Det gör Sverige för att ställa Ryssland till svars för sina brott i Ukraina

Publicerad 30 mars 2023

Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är en central fråga för Sveriges regering. Det är viktigt för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för Rysslands krigsförbrytelser, men också för upprätthållandet av den regelbaserade världsordningen. Sverige stödjer en rad olika initiativ på området.

Stöd till ICC:s utredningar

Sverige och 42 andra stater bidrog till att den internationella brottmålsdomstolens ICC:s åklagare i redan i mars 2022 kunde börja utreda brott under domstolens jurisdiktion i Ukraina, vilka inkluderar krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Sverige stödjer ICC:s arbete genom ett bidrag på sju miljoner kronor till åklagarkontoret, utöver Sveriges årliga bidrag till domstolen om drygt 30 miljoner kronor. Därtill har svenska Åklagarmyndigheten sekonderat tre åklagare, och Polismyndigheten sex utredare till ICC:s åklagarkontor. 

Upprättande av en tribunal mot aggressionsbrottet

ICC:s utredningar omfattar inte själva aggressionsbrottet, det vill säga det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan suverän stat. Sverige ingår därför i en kärngrupp som arbetar för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal med jurisdiktion över aggressionsbrottet.

Ett viktigt beslut som tagits under Sveriges EU-ordförandeskap, är inrättandet av ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina vid Eurojust, EU:s byrå för straffrättsligt samarbete.

Omfattande samarbete för att dokumentera och samla bevis

De ukrainska myndigheterna arbetar hårt med att lagföra och utreda brott som begåtts. De stöttas av bland annat EU, FN, civila samhället och enskilda stater. Sverige bidrar med personal till EU:s rådgivande insats EUAM, som stöttar de nationella myndigheterna på plats. Sverige har även bidragit med kapacitetsuppbyggnad, tekniskt stöd och juridisk rådgivning till ukrainska myndigheter för att underlätta utredningsarbetet.

Sverige stod tillsammans med andra länder bakom beslutet av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2022 att inrätta en undersökningskommission (Independent International Commission of Inquiry on Ukraine) för att utreda misstänkta kränkningar och övergrepp i samband med Rysslands invasion av Ukraina.  Sverige stödjer även genom Sida  FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina (HRMMU), som övervakar och rapporterar om överträdelser och brott mot mänskliga rättigheter, samt stöttar utredande myndigheter i Ukraina.

Sverige har som deltagande land i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) arbetat för att organisationen ska skicka rapportörer till Ukraina (genom aktivering av den så kallade Moskvamekanismen). Rapportörerna har konstaterat att det finns tydliga mönster av kränkningar av internationell humanitär rätt av de ryska styrkorna. Deras rapporter kan möjliggöra ansvarsutkrävande inom t.ex. ICC, som också tagit del av resultaten.

Förundersökning pågår även i Sverige

I Sverige tillämpas universell jurisdiktion för grova internationella brott. Det innebär att vissa handlingar kan prövas i svenska domstolar, oavsett var de begåtts och även om de misstänkta har utländska medborgarskap. Åklagarmyndigheten driver sedan mars 2022 en så kallad strukturell förundersökning avseende grova krigsförbrytelser i Ukraina. Syftet är att samla in bevis som kan finnas i Sverige, till exempel vittnesmål från ukrainska flyktningar. Bevisen kan användas i rättsprocesser i Sverige, i andra staters domstolar eller i ICC. Andra EU-medlemsstater har också inlett förundersökningar och dessa utredningar samordnas inom Eurojust, tillsammans med Ukraina och ICC.

Ansvarsutkrävande av Ryssland som stat

Ukraina driver också ansvarsutkrävande av Ryssland som stat. Sverige har lämnat in en interventionsförklaring i målet som väckts av Ukraina mot Ryssland om tolkningen av folkmordskonventionen inför den internationella domstolen (ICJ). Domstolen utfärdade i mars 2022 ett beslut med innebörden att Ryssland omedelbart ska upphöra med de militära operationerna i Ukraina. Detta beslut är bindande för Ryssland.

Sverige har även begärt att få intervenera i det mellanstatliga klagomålet Ukraina mot Ryssland (X) i Europadomstolen. Europadomstolen har vid flera tillfällen beslutat om interimistiska åtgärder enligt vilka Ryssland bland annat ålagts att avhålla sig från att attackera civila och civila objekt samt att se till att säkerheten för civilbefolkningen respekteras.

Sverige röstade för den resolution som antogs av FN:s generalförsamling i november 2022 och som rekommenderar ett inrättande av ett skaderegister, som ska registrera de skador som Ryssland orsakat Ukraina. Resolutionen fastställer också att en mekanism bör inrättas för ekonomisk gottgörelse.

Under ledning av det svenska ordförandeskapet har en arbetsgrupp i EU inrättats för att utforska möjligheterna att använda ryska tillgångar som fryst till stöd för Ukrainas återuppbyggnad, i överrensstämmelse med EU-rätten och folkrätten och inom ramen för EU:s sanktioner.