Ytterligare två svenska lärosäten deltar i Europauniversitet

Publicerad

Den 27 juli meddelade EU-kommissionen resultatet av den senaste ansökningsomgången för att få bilda, förnya eller ansluta till ett Europauniversitet. Kommissionen har beslutat att ge fortsatt stöd till 16 existerande Europauniversitet och att fyra nya också ska få stöd under de kommande fyra åren. Inom dessa nya Europauniversitet har ytterligare två svenska lärosäten tillkommit som deltagare. Sverige har nu 13 lärosäten som deltar i Europauniversitet och är ett av de mest framgångsrika länderna sett till både antal och andel universitet och högskolor som ingår i satsningen.

– Jag är glad att så många svenska lärosäten får möjlighet att delta i Europauniversitet. Sverige ska fortsatt ha en aktiv roll inom detta viktiga initiativ, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Sverige behöver kontinuerligt stärka möjligheterna att navigera en alltmer osäker värld och minska vår sårbarhet. En central del i detta är ett fördjupat samarbete med andra länder som delar Sveriges ambition om ett tryggt och enat Europa. Universitet och högskolor spelar en viktig roll i det arbetet, genom sina internationella nätverk bygger de relationer med resten av världen och är nyckelaktörer inom utbildnings- och vetenskapsdiplomati. På utbildningsområdet är EU-initiativet för att skapa Europauniversitet ett viktigt steg i utvecklingen.

Ökad kvalitet, rörlighet och strategiskt samarbete

Syftet med Europauniversiteten är att främja gemensamma europeiska värderingar och driva på för att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen i EU. Vid toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg 2017 tog EU:s stats- och regeringschefer det första steget för att möjliggöra Europauniversiteten. Satsningen innebär att lärosäten från minst tre olika länder samarbetar i allianser för att på så sätt stärka kvaliteten på utbildning och forskning, öka rörligheten för studenter och personal mellan lärosäten samt hitta former för långsiktigt och strategiskt samarbete. Med Kommissionens senaste besked finns det idag 44 Europauniversitet som omfattar 340 lärosäten, varav 13 svenska universitet och högskolor.

– Det är bra för Sverige och visar att svensk högre utbildning och forskning håller hög internationell kvalitet och är internationellt konkurrenskraftig, säger Anna Ekström.

EU-kommissionen presenterade den 18 januari 2022 en strategi för högre utbildning i Europa. Av den framgår att målet till 2024 är att utöka antalet Europauniversitet till 60 stycken, med fler än 500 deltagande lärosäten, och med en budget från Erasmusprogrammet på totalt 1,1 miljarder euro för 2021–2027.

Det nya Erasmusprogrammet har ett starkt fokus på social delaktighet, den gröna och digitala omställningen och ungas delaktighet och är också viktiga faktorer som borgar för att skapa hållbara Europauniversitet.

Samarbetet är viktigt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning

De svenska lärosätenas framgång i internationella sammanhang, som att ingå i Europauniversitet, är ingen tillfällighet utan ett resultat av hög kvalitet och ambitionsnivå. Politikens roll är att värna universitetens och högskolornas autonomi och på samma gång bidra till att ge dem de bästa förutsättningarna för att fortsätta bedriva utbildning och forskning som håller hög internationell kvalitet.

Det pågår diskussioner om exakt vilken roll Europauniversiteten ska spela i framtiden och Sverige deltar aktivt i dessa. Juridiska hinder för samarbete och hur en eventuell europeisk examen ska vara utformad är exempel på frågor som behöver diskuteras. En annan viktig fråga är hur relationen mellan den framgångsrika Bolognaprocessen och EU:s utbildningsområde ska se ut. För att följa utvecklingen och lösa ut knutar är en nära dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter nödvändig.

EU-samarbetet är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Därför är det viktigt att Sverige deltar i och formar EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen, med full respekt för Sveriges nationella självbestämmande. Det gäller inte minst inom utbildningsområdet. Under det svenska ordförandeskapet i ministerrådet under våren 2023 förväntas diskussionerna om högre utbildning i Europa och EU att fortsätta.

– Det är viktigt att vi nu tar nästa steg mot att stärka Sverige och EU:s möjlighet att navigera i en osäker värld och minska vår sårbarhet. Det gör vi bäst tillsammans, säger Anna Ekström.

Svenska lärosäten deltar i Europauniversitet samt år de kom med

2022
Högskolan i Gävle och Högskolan i Skövde.

2020
Uppsala universitet, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet och Chalmers tekniska högskola.

2019
Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Handelshögskolan i Stockholm.