Regeringen driver frågan om rätten till en säker och hälsosam arbetsmiljö inom ILO

Publicerad

Den 14–26 mars möts Internationella arbetsorganisationens (ILO) styrelse för att bland annat diskutera rätten till en säker och hälsosam arbetsmiljö. Sverige är sedan 2021 ordinarie styrelseledamot i ILO och stödjer förslaget att inkludera arbetsmiljö som en grundläggande princip och rättighet i arbetslivet.

– Varje år dör nästan tre miljoner människor i världen av arbetsrelaterade orsaker. Vi kan mäta de ekonomiska kostnaderna av en dålig arbetsmiljö genom BNP-fall och sjukvårdskostnader. Det mänskliga priset är omätbart. Den svenska regeringen har en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet och arbetar för att förebygga arbetsolyckor. Statusen för arbetsmiljöarbetet behöver också höjas globalt. Att förebygga arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar är en central del av arbetet för social rättvisa, säger Johan Danielsson, bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister.

ILO:s styrelse beslutade den 17 mars 2022 att en inkludering av en säker och hälsosam arbetsmiljö i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (1998) ska diskuteras av Internationella arbetskonferensen i maj-juni 2022. Det är Internationella arbetskonferensen, ILO:s beslutande organ, som fattar det formella, slutliga beslutet.

Rättigheten till en god arbetsmiljö har diskuterats sedan november 2019 inom ILO. I och med covid-19-pandemin har beslutet försenats. Under Internationella arbetskonferensen 2019 beslutades att styrelsen så snart som möjligt skulle överväga att inkludera säker och hälsosam arbetsmiljö i ILO:s ram av grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Sverige har varit för förslaget och drivit frågan under hela processen. Att erkänna en säker och hälsosam arbetsmiljö som en grundläggande princip och rättighet i arbetslivet kommer sannolikt att höja statusen för arbetsmiljöarbetet i världen.

Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet

ILO erkänner för närvarande fyra grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Dessa är förbud mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. ILO:s medlemsstater förväntas respektera dessa principer som backas upp av åtta kärnkonventioner och ett uppföljningssystem för de länder som inte ratificerat konventionerna. Principerna har även betydelse utanför ILO. De återfinns i exempelvis frihandelsavtal, handelspreferenssystem och frivilliga riktlinjer om hållbart företagande i till exempel OECD.