Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Statsrådsberedningen

Norden är vårt gemensamma hem

Publicerad · Uppdaterad

Dagens Industri 20 januari 2015
Som den norske upptäcktsresande Fridtjof Nansen en gång sa: "Det stora i människans liv är inte så mycket var vi befinner oss som i vilken riktning vi rör oss". Detta är direkt applicerbart på vårt förhållande till Arktis. Berättelsen om Norden har traditionellt handlat om vidsträckta områden, stora avstