Sakråd om antiziganism

Publicerad

Den 11 mars bjöd statssekreterare Nina Andersson in till ett sakråd om antiziganism. Fokus på mötet var att inhämta synpunkter och medskick till arbetet med att ta fram åtgärdsprogram mot olika former av rasism.

- Dialogen med de romska organisationerna är viktig för oss och vi tar med deras medskick i det fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet. Antiziganismen har ingen plats i vårt samhälle, säger statssekreterare Nina Andersson.

Fredag den 11 mars deltog cirka 10 organisationer i ett sakråd tillsammans med statssekreterare Nina Andersson och tjänstepersoner från Regeringskansliet. Syftet med mötet var att få en bredare och fördjupad kunskap kring vad som behöver göras för att motverka antiziganism samt ta del av civilsamhällets perspektiv, idéer och medskick på regeringens arbete på området.

Organisationerna berättade bland annat om romers situation på arbetsmarknaden. Det finns utmaningar både för de som är anställda där de upplever att arbetsgivare har fördomar, men också vid ansökan till arbete och utbildningar. De lyfte också behovet av kompetenshöjning inom rättsväsendet om antiziganism och att det behövs mer forskning om antiziganism. När det gäller forskning och olika typer av rapporter påminde organisationerna även om vikten av att sprida forskningsresultat och framtagna rapporter till exempelvis kommuner och skolor.

På mötet tog företrädarna också upp skolans viktiga roll i att verka för kunskapshöjning och mot fördomar samt vikten av att det finns förebilder för unga romer. 

Åtgärdsprogram mot olika former av rasism

Med utgångspunkt i regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott avser regeringen att under 2022 ta fram särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism, däribland antiziganism. Åtgärdsprogrammen kommer bl.a. att innehålla åtgärder för att synliggöra och motverka respektive form av rasism. Regeringen vill i framtagandet ha en dialog med civilsamhället om kommande åtgärdsprogram.