Klimatomställning och jobb i hela landet

Publicerad

Sverige ligger i framkant i klimatomställningen. När vi skapar framtidens gröna jobb måste vi också rusta Sveriges löntagare med nya kunskaper och kompetenser. Regeringen genomför därför stora satsningar som gör det möjligt för fler att byta yrkesbana eller öka sin kompetens mitt i livet. När fler kommer i arbete skapas nya resurser som kan användas till bättre vård, skola och omsorg.

Foto: Johnér bildbyrå

Gymnasial utbildning

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

Bristen på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft är ett av de mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad och hotar på sikt för Sveriges konkurrenskraft. Många elever som överväger att gå en yrkesutbildning väljer ändå att gå ett högskoleförberedande program. En orsak många uppger är osäkerheten kring att läsa ämnena för grundläggande behörighet. För att göra yrkesprogrammen mer attraktiva har regeringen drivit igenom att grundläggande behörighet ska ingå från start i alla yrkesprogram från och med hösten 2023. Elever som inte vill läsa in grundläggande behörighet kommer att kunna välja bort ämnena för grundläggande behörighet och ta en ren gymnasial yrkesexamen.

Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning

I dag utbildas fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad som behövs till andra branscher. Nu ändrar regeringen på det för att förbättra näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning. Arbetsmarknadens behov ska få betydelse för vilka utbildningar i gymnasieskolan och komvux som erbjuds av kommunala och fristående huvudmän och antal platser på dessa utbildningar. Det införs också krav på att kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.

Fler vägar till arbetslivet ska utredas

Varje år går ungefär 15 procent av grundskoleeleverna ut årskurs nio utan att vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Samtidigt finns en stor efterfrågan på personer med gymnasial yrkesutbildning. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera situationen för de elever som inte är behöriga till gymnasiet, och vid behov ge förslag på hur de ska kunna gå vidare till en gymnasial yrkesutbildning. En del elever som går ett högskoleförberedande program upptäcker under utbildningen att de hellre vill arbeta direkt efter gymnasieskolan. Därför ska utredningen också föreslå hur de eleverna ska kunna få en yrkesutbildning.

Foto: Folio

Kunskapslyftet

Kunskapslyft för kompetensförsörjning och ökade möjligheter till utbildning i hela landet

Arbetsmarknaden förändras, Sverige står mitt i en strukturomvandling som innebär att en del arbeten försvinner och andra skapas. År 2014 initierade regeringen kunskapslyftet för att utbilda för framtidens arbetsmarknad vilket innebar en utbyggnad av permanenta utbildningsplatser, inklusive studiestöd, inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Totalt har regeringen tillfört medel som 2022 beräknas motsvara över 160 000 utbildningsplatser.

Yrkeshögskolan utvecklas för att möta kompetensbehoven än bättre

Som en del av kunskapslyftet har antalet årsplatser i yrkeshögskolan fördubblats och uppgår nu till ca 50 000 årsplatser. Kurser, dvs. kort yrkeshögskoleutbildning på upp till ett halvår vid heltidsstudier, har införts i syfte att erbjuda flexibla möjligheter för den som behöver fördjupa, bredda eller förnya sin kompetens. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har hittills beslutat om över 30 000 studieplatser på kurser inom yrkeshögskolan. Regeringen tillsatte 2021 en utredning som ska se över regelverket för yrkeshögskolan för att säkerställa en stabil, effektiv och hållbar funktion även för framtiden.

Folkhögskolan byggs ut

Sedan 2015 har regeringen tillfört medel till folkhögskolans allmänna och särskilda kurser som motsvarar 8 000 platser per år. De medel som tillförts för dessa platser är permanenta. Under 2020-2022 har också anslaget förstärkts med olika temporära satsningar på utbyggnad av folkhögskolans allmänna kurs och yrkesutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. En del av dessa platser är inriktade mot yrken inom vård och omsorg. Under 2022 finns medel motsvarande 4 000 extra årsstudieplatser. Sedan 2018 har stödet förstärkts för deltagare med funktionsnedsättning på folkhögskolan och sedan 2020 har folkhögskolan fått medel för att öka kvaliteten i utbildningen.

