Isabella Lövin har entledigats, miljö- och klimatminister samt vice statsminister

-

Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister

-

Biståndsminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Vi följer riktlinjer för flyktingkostnader

Publicerad · Uppdaterad

SvD Brännpunkt 24 oktober 2014
I en debattartikel på Brännpunkt 15/10 skriver företrädare från fyra svenska biståndsorganisationer om vikten av att upprätthålla det ambitiösa svenska biståndsmålet och samtidigt kunna ta emot de människor som är på flykt undan krig och förföljelse. Vi välkomnar detta engagemang och ståndpunkten om att utsatta grupper, var de än befinner sig, ska ha ett stöd.

Svenska folkrörelser är bärare av den stolta tradition av internationell solidaritet som Sverige har och som den nya regeringen vill värna och utveckla.

I en svår tid är det ändå med stolthet vi konstaterar att vi kan upprätthålla ett generöst bistånd och vara ett öppet och humant land för de som söker sin tillflykt här. Sverige är ett av de länder i världen som lägger mest av sin bruttonationalinkomst på bistånd. Det gäller oavsett avräkningen för flyktingkostnader. Bara ett fåtal länder lever upp till FN:s mål om att avsätta minst 0,7 procent av BNI till bistånd. Till exempel uppgick EU-ländernas genomsnittliga bistånd 2013 till 0,42 procent av BNI och Tysklands till 0,38 procent av BNI. Trots att Sverige gör större avräkningar än dessa länder är vi alltså fortfarande större givare samtidigt som vi värnar asylrätten.

Tyvärr lever vi i en exceptionellt orolig tid med miljoner människor på flykt. Det är det största antalet flyktingar sedan andra världskriget. Regeringens förhoppning är att en global utveckling kommer till stånd, politiskt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt, som innebär att färre människor ska lida nöd och tvingas på flykt.
Med den humanitära situation som råder nu är behoven av asyl omfattande och bedömningen är därför att kostnaderna kommer att vara fortsatt höga.

Som artikelförfattarna lyfter fram räknade även den förra regeringen med att avräkningen från biståndet skulle öka kraftigt under 2015 och kommande år. S-MP-regeringen kommer, i ljuset av de stora underskott Alliansen lämnar efter sig, att tillämpa samma etablerade principer för avräkning som utgår från OECD:s biståndskommitté DAC:s riktlinjer. Sverige ska, i enlighet med riktlinjerna, såväl kunna hjälpa en person i behov av skydd i ett flyktingläger i till exempel Sudan, som att bekosta omhändertagandet av en flykting under den första tiden i Sverige.

Avräkningar från biståndsramen för asylsökanden har gjorts sedan 1991/92. I avräkningen ingår kostnader för de flyktingar som kommer från fattiga länder under första året de vistas i Sverige. Kostnaderna har stigit. Det beror bland annat på att andelen ensamkommande barn av antalet inskrivna har fördubblats sedan 2006 och att deras boende är väsentligt mycket dyrare än för övriga asylsökande.

Artikelförfattarna menar att det regelverk som OECD biståndskommitté satt upp för vad som kan kallas bistånd är ”luddigt” och att transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande lyser med sin frånvaro. Regeringens uppfattning är att stor öppenhet ska råda kring vad som ingår i kostnaderna för vad som kallas bistånd och hur de beräknas. Vi kommer att ha ett aktivt arbete för att värna biståndets kvalitet. Transparensen kring hur olika länder räknar kostnaderna behöver öka och vi avser att stödja och bidra till DAC:s arbete med detta.

Vi välkomnar organisationernas utmaning om att visa öppenhet gentemot dem som söker sin tillflyktsort i Sverige och samtidigt ha ett generöst bistånd. Den svenska biståndsramen har sedan 2003 dubblerats, vilket motsvarar en ökning från 19 miljarder kronor till 38 miljarder idag.

ISABELLA LÖVIN (MP)

biståndsminister