Artikel från Utrikesdepartementet

Humanitärt bistånd helt skyddat när flyktingavräkningar ökar under 2022

Publicerad

De ökade kostnaderna av att Sverige tar ansvar för de många, framförallt, kvinnor och barn som flyr från Ukraina kan räknas som bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer. Detta eftersom Ukraina är ett biståndsland. Regeringen liksom de flesta andra länder som ger bistånd avräknar asylkostnader från biståndet. Regeringen har prioriterat att helt skydda det humanitära biståndet och särskilt värna biståndet till de allra fattigaste länderna. Även med avräkningar för flyktingkostnader förblir Sverige ett av de största givarländerna i världen.

För att säkerställa att vi har täckning för asylavräkningar inför regeringen nu tak för hur mycket som kan betalas ut av årets biståndsmedel (s.k limiter). Taket uppgår till cirka 9,2 miljarder kronor.

Migrationsverket har presenterat ett antal scenarier över asylsökande och personer med behov av tillfälligt skydd. Enligt Migrationsverkets huvudscenario kan 76 000 personer från Ukraina komma att söka asyl i Sverige.

Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer kan under första året i mottagarlandet räknas med i biståndet på humanitära grunder. En sådan avräkning från biståndet har gjorts sedan 1991/92. De kostnader som avräknas från biståndet för att finansiera mottagandet från Ukraina skulle under 2022 öka med drygt nio miljarder kronor.

Om Migrationsverkets huvudscenario stämmer kommer Sverige under 2022 totalt göra avräkningar på cirka 10,3 miljarder kronor. Det motsvarar 18 % av biståndsramen och är lägre än de avräkningar som gjordes exempelvis 2015 som då motsvarade 22 % av biståndsramen.

Regeringens mål om 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd står fast. Sveriges BNI har vuxit senaste åren och uppgår 2022 till drygt 57 miljarder kronor. Det innebär att Sverige har en större biståndsram än någonsin. Sverige är därmed fortsatt en stark aktör inom biståndsarbetet och ett av få länder som går över FN:s rekommendation om att länder ska avsätta minst 0,7 % av BNI till bistånd.

Beslutet om avräkningar på biståndsbudgeten innebär att regeringen sätter tak på utbetalningar i biståndsbudgeten. Det kommer innebära att vissa utbetalningar senareläggs eller pausas, en del planerade utbetalningar minskas i storlek och att en del omprioriteringar kommer göras.  

Regeringen har prioriterat att helt skydda det humanitära biståndet och särskilt värna biståndet till de allra fattigaste länderna. Stöd ska bland annat ges till de som drabbats hårt av pandemin och av den livsmedelskris som påskyndats som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen prioriterar fortsatt klimatbiståndet och en dubblering av klimatbiståndet är fortsatt ambitionen.

De avräkningar som nu aviseras baseras på Migrationsverkets huvudscenario över antal personer med behov att söka skydd i landet. Summan kan minskas om färre personer än väntat anländer till Sverige. Om kostnader för flyktingmottagande däremot skulle öka från Migrationsverkets huvudscenario, så är det inte en självklarhet att de kostnaderna ska belasta biståndet. Regeringen kommer i ett sådant fall göra nya avvägningar för att titta på bredare finansiering.

Vi befinner oss i ett exceptionellt läge med en plötslig och omfattande humanitär kris och många flyktingar i Europa med behov av att söka skydd i Sverige. Sveriges solidaritet med ukrainska folket är stor och vi ska hjälpa såväl dem som är kvar i landet, som dem som behövt fly till Europa. Även med avräkningar för flyktingkostnader förblir Sverige ett av de största givarländerna i världen.

Kontakt

Nadja Yusuf
Pressekreterare hos biståndsminister Matilda Ernkrans
Mobil 073-085 00 49
e-post till Nadja Yusuf