Artikel från Näringsdepartementet

Finland och Sverige gynnas av att stärka det industripolitiska samarbetet

Publicerad

I en orolig tid präglad av pandemi, klimatkris och Rysslands invasion av Ukraina behöver det svensk-finska samarbetet fördjupas. Detta var det budskap som förmedlades när de högsta cheferna för ett antal företag verksamma i Finland och Sverige samlades vid ett rundabordssamtal i Stockholm, i samband med president Niinistös statsbesök i maj.

Vi vill nu ta vara på det momentum som finns för fördjupat samarbete mellan våra länder och har därför initierat ett samarbete inom industripolitiken, både bilateralt och inom EU-samarbetet. EU:s industripolitiken har blivit ett alltmer aktuell genom till exempel en uppdaterad industristrategi. Sverige och Finland har en lång gemensam historia med gemensamma värderingar, vilket även har präglat våra företag som i många fall har ett nära samarbete. Vi, liksom de företagsledare som samlades i Stockholm i maj, vill därför bygga vidare på vår gemensamma starka grund.

För att klara av framtida kriser och för att bli mer konkurrenskraftigt behöver Europa bli mer grönt, digitalt och motståndskraftigt. Vi är övertygande om att Finland och Sverige kan bidra till detta arbete. Vi är två innovativa länder som har flera av de råmaterial som behövs till den gröna omställningen som till exempel metaller, mineral och skog. Våra företag ligger i framkant vad gäller digitaliseringen och vi har dynamiska näringsliv som insett att den gröna omställningen medför stora möjligheter. Utvecklingen mot en regionalisering av värdekedjor kan, om vi samarbetar på ett bra sätt, innebära fördelar för Sverige och Finland. Vi har det som krävs för att genom innovation ta fram framtidens hållbara produkter, tjänster och tekniker.

Den gröna omställningen är ett område där vi har många gemensamma intressen. Rysslands invasion av Ukraina har påskyndat behovet av nya klimatvänliga lösningar när vi snabbt strävar efter att frigöra oss från beroendet av ryska fossila råvaror. En växande bioekonomi har en viktig roll i denna strävan. Biobaserade material kan ersätta fossila råvaror inom allt fler sektorer så som drivmedel, kemikalieindustri och som ersättare för plastbaserade lösningar.

Den gröna omställningen av industrin innebär investeringar i miljardklassen i våra respektive länder, till exempel i produktion av fossilfritt stål och batterier. Därtill skapar investeringarna tusentals nya arbetstillfällen. Vi ser framför allt att industriklustren i de nordliga regionerna har förutsättningar för ett mer omfattande gränsöverskridande samarbete. Genom att arbeta tillsammans kan vi bidra till att investeringarna kompletterar varandra och att vi har de ramvillkor och den infrastruktur som krävs för att företagen ska växa.

Vid företagsledarnas rundabordssamtal i maj framgick det tydligt hur samstämmiga vi är i många av de grundläggande industripolitiska frågorna. Utöver ett utökat bilateralt samarbete vill vi därför i ännu högre grad tillsammans påverka den lagstiftning och de riktlinjer som ligger till grund för den europeiska industripolitiken. Genom att arbeta strategiskt och proaktivt kan vi påverka viktiga förslag från EU-kommissionen i ett tidigt skede och på så sätt få bättre genomslag för det svensk-finska perspektivet. Även i tider av oro i den globala ekonomin måste vi som små, öppna ekonomier driva på för nya frihandelsavtal och en fördjupad inre marknad. Vi kommer fortsätta jobba för en framåtsyftande industripolitik som genom målstyrning främjar konkurrenskraft och lönsamhet, samtidigt som vi ökar resurseffektivitet och hållbar produktion och minskar industrins klimatbelastning.

Sverige och Finland har en viktig roll i den globala gröna omställningen. Det är en roll vi fortsättningsvis ska ha. Det är därför hög tid att vidta åtgärder som fördjupar vårt industripolitiska samarbete och fortsätter påverka industripolitiken och dess förutsättningar i EU.

...

Karl-Petter Thorwaldsson, näringsminister i Sverige

Mika Lintilä, näringsminister i Finland

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta Regeringskansliets växel eller mejla registrator.