Ardalan Shekarabi har bytt ansvarsområde, civilminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Finansdepartementet

Avigsidorna med NPM urholkar tilliten

Publicerad · Uppdaterad

Svenska Dagbladet 27 januari 2015

Den höga tilliten mellan människor har i internationella undersökningar länge utmärkt de nordiska länderna och är en förklaring till den nordiska modellens framgångar. I få andra länder anser befolkningen i så hög utsträckning att det går att lita på andra människor.

Tillit gör samhället och vardagen angenämare, men är också effektivt. Bristande tillit kostar pengar - i ett samhälle där människor inte litar på varandra är man mindre intresserad både av att göra affärer och att betala skatt.

På senare år har den höga svenska tilliten dock börjat sjunka, enligt World Values Survey. Kanske är det en tillfällig svacka, men oavsett stämmer det till eftertanke. Tilliten till varandra är inte något vi kan ta för givet.

Utmärkande för Sverige är också en ovanligt hög tillit till de offentliga institutionerna. I Sverige litar vi på att poliser, lärare och andra myndighetspersoner agerar rättvist och professionellt. Enligt bland annat Bo Rothsteins forskning hänger detta ihop med den allmänna tilliten i samhället och är något helt avgörande för människors hälsa och välbefinnande.

Därför är den allt mer frekventa kritiken av en missriktad styrning inom välfärdsverksamheterna en angelägenhet för oss alla. Om människor i högre utsträckning börjar tvivla på att välfärden levererar riskerar det att få konsekvenser för hela samhället. De styrmodeller som brukar kallas New Public Management pekas ofta ut som problemet. De senaste decennierna har mål- och resultatstyrning, ökande kontroll och användandet av ekonomiska incitament och köp-och-säljmodeller präglat offentlig sektor. Man har försökt göra marknad av ett område som inte har med marknaden att göra.

Det finns en paradox i att åtgärder som var tänkta att minska byråkratin idag har skapat en helt ny administrativ börda. Återrapporteringskrav, utvärderingar och kvantitativa jämförelser tynger välfärdsmedarbetarnas vardag, men har inte införts av en slump. De marknadsreformer som genomförts har haft svårt att garantera likvärdigheten. Kontroller har varit nödvändiga i såväl privat som offentligt utförd välfärd för att förhindra att ersättningsmodeller och konkurrens styr mot att man exempelvis försöker undvika brukare som upplevs som kostsamma. Förekomsten av ett vinstintresse i välfärden kräver reglering för att inte leda fel. Men New Public Managements avarter drabbar hela välfärden, oavsett om utföraren är privat eller offentlig.

Avigsidorna med New Public Management urholkar tilliten. Istället för att lita på välfärdsmedarbetarnas kompetens och erfarenhet sätts fyrkantiga styrmodeller och betungande uppföljning i centrum. Användandet av ekonomiska incitament och förekomsten av kommersiella intressen har ibland fått oönskade konsekvenser. Även om det är ovanligt räcker det med ett fåtal fall – skolor som lägger ner mitt i en utbildning, förskolebarn som inte får tillräcklig mat - för att en obehaglig misstanke ska smyga sig på: Kommer mina behov som brukare verkligen först?

För att höja kvaliteten i vården, skolan och omsorgen och bevara tilliten till välfärden måste välfärdsmedarbetarnas kunnande, erfarenhet och yrkesetik tas tillvara mer än idag. Vi måste helt enkelt börja lita på kompetensen hos de anställda. För dem som jobbar i offentlig sektor kommer det att innebära en större frihet, men också ett större ansvar.

Marknadsreformerna i välfärden genomfördes många gånger snabbt och utan konsekvensanalyser. Samma misstag får inte göras om igen. Det som inte blivit bra måste åtgärdas, men det ska ske varsamt. New Public Management har också medfört mycket värdefullt, som ska bevaras. Det gäller exempelvis ett ökat fokus på individens behov, liksom den valfrihet som de flesta av oss skattar högt och som ska fortsätta att prägla välfärden.

Regeringen har för avsikt att under mandatperioden ta fram en ny styrning av välfärden bortom New Public Management. Professionerna i den offentliga sektorn ska stärkas och styrmodeller som skapar större frihet för medarbetarna ska utvecklas. Att ta till vara välfärdsmedarbetarnas erfarenheter, brukarnas upplevelser och forskningens insikter kommer att vara centralt. Detta arbete inleds idag med ett kunskapsseminarium på Karlstads universitet, där såväl forskare som representanter för fackliga organisationer och arbetsgivare medverkar. Under våren arrangerar regeringen flera liknande seminarier runt om i landet. Konferensernas innehåll kommer att utgöra ett värdefullt underlag för den utredning som så småningom ska tillsättas.