Artikel från Näringsdepartementet

Uppdatering om arbetet med Sveriges livsmedelsberedskap

Publicerad

Vid en pressträff tillsammans med Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets generaldirektörer måndagen den 30 maj redogjorde landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg för en uppdatering om läget i livsmedelskedjan och arbetet med livsmedelsberedskapen, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har regeringens prioritet på området varit att stärka Sverige genom att snabba på återuppbyggnaden av det civila försvaret, och påskynda utvecklingen av den livsmedelsberedskap som aviserades i totalförsvarspropositionen redan 2020. Livsmedelsförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet.

Berörda myndigheter ser fortsatt inte någon risk för brist på livsmedel eller tillgång till mat i Sverige. Ökade priser på energi och insatsvaror märks dock genom prisökningar i hela kedjan, däribland ökade livsmedelspriser i affären. Myndigheterna uppmärksammar även vissa utmaningar med olika logistikkedjor. De ser också att svårigheter att få tag på vissa råvaror och förpackningsmaterial vilket påverkar kostnads- och planeringsläget. Det kan innebära att vissa ingredienser behöver bytas ut. Däremot har konsumenternas större inköp av mat dämpats, vilket underlättar företagens planering.

Odlingssäsongen

Tillgången till handelsgödsel är en fråga som bevakas ur längre perspektiv. Bedömningen är att den gödsel som behövs för årets odlingssäsong finns på plats i Sverige, antingen hos lantbrukaren eller hos annan svensk aktör. Signalerna visar också att priserna nu jämfört med priserna under vintern kommer att falla något ytterligare. Regeringen och berörda myndigheter kommer fortsatt att följa detta noga, och det är även en fråga som noga följs på EU-nivå.

Grundvattensituationen

Livsmedelsverkets senaste sammanställning visar att grundvatten-, ytvatten- och markvattennivåerna fortsatt varierar och att i delar av landet är nivåerna under eller mycket under normala nivåer.

Det är kommunerna som har huvudansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen och ett antal kommuner har redan fattat beslut om bevattningsförbud.

Det civila försvaret

Det pågår ett omfattande arbete för att stärka det civila försvaret och livsmedelsberedskapen. Regeringen aviserade tidigare i våras att 800 miljoner kronor tillförs i vårändringsbudgeten för 2022 för att stärka det civila försvaret på lokal, regional och nationell nivå. Det är tillsammans med de tillskott till år 2025 på totalt 4,7 miljarder kronor som tidigare aviserats den största satsningen på det civila försvaret i modern tid och omfattar hela samhället.

Regeringen har även gett MSB i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som kan vidtas för att stärka det civila försvaret under perioden 2023–2025. Den 10 maj redovisade MSB sitt regeringsuppdrag med fokus på 2023. MSB:s bedömning är att det civila försvaret är i behov av substantiella resurstillskott och föreslår ett ekonomiskt tillskott på 6,2 miljarder kronor år 2023. För 2024 föreslås 8,8 miljarder och för 2025 10 miljarder kronor. Dricksvatten och livsmedel utgör 2 procent av MSB:s förslag. För 2023 motsvarar det ca 97 mnkr.

Regeringen har också gett Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att inleda uppbyggnaden av en livsmedelsberedskap. Myndigheterna har utifrån regeringens uppdrag påbörjat grundläggande kartläggningar och analyser som kommer att vara viktiga i underlaget när beslut ska tas om hur livsmedelsberedskapen ska utformas.

Som ett led i arbetet att stärka det civila försvaret och livsmedelsberedskapen har regeringen även tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en utvecklad inriktning för Sveriges livsmedelsberedskap.

Beredskapsmyndigheter

Den 18 maj presenterade regeringen en historisk myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. 60 statliga myndigheter, däribland Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA, ska bli så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Det här är en stor satsning för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap.

Livsmedelsverket kommer att vara sektorsansvarig myndighet för livsmedels- och dricksvattenförsörjning, som är en av totalt tio beredskapssektorer för att stärka motståndskraften i viktiga samhällsfunktioner.

Den nya strukturen för krisberedskap och det civila försvaret kommer att innebära en tydligare rollfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och en bättre samordning, vilket borgar för ett mer effektivt samarbete och snabbare beslutsvägar.

Ansökan om medlemskap i Nato

Den 16 maj fattade regeringen beslut om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Beslutet kommer att medföra förändringar både nationellt och i form av anpassningar till Natos strukturer. Genom det fördjupade samarbetet som aktiverades efter Rysslands angrepp på Ukraina deltar Sverige redan i betydligt fler möten i Natos kommittéer och arbetsgrupper.

Vid ett medlemskap förväntas Sverige delta fullt ut i Natos strukturer för civil beredskap och att bidra i arbetet med att utveckla samhällets motståndskraft, både som ett nationellt ansvar och som en del i det kollektiva åtagandet. Natos sju grundläggande förmågor har stor likhet med de områden som är prioriterade för utvecklingen av det svenska civila försvaret.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta Regeringskansliets växel eller mejla Näringsdepartementets registrator.