Viktiga steg för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter

Publicerad

Regeringen har gjort omfattande satsningar för att stärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under den senaste mandatperioden. Bland annat har en handlingsplan antagits. Den innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter fram till 2023, men också strategiska insatser för det långsiktiga arbetet. Arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter har även tillförts mer pengar än tidigare.

Regeringens arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter bedrivs sedan 2014 utifrån strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I januari 2021 antogs handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som avser att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023.

Åtgärderna i handlingsplanen är indelade i följande fokusområden:

  • Motverka diskriminering, våld och andra kränkningar
  • Ökad kunskap inom arbetslivet
  • Unga hbtqi-personers situation och psykiska hälsa
  • Äldre hbtqi-personers situation
  • Hälsa, vård och sociala tjänster
  • Privat- och familjeliv
  • Kulturområdet
  • Civila samhället

Handlingsplanen innefattar även åtgärder för ökad kunskap om intersexpersoners situation och behov.

I handlingsplanen konstaterar regeringen att det kvarstår många utmaningar i arbetet för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Det gäller bland annat hbtqi-personers utsatthet för hatbrott, diskriminering och våld. Många hbtqi-personer känner att de inte kan vara öppna med sin läggning eller identitet på jobbet och i skolan. Regnbågsfamiljer riskerar också att hamna i kläm i samband med föräldraskap på grund av lagstiftning som inte är anpassad utifrån olika familjers behov.  

Därför har regeringen under mandatperioden beslutat om en rad insatser. Arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter har tillförts avsevärt mer pengar än tidigare, 14 miljoner kronor per år sedan 2020. Utöver det har en tillfällig förstärkning gjorts på ytterligare 10 miljoner per år för 2021 och 2022 vilket är den största satsningen som beslutats inom detta område.

- I en tid när vi ser bakslag för hbtqi-personers rättigheter på många håll i världen är det viktigare än någonsin att vi intensifierar arbetet för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter - både i Sverige och resten av världen. Ingen ska någonsin behöva dölja sin läggning eller vara rädd för våld, diskriminering eller hatbrott på grund av sin sexuella läggning, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter, som ansvarar för hbtqi-frågorna i regeringen.

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste insatserna som regeringen har vidtagit under den senaste mandatperioden inom ramen för handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Våld, diskriminering och andra kränkningar

Regeringen har presenterat ett åtgärdsprogram för det fortsatta genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2021–2023. Åtgärdsprogrammet inkluderar hbtqi-personers utsatthet för alla typer av våld som omfattas av strategin.

Lagstiftningen avseende hedersrelaterat våld och förtryck har även skärpts. Den 1 juli 2020 infördes en ny särskild straffskärpningsgrund som innebär att det vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas som försvårande om brottet har begåtts med ett hedersmotiv.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har haft i uppdrag att göra en lägesbeskrivning av situationen för intersexpersoner ur ett diskrimineringsperspektiv. I rapporten konstateras bland annat att det finns samhällsområden där personer med intersexvariation lever i en utsatt situation och riskerar att möta olika former av diskriminering.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har utrett möjligheterna att komplettera bakgrundsinformationen i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) i syfte att inhämta uppgifter om hbtqi-personers utsatthet för brott, trygghet och förtroende för rättsväsendet.

Socialstyrelsen har även fortsatt att fördela medel för att stödja organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till hbtqi-personer som har utsatts för våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.

I mars 2022 redovisade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) sitt uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för så kallade omvändelseförsök. Rapporten visar att det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för omvändelseförsök men att det behövs mer kunskap på området och att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över ett förbud mot omvändelseförsök. Regeringen har därefter i juni 2022 beslutat om ett nytt uppdrag till MUCF i syfte att inhämta mer kunskap på området. I juli 2022 beslutade regeringen även att den pågående utredningen om Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet (Ju 2021:16) även ska överväga frågan om ett förbud mot omvändelseförsök.

Arbetslivet

I juni 2022 slutredovisade Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation. Kunskapssammanställningen ska nu spridas så att den kommer till användning och kan utgöra ett stöd för arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser.

Unga hbtqi-personer

Flera insatser har också vidtagits för att främja en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtqi-personer. Barnombudsmannen har undersökt vilka utvecklingsbehov och insatser som behövs för att göra skolan till en mer trygg och inkluderande plats för unga transpersoner och icke-binära.

