövat?

Regeringen har prövat frågan om bearbetningskoncession och gjort en avvägning mellan riksintressena (mineral eller rennäring).

En bearbetningskoncession ska meddelas om en fyndighet påträffats som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt och fyndighetens placering inte gör det olämpligt att sökanden får den begärda koncessionen. I detta ärende har det också funnits två motstridiga riksintressen där regeringen enligt 3 och 4 kap. i miljöbalken ska avgöra vilket riksintresse som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Det ska med andra ord ske en bedömning om vilken användning av marken i området som bör ha företräde.

Det återstår en rad andra frågor som rör den planerade verksamheten att pröva inom ramen för olika tillståndsprocesser innan en gruva kan startas på platsen. Det handlar bland annat om hur miljökrav och nödvändig infrastruktur ska lösas.

För Jokkmokk Iron Mines AB återstår nu flera olika tillståndsprocesser innan en gruva kan startas på platsen. Bolaget behöver söka tillstånd enligt miljöbalken hos mark- och miljödomstolen. Därefter återstår prövningar enligt plan- och bygglagen, markanvisning enligt minerallagen och eventuellt även andra tillstånd, till exempel enligt väglagen.

Regeringens villkor för en eventuell gruva

För beslutet har regeringen ställt upp långtgående och unika villkor som bolaget ska följa. Det gör vi för att så långt det är möjligt motverka negativ påverkan på renskötseln och minimera eventuell påverkan på världsarvet Laponia. Efterlevnaden av villkoren är en förutsättning för bearbetningskoncessionen och för eventuella kommande tillstånd.

  1. Bolaget ska utöver vad som anges i detta beslut, i fråga om försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, nyttja marken i enlighet med vad som angivits i ansökan med bilagor och kompletteringar samt vad bolaget i övrigt har åtagit sig i detta ärende.
  2. Anläggningsarbeten till följd av nyttjande av koncessionen ska ske under perioder då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för den pågående renskötseln i omgivande områden.
  3. Koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. I möjligaste mån ska påverkan på flyttleder för renar undvikas. Vid nyttjandet av koncessionen ska bolaget i övrigt se till att minsta möjliga negativa påverkan uppstår när flyttlederna och till koncessionsområdet angränsande betesområden nyttjas.
  4. Vid nyttjande av koncessionen ska Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ersättas. Fastställande av ersättning och prövning av eventuella tvister om ersättning följer minerallagens bestämmelser.
  5. Om Jåhkågasska tjiellde sameby, trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar förbi koncessionsområdet ska bolaget bekosta sådana transporter.
  6. Bolaget ska etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet. Anläggningarna ska utformas för att möjliggöra säkra övergångar för renar genom eller förbi koncessionsområdet.
  7. Bolaget ska årligen göra en uppföljning av konsekvenserna för rennäringen av nyttjandet av koncessionen och redovisa denna till bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.
  8. Bolaget ska löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar i syfte att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla villkor 1-7 samt i övrigt för att motverka störningar på renskötseln. Samrådet ska genomföras i syfte att uppnå samförstånd med samebyarna och dokumenteras. Bolaget ska årligen rapportera genomförda samråd till Sametinget, Länsstyrelsen i Norrbotten och bergmästaren. Bergmästaren ska efter samrådet ta ställning till om det finns behov av ändrade villkor enligt 6 kap. 4 § minerallagen.
  9. Bolaget ska vid nyttjandet av koncessionen föra en dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv. 
  10. Bolaget ska, efter avslutad verksamhet, se till att koncessionsområdet återställs så att marken åter kan nyttjas för rennäring. En plan för efterbehandling ska utarbetas i samråd med berörda samebyar i ett tidigt skede av gruvverksamheten och uppdateras löpande.
  11. Bolaget ska till bergmästaren ställa en ekonomisk säkerhet om 1 000 000 kronor. Säkerheten ska ställas senast när anmälan om påbörjad gruvdrift enligt 57 § mineralförordningen (1992:285) sker. 
  12. För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment, som dessförinnan har översänts till Världsarvscentret vid Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Planerad gruvverksamhet

Den planerade gruvverksamheten avser utvinning av järn för en konces­sionstid om 25 år, med möjlighet till förlängning. Utvinning bedöms kunna pågå under ca 14 år, men det kan inte uteslutas att området innehar en potential att upptäcka ett tillskott av brytvärd järnmineralisering. Det följer av minerallagens bestämmelser att en koncessionssökande inte behöver påvisa hela verksamhetens driftstid. Det räcker med att påvisa att en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har påträffats. Hur länge en gruvdrift får pågå och under vilka närmare villkor är upp till en domstol att avgöra vid en eventuell ansökan om miljöstånd för verksamheten. 

Vad är en bearbetningskoncession?

En bearbetningskoncession avgör i huvudsak vem som har rätt att utvinna de mineral som finns i området men den ger inte en rätt att påbörja verksamhet, för det krävs bland annat tillstånd enligt miljöbalken.

Ett koncessionsbeslut ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen. De villkor som ställs upp i det aktuella ärendet är långtgående och unika villkor som bolaget ska följa noga. Det görs för att så långt det är möjligt motverka negativ påverkan på renskötseln och minimera eventuell påverkan på världsarvet Laponia.

Stort behov av stål i Sverige och EU

Sverige är i dag en stor och betydelsefull gruvnation och svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral och metall som är viktiga för en grön omställning.

Sverige står för 93 procent av EU:s produktion av järnmalm och i Sverige återvinns järn och stål till 92 procent och i EU till 80 procent. Men trots det är EU importberoende av järn och stål med hela 72 procent. Återvinning är viktigt men täcker inte det behov som finns och som bedöms öka. Behovet av stål är stort och beräknas fortsätta öka. Sverige behöver järnvägar, bostäder elbilar, vindkraftverk och tåg. Det kräver stål som förutsätter järnmalm.

Områdets storlek

Regeringen sätter upp ett villkor om att koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. I möjligaste mån ska påverkan på flyttleder för renar undvikas. Vid nyttjandet av koncessionen ska bolaget i övrigt se till att minsta möjliga negativa påverkan uppstår när flyttlederna och till koncessionsområdet angränsande betesområden nyttjas. 

Dagbrottet är ungefär 100 hektar stort enligt ansökan, men när nödvändiga driftsanläggningar räknas in omfattar verksamhetsområdet ca 1300 hektar. Jåhkågasska tjiellde samebys renskötselområde är totalt sett 720 300 hektar stort, varav året-runt-marker är 264 100 hektar.

Vad sker på området i dag?

Kallak ligger i ett område som inte är utsett till nationalpark, naturreservat, Natura 2000-område eller andra riksintressen utöver rennäringen.

Gruvetableringen avses ske på ett område präglat av bl.a. modernt skogsbruk. Ägaren till huvuddelen av marken är en s.k. sockenallmänning som i yttrande i ärendet anfört att marken i huvudsak består av ungskog. Den stora markägaren Jokkmokks sockenallmänning är positiv till gruvverksamhet på platsen Det finns mindre fastighetsägare som berörs som är negativa.

Vidare är området utpekat som riksintresse för rennäring avsett för renbete och flyttleder och tangerar samma område som riksintresse mineral. Inga andra riksintressen är aktuella i området.

Sammantaget bedöms att området som bearbetningskoncessionen omfattar inte har så kallade höga naturvärden.

Hur påverkas renarnas betesmark?

Det är främst en sameby, Jåhkågasska, som drabbas direkt till följd av förlust av betesmarker och flyttleder. Men även närliggande samebyar påverkas i olika grad av en gruvverksamhet. Regeringen ställer upp långtgående och unika villkor för att så långt som möjligt motverka negativ påverkan på renskötseln. Men att ansökan om bearbetningskoncession beviljas innebär inte att en gruva öppnas nu, det återstår bland annat tillstånd enligt miljöbalken som prövar av mark- och miljödomstol. Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ska också ersättas av bolaget. Om samebyn trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar ska också bolaget bekosta dem.

Hur påverkas Laponia?

Det aktuella området ligger som närmast ca 3,5 mil syd/väst från Laponia. Gruvorna i Malmberget och Aitik ligger närmare Laponia.

Regeringens bedömning är att världsarvet inte kommer att påverkas direkt av detta beslut. Däremot kan gruvverksamheten komma att få en indirekt effekt på Laponia genom att rennäringen påverkas vid Kallak. Rennäring är ett av flera värden som gör Laponia till ett världsarv. Skulle renar som är på väg till Laponia förhindras att ta sig dit på grund av hinder vid Kallak så kan detta alltså innebära en indirekt effekt på renskötseln i Laponia.

Beslutet förenas med en rad villkor för att reducera de problem som uppkommer vid flytt av renar förbi koncessionsområdet och som skulle kunna få en indirekt påverkan på världsarvet genom att renarna inte når Laponia. Det finns dessutom villkor om samråd med samebyarna och med de nationella världsarvsmyndigheterna i syfte att minimera de problem som skulle kunna få en indirekt effekt på världsarvet och att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv.

För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment, som dessförinnan har översänts till Världsarvscentret vid Unesco.

Vad sker nu?

Bearbetningskoncession är bara ett steg på vägen mot en gruva. Det återstår en rad andra frågor som rör den planerade verksamheten att pröva inom ramen för olika tillståndsprocesser innan en gruva kan startas på platsen. Det handlar bland annat om hur miljökrav och nödvändig infrastruktur ska lösas. Miljöprövningen, inklusive utsläpp, transporter etc., kommer att ske vid mark- och miljödomstolarna efter ansökan om miljöbalkstillstånd för gruvverksamhet. Dessa frågor är således inget som ingår i prövningen av bearbetningskoncessionen.

Vid frågor till näringsministern

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta Regeringskansliets växel eller mejla Näringsdepartementets registrator.