Omfattande svenska och europeiska insatser med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

Publicerad

Under en pressbriefing onsdagen den 13 april redogjorde EU-minister Hans Dahlgren och civilminister Ida Karkiainen för regeringens samlade arbete till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Regeringens arbete sker i tre spår; sanktioner mot Ryssland, stötta Ukraina och att stärka Sverige.

  • Civilminister Ida Karkiainen och EU-minister Hans Dahlgren står på en pressträff och presenterar en powerpoint presentation.

    Civilminister Ida Karkiainen och EU-minister Hans Dahlgren under pressbriefingen den 13 april 2022 om regeringens samlade åtgärder med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

    Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.

  • Ida Karkiainen står i en talarstol, i bakgrunden syns två svenska flaggor och EU-flaggan.

    Civilminister Ida Karkiainen under pressbriefingen den 13 april 2022.

    Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.

  • EU-minister Hans Dahlgren står på en presskonferens och pratar, bakom syns den svenska flaggan.

    EU-minister Hans Dahlgren under pressbriefingen den 13 april 2022.

    Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har ett omfattande arbete skett i Sverige och i EU. Sveriges regering driver på för ytterligare sanktioner mot Ryssland och har beslutat om både militärt och humanitärt stöd till Ukraina, tillsammans med historiska satsningar för att stärka det svenska civila och militära försvaret.

Sanktioner mot Ryssland

EU har hittills beslutat om fem sanktionspaket som bland annat innebär att den ryska statens tillgångar i EU har frysts och att ryska storbanker har uteslutits från betalningssystem. Även riktade sanktioner mot särskilda sektorer i den ryska ekonomin har införts. I det senaste sanktionspaketet riktas ytterligare sanktioner mot fler banker och personer med koppling till den ryska ledningen, tillsammans med bland annat förbud mot rysk kol.

- Regeringen driver på för flera och tuffare sanktioner mot Ryssland. Vi vill bland annat se ett förbud mot import av rysk olja, men det är viktigt att detta sker med ett enigt EU så att sanktionerna får effekt, sa EU-minister Hans Dahlgren under pressbriefingen.

Stötta Ukraina

Sverige var redan innan kriget en av de största biståndsgivarna till Ukraina. Efter invasionen har Sverige hittills beslutat om militärt- och humanitärt stöd till landet på över 1,8 miljarder kronor. Även den Europeiska unionen har kraftfullt ökat sitt stöd och har beslutat om ett stöd på 2,7 miljarder euro. Sverige arbetar nu, tillsammans med Polen, för att genomföra en givarkonferens för Ukraina i maj.

Stärka Sverige

Insatserna för att stärka Sverige rör förutom en historisk satsning för det militära och civila försvaret, även ekonomin, livsmedelsförsörjning, energi och migrationsfrågorna.

För att möta den pågående flyktingkrisen, som är den största i Europa sedan andra världskriget, har regeringen lagt fram flertalet åtgärdsförslag för att säkra ett ordnat mottagande av människor på flykt från Ukraina. För att stötta kommunerna i arbetet avsätts 500 miljoner kronor i form av ett tillfälligt bidrag.

- Sverige ska ta sitt ansvar men förväntar sig att andra länder i EU också gör det. Regeringen förväntar sig också att alla Sveriges kommuner bidrar och det behövs en mycket jämnare fördelning mellan kommunerna än hur det blev under flyktingkrisen 2015, säger civilminister Ida Karkiainen.

Regeringen har även beslutat om åtgärder för att möta prisuppgångarna och lindra konsekvenserna för företag och svenska hushåll, såsom tillfälligt sänkt drivmedelsskatt, en förlängning av elpriskompensationen i södra och mellersta Sverige, samt åtgärder för att påskynda omställningen till fossilfria bränslen. I vårändringsbudgeten för 2022 presenteras också ett stödpaket på en miljard kronor för att fortsätta trygga svensk livsmedelsproduktion.

Länsstyrelsernas lägesbilder

Den 10 mars 2022 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att regelbundet redovisa lägesbilder till Regeringskansliet. Rapporteringen bygger på lägesbilder utifrån kontakter med landets samtliga kommuner och regioner.

- Den samlade bedömningen just nu är fortfarande att effekterna på det svenska samhället från Rysslands invasion av Ukraina som helhet har en måttlig påverkan på det svenska samhället, säger civilminister Ida Karkiainen.

Den senaste lägesrapporten, som mottogs den 12 april, visar på att det fortsatt finns ett stort informationsbehov och samverkansbehov även om flera län rapporterar lägre intensitet i händelseutvecklingen. Vissa utmaningar i mottagandet av ensamkommande barn lyfts.

Slutligen ser länsstyrelserna också en allt större påverkan på näringslivet, där högre priser på drivmedel, energi, foder och byggmaterial får stor påverkan på vissa sektorer.

Stark enighet i EU

Det internationella och europeiska samarbetet har varit intensivt sedan invasionen av Ukraina. I EU har ett trettiotal rådsmöten ägt rum och ett extra toppmöte i Europeiska rådet är inplanerat till den 30-31 maj.
 
- Det här fasansfulla kriget är bland det allra värsta som hänt Europa sedan andra världskriget.  Det har rivit upp den europeiska säkerhetsordning som alla ledare i vår del av världen ställde sig bakom, i Helsingfors 1975 och i Paris 1990. Samtidigt har det lett till att det nu råder en enastående stark enighet i det europeiska samarbetet. Uppslutningen runt sanktionerna mot Ryssland, och stödet till Ukraina, har varit enorm.  Jag hoppas, och tror, att vi kommer att se en sådan enighet också framöver, säger EU-minister Hans Dahlgren.