Rymden får allt större strategisk och politisk vikt

Publicerad

Regeringen har de senaste åren ökat rymdbudgeten och utifrån en nationell strategi initierat flera initiativ för att stärka Sverige på rymdområdet. Den 18 mars talade utbildningsminister Anna Ekström om regeringens arbete med rymdfrågor när den första upplagan av Högnivåforum Rymd gick av stapeln på Försvarshögskolan i Stockholm.

Vy över rymdbasen Esrange Space Center med kontorsområdet i fronten och raketuppskjutningen i bakgrunden.
Rymdbasen Esrange i Kiruna. Foto: SSC

Rymden blir allt viktigare för samhällskritisk infrastruktur och inom miljö- och säkerhetspolitiken. Den senaste tidens omvärldsutveckling visar tydligt på rymdens betydelse och användbarhet. Kommersiella satelliter förser media och allmänhet med tydliga bilder av ryska fordonskolonner i Ukraina, ger oss information om Nordkoreas missilprov, eller visar förödelsen efter olika naturkatastrofer tunt om i världen. Dessa bilder ger oss möjligheter att bättre identifiera verksamma insatser och åtgärder. Med hjälp av satelliter kan kommunikationskanaler säkras och information spridas även när infrastrukturen på marken är utslagen.

Högnivåforum Rymd arrangerades av Försvarshögskolan och Svenska rymdaktiebolaget (SSC) med syftet att samla ledande personer inom hela samhällssfären för att gemensamt öka kunskapen, diskutera utveckling och framtid. I fokus stod bland annat rymdverksamhetens betydelse för samhällsutveckling, innovation och hållbar utveckling. Som en del av forumet besökte även statssekreterare Samuel Engblom rymdbasen Esrange i Kiruna.

– Rymdsektorn har potential att spela en avgörande roll i att leda klimatomställningen och skapa framtidens jobb i Sverige. Med hjälp av satelliter kan vi fördjupa förståelsen av klimatförändringarna, hur de utvecklas över tid och vad vi behöver göra för att ställa om. Och i dagens säkerhetspolitiska läge får rymdsektorn en ökad betydelse, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Lång tradition av rymdverksamhet

Sverige har en lång tradition av rymdverksamhet. Uppsändningar av sondraketer har pågått i över femtio år från det som i dag är Esrange. Regeringen har även fortsatt investera i utvecklingen av Esrange och beslutade 2018 att finansiera en testbädd vid Esrange där rymdteknologi ska kunna testas och demonstreras.

Sverige var även ett av de första länderna i världen som tog fram en rymdlag. I april 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska rymdlagstiftningen. Syftet med översynen var att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet. Utredningen presenterade i höstas sina förslag i betänkandet En ny rymdlag, SOU 2021:91, som nu är ute på remiss.

Regeringen har sedan 2018 en rymdstrategi som utgör en plattform för Sveriges långsiktiga arbete med rymdverksamheten. Strategin framhåller att svensk rymdverksamhet ska drivas utifrån ett helhetsperspektiv med fokus på samhällsnytta, industrins konkurrenskraft, avancerad forskning och med hänsyn till utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska aspekter. Strategin pekar också på vikten av en fredlig användning av rymden.