MUCF har haft i uppdrag att genomföra insatser för en mer inkluderande skolmiljö för unga hbtqi-personer. Förutsättningarna för att skapa flera trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer har också stärkts genom MUCF:s kompetensutvecklingsinsatser gällande mötesplatser för unga hbtqi-personer och mer medel till kommuner och regioners arbete med sådana mötesplatser.

MUCF har även kartlagt unga hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Folkhälsomyndigheten och MUCF har dessutom i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa, med särskilt fokus på unga homo- och bisexuellas samt transpersoners upplevda psykiska hälsa och ohälsa.

Regeringen har även avsatt särskilda medel för suicidprevention till organisationer inom civila samhället som specifikt riktar sig till unga hbtqi-personer.

Äldre hbtqi-personer

Sedan februari 2022 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Uppdraget ska utföras tillsammans med Socialstyrelsen, som i sin tur ska kartlägga behov och tillgång till kommunal vård och omsorg för äldre hbtqi-personer.

Hälsa, vård och sociala tjänster

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa. Unga hbtqi-personer ska särskilt uppmärksammas i arbetet då unga hbtqi-personer riskerar en högre grad av utsatthet och ohälsa än andra unga. Kartläggningen ska också svara på vilka faktorer som verkar främjande och stärkande för ungdomars psykiska hälsa samt vilket stöd unga själva efterfrågar och vilka aktörer som unga upplever att de kan, eller skulle vilja, få stöd ifrån. Uppdraget ska redovisas 1 juni 2023.

Regeringen har som tidigare nämnts även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Uppdraget ska genomföras i nära samverkan med Socialstyrelsen som regeringen samtidigt ger i uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers behov av, och tillgång till, kommunal vård och omsorg. Myndigheterna ska redovisa sina uppdrag 29 september 2023.

Stärkt samordning och uppföljning av arbetet

I december 2021 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att vara den myndighet som stödjer, samordnar och följer upp de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete och genomförande av handlingsplanen.

Det finns nu elva strategiska myndigheter och genom uppdraget till Folkhälsomyndigheten har förutsättningarna för ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete stärkts.

Privat- och familjeliv

Arbetet med att modernisera könstillhörighetslagen har fortsatt med full kraft. Den 29 juli presenterades en lagrådsremiss med förslag om en ny, moderniserad könstillhörighetslag. I förslaget skiljs processen för ändring av juridiskt och medicinskt kön från varandra. Enligt lagförslaget blir det möjligt att ändra juridiskt kön från 16 års ålder.

Regeringen har under mandatperioden även vidtagit flera åtgärder för att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen ska vara utformad så att den passar olika sätt att få barn och bilda familj:

I januari 2022 trädde lagändringar i kraft som bland annat innebär att föräldraskap ska presumeras i fler fall än i dag. Det gör att regleringen blir könsneutral.

Den 1 augusti 2022, träder lagändringar i kraft som bland annat innebär att det införs en ny föräldraskapspresumtion i internationella situationer. Enligt presumtionen ska en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor på vissa villkor automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Därmed blir reglerna om föräldraskap i internationella situationer mer jämlika, inkluderande och ändamålsenliga.

I december 2020 beslutade regeringen också att en utredning skulle se över föräldrabalkens regler om föräldraskap och överväga vissa förändringar av de familjerättsliga reglerna. Uppdraget syftar till att – med utgångspunkt i barnets bästa – åstadkomma en mer sammanhållen, könsneutral och jämlik reglering om föräldraskap samt regler om föräldraansvar som är anpassade till olika familjekonstellationer. Utredningen redovisade sitt uppdrag i slutet av juni 2022.

Civila samhället

I april 2020 beslutade regeringen om utökat statsbidrag till hbtqi-organisationer för att de ska kunna bedriva sitt arbete. Beslutet innebar att det tidigare statsbidraget om 9,3 miljoner kronor utökades till 11,3 miljoner kronor årligen.

I maj 2020 beslutade regeringen också om en förordning om statsbidrag till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. I enlighet med förordningen har Socialstyrelsen fördelat 100 miljoner kronor till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. Bidraget riktade sig till organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.