Fler utbildningsplatser på högskolan

Sedan utbyggnaden av kunskapslyftet påbörjades har medel motsvarande cirka 42 000 utbildningsplatser (helårsstudenter) tillförts högskolan 2022. Regeringen har bland annat satsat medel för att stärka livslångt lärande, för försöksverksamhet med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för grundlärare och ämneslärare samt möjliggjort en ökning av lärosätenas ersättning till kommuner och regioner för VFU-platser så fler sjuksköterskor kan utbildas.

Ökad validering inom komvux ska stärka kompetensförsörjningen

Att kunna få sina tidigare kunskaper erkända genom intyg eller betyg är ett effektivt sätt att ge fler tillgång till arbetsmarknaden eller vidare studier. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag för att öka antalet valideringar i Sverige. På så vis får vi snabbare tillgång till den kompetens som behövs på svensk arbetsmarknad och fler arbetslösa kan börja arbeta snabbare.

Foto: Johnér Bildbyrå

Studiemedel

Ett omställningsstudiestöd som möjliggör kompetensutveckling och omställning

Människor måste kunna ställa om och kompetensutveckla sig när arbetsmarknaden förändras, utan att behöva känna oro för hur räkningarna fortsatt ska betalas. Med regeringens omställningsstudiestöd ges ekonomiska möjligheter till det. Omställningsstudiestödet kommer göra det möjligt för de allra flesta att studera med minst 80 % av lönen i upp till ett år.

Höjd åldersgräns för studiemedel

Möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna behöver förbättras. Regeringen har därför höjt åldersgränserna för rätt till studiemedel och studiestartsstöd från den 1 januari 2022 för att bland annat anpassas till en förändrad arbetsmarknad och justerade pensionsrelaterade åldersgränser. Ändringarna ska bidra till att möjliggöra ett längre yrkesliv och minska risken för personer att bli arbetslösa.

Foto: Folio

Forskning 

Forskningspropositionen

I mandatperiodens forsknings- och innovationsproposition pekade regeringen ut riktningen framåt för svensk forskningspolitik för åren 2021–2024. Forskning och innovation krävs för att starta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. I propositionen föreslår regeringen kraftiga höjningar av anslagen för forskning och utveckling i hela landet för att forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, en framstående kunskapsnation och att den fria forskningen ska värnas. Propositionen innehåller satsningar på forskning inom klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle.

Mälardalens högskola blev universitet 2022

I en tillväxtregion som Mälardalen med många invånare är ett universitet en viktig framtidssatsning. Regeringen beslutade 2021 att Mälardalens högskola skulle bli universitet från och med den 1 januari 2022. När lärosätet nu fått universitetsstatus kan det anordna utbildning på forskarnivå och examinera doktorer inom alla ämnen som det väljer.

En nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa

Regeringen beslutade 2021 om en nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa, EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation som pågår 2021–2027. Syftet med strategin är att stärka det svenska deltagandet och befästa Sveriges position som ledande kunskaps- och forskningsnation. Genom Sveriges deltagande i Horisont Europa får svenska forsknings- och innovationsmiljöer möjlighet att utvecklas, växa och bli ännu starkare.

Rymd 

En ny rymdlag har utretts

Rymdverksamheten behöver en långsiktigt hållbar reglering som beaktar internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov. Därför tillsatte regeringen 2020 en utredning som under hösten 2021 lämnade sina förslag som bland annat syftar till att få en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som stämmer överens med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov.  

Fortsatt utveckling av Esrange 

Forskning och innovation är viktigt för svensk konkurrenskraft. Esrange är en strategisk resurs för nationell och internationell forskning och utveckling. Regeringen har satsat 60 miljoner kronor för en fortsatt utveckling av infrastrukturen vid Esrange och för att utveckla möjligheten att kunna sända upp satelliter till omloppsbana i rymden.