Bryta segregationen och tränga tillbaka våld och brottslighet

Publicerad

Regeringen arbetar med full kraft för att bryta segregationen och tränga tillbaka det våld och den brottslighet som hotar samhällsgemenskapen. Om inte barn och unga ska ha kriminalitet som enda alternativ krävs ett förebyggande arbete: alla skolor ska vara bra skolor, elevernas kunskapsresultat ska höjas och likvärdigheten ska stärkas. Det hat och hot mot forskare som visat sig under senare tid är oacceptabelt och ska stävjas.

Bild: Johnér Bildbyrå

Fler barn ska börja i förskolan

Förskolan har många positiva effekter på barns språkutveckling och förmåga att sedan klara grundskolan. Men de barn som behöver förskolan som mest deltar i lägst utsträckning; exempelvis de med annat modersmål än svenska. För att fler barn ska börja i förskolan har regeringen arbetat fram bestämmelser om att kommunerna ska kontakta vårdnadshavare till barn utan förskoleplats och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Kommuner ska även tillhandahålla en reserverad förskoleplats till bland annat barn som har bott i Sverige kort tid.

22 miljarder i likvärdighetsbidrag sedan 2018

De senaste åren har stora satsningar gjorts på skolan och kunskapsresultaten har vänt uppåt. 2018 införde regeringen likvärdighetsbidraget, ett statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. Bidraget fördelas utifrån socioekonomiska faktorer, så att mest resurser går till de skolor som behöver det som mest. Syftet är att skolan ska vara som starkast där behoven är som störst och att huvudmännen ska ha förutsättningar att göra långsiktiga insatser inom till exempel undervisning och elevhälsa. Under åren 2018-2022 har regeringen avsatt drygt 22 miljarder kronor genom likvärdighetsbidraget. Statskontorets granskning från 2021 visade att likvärdighetsbidraget går till det som regeringen har avsett, till exempel satsningar på mer och bättre utbildad personal.

Extra studietid och utökad lovskola för elever i grundskolan

Det ska inte spela någon roll vilken skola du går på eller om dina föräldrar har råd med privat läxhjälp - alla elever ska ges möjligheter att lyckas. Regeringen har därför drivit igenom att alla elever i årskurs 4–9 i grundskolan ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka, då de ska kunna få hjälp med läxor eller annat skolarbete. Dessutom har lovskolan utökats med 25 timmar för de elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.  

Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning

I dag finns begränsade möjligheter att följa upp hur det går för barn och elever med funktionsnedsättning i skolan, och de underlag som finns består huvudsakligen av enskilda undersökningar och utredningar. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå hur uppföljningen om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet kan förbättras, samtidigt som den personliga integriteten skyddas.

Riktade satsningar till skolor med socioekonomiska utmaningar

Skolor som har låga kunskapsresultat och förskolor med svåra förutsättningar får stöd med att planera, följa upp och utveckla utbildningen via Skolverkets insatser samverkan för bästa skola och nyanländauppdraget. Regeringen avsätter totalt 524 miljoner kronor för dessa insatser årligen. 2021 införde regeringen också ett särskilt statsbidrag för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. Under 2022 uppgår statsbidraget till 420 miljoner kronor som fördelas till 150 utvalda skolenheter.

Utredning för att öka säkerheten i skolan

Den svenska skolan är förhållandevis trygg men behöver bli tryggare, både för elever och lärare. Lärare ska känna att de har hela samhällets stöd när de upprätthåller en trygg skolmiljö och ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska komma med förslag på hur säkerheten kan förbättras i skolan.  

Bättre statligt stöd och regionala kvalitetsdialoger

Staten behöver finnas närmare huvudmännen för att kunna möta huvudmännens behov, bidra till skolutveckling och motverka regionala skillnader mellan förskolor och mellan skolor. För att öka kvaliteten och likvärdigheten i och mellan verksamheterna och för att underlätta huvudmännens arbete med det systematiska kvalitetsarbetet avser regeringen att införa regionala kvalitetsdialoger mellan staten och huvudmän inom skolväsendet.

Kombinationsutbildningar för bättre integration  

Yrkeskunskaper och goda kunskaper i svenska öppnar vägen till många jobb. Regeringen har därför avsatt 1 560 miljoner kronor 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk. Kombinationsutbildningarna kommer under 2022 att vara undantagna från kravet att kommunerna ska finansiera ett antal utbildningsplatser för att få del av statsbidraget.

Utredning om långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna

Attraktiva yrkesutbildningar är nödvändiga för att stärka kompetensförsörjningen och skapa fler jobb. Många arbetsgivare har svårt att anställa personer med rätt kompetens samtidigt som många vuxna saknar ett arbete att gå till. Bristande matchningen på arbetsmarknaden kan till stor del förklaras med att många arbetssökande har för kort utbildning eller har kunskaper som inte efterfrågas av arbetsgivare. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över hur yrkesutbildningen kan utvecklas, bli mer effektiv och bättre anpassas efter de behov som finns.

Folkbildningsinsatser riktade till utrikes födda och asylsökande

Regeringen har satsat särskilt på folkbildningsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor och andra grupper som står långt från studier och arbete, bland annat på Uppsökande motiverande studieförbundsinsatser och Svenska för föräldralediga. Syftet har varit att stärka deltagarnas självförtroende, utveckla deras kunskaper i svenska språket samt visa på möjliga vägar till studier inom exempelvis folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning. Studieförbund och folkhögskolor har fortsatt fått medel för att stärka asylsökandes kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället för att ge dem en meningsfull sysselsättning under asyltiden.

Foto: Folio

Fusk på högskoleprovet ska förhindras

Fusk på högskoleprovet är oacceptabelt och hotar provets legitimitet. Fusk med elektroniska hjälpmedel är mycket svårt att upptäcka under pågående prov och det är i dag inte möjligt att kontrollera om provdeltagare har med sig otillåten dold utrustning, till exempel en mobiltelefon, in i provlokalen. Provdeltagare som fuskar med hjälp av otillåten elektronisk utrustning ska förhindras.  Lagändringarna gör det möjligt att använda in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitation vid högskoleprovet.

Hat och hot mot forskare ska motverkas

Hat och hot mot forskare är ett allvarligt problem. Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning innebär också möjligheten att ställa kontroversiella frågor och presentera oväntade resultat utan att behöva riskera hot och hat. 2020 tog regeringen initiativ till att stärka den akademiska friheten genom att skriva in den i högskolelagen. På så sätt har det blivit något som gäller för hela högskolans verksamhet och en markering att utbildning och forskning ska fredas.

Forskning om brottslighet och segregation

Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att finansiera nationella forskningsprogram om både brottslighet och segregation. Forskningsprogrammet om brottslighet ska bidra till ny kunskap om kriminalitetens orsaker och om metoder för att förebygga och bekämpa brott. Forskningsprogrammet om segregation ska ge ny kunskap om segregationens orsaker och dess utbredning. Myndighetens medel för dessa program kommer att uppgå till 45 miljoner kronor respektive 30 miljoner kronor från och med 2023.