EU skärper kraven på renare bränslen

Publicerad

När EU-ländernas transportministrar möts i Luxemburg 2 juni ska de fatta flera beslut som bidrar till en renare transportsektor och utfasningen av fossila bränslen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth företräder Sverige.

Tomas Eneroth
Infrastrukturminister Tomas Eneroth företräder Sverige när EU-ländernas ministrar för transportfrågor möts i Luxemburg 2 juni. Flera beslut om bränslen står på dagordningen. Besluten är viktigt steg framåt i arbetet med EU:s gröna giv och för att nå klimatmålen. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Beslut som bidrar till utfasningen av fossila bränslen

Ministrarna förväntas fatta beslut om allmänna inriktningar för tre förslag som ingår i klimatpaketet ”Fit for 55” vars främsta syfte är att minska utsläpp av växthusgaser och att uppnå klimatmålet till 2030. Detta genom att fasa ut fossila bränslen till förmån för förnybara och mer koldioxidsnåla bränslen.

Regeringen står bakom samtliga förslag.

Lika villkor för hållbart flyg

Syftet med förslaget är att öka användningen och tillgången till hållbara bränslen inom flyget. Förslaget omfattar minst 95% av all trafik som avgår från en flygplats i EU.

Förslaget ställer krav på att gradvis öka mängden hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle från och med den 1 januari 2025. Kravet startar på miniminivån två volymprocent hållbara bränslen. Det höjs sedan vart femte år fram till 2050 för att då ligga på 63 volymprocent.

Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

Syftet är att bygga en väl fungerande infrastruktur för alternativa drivmedel. Det handlar särskilt om att bygga ut laddinfrastruktur för både lätte och tunga fordon ihela EU, men även krav att bygga ut infrastruktur för vätgas. Förslaget ställer även krav på utbyggnad av laddinfrastruktur i hamnar och på flygplatser. 

Renare bränslen för sjöfarten

Ministrarna förväntas anta ett förslag till allmän inriktning för en förordning som ökar sjöfartens användning av förnybara bränslen och bränslen med låga koldioxidutsläpp. Förordningen omfattar alla fartyg över en viss storlek som anlöper till, avgår från eller ligger i en hamn i EU. Med start 2025 ställs det krav på att växthusgasintensiteten i fartygsbränslen ska minskas. Värdena skärps sedan vart femte år.

Fartyg som inte lever upp till kraven måste betala en sanktionsavgift. Det ställs även krav på att vissa fartyg måste koppla upp sig till landström när det ligger till kaj i hamnar.

Ramverk för intelligenta transportsystem

Ministrarna förväntas också fatta beslut om en allmän inriktning om att revidera ett direktiv för att skynda på och samordna utbyggande och användning av intelligenta transportsystem, ITS.

ITS spelar en viktig roll i att bygga ett automatiserat och multimodalt transportsystem som kan erbjuda tjänster inom till exempel trafikledning. Det är också ett verktyg för att öka effektivitet, hållbarhet och ökad trafiksäkerhet.

Det transeuropeiska transportnätverket TEN-T

Ministrarna kommer att få en lägesrapport om arbetet med revidering av TEN-T-förordningen och förväntas ha en diskussion om förslaget.

En gradvis utveckling av transportinfrastruktur med hög tillförlitlighet, heltäckande och hög kvalitet står i fokus för revideringen. År 2050 ska TEN-T vara färdigställt och de första etappmålen ska uppfyllas redan 2030. Revideringen av förordningen ska bidra till målen för EU:s så kallade gröna giv, bidra till en väl fungerande inre marknad och säkerställa den ekonomiska, sociala och geografiska sammanhållningen i EU.

Ökad säkerhet för passagerarfartyg

Därutöver väntas också ett beslut om allmän inriktning för ett direktiv om krav på skadestabilitet för så kallade ro-ro passagerarfartyg, det vill säga färjor. Förslaget anpassar EU:s regler till ändrade globala regler och stärker sjösäkerheten. Regeringen står bakom förslaget till beslut.

 

Mer om mötet i EU:s ministerråd för transport 2 juni

Kommenterad dagordning för EU:s ministerråd om transport 2 juni

Mer om arbetet i EU:s råd för transport, telekommunikation och energi (TTE)

Ministerrådet

Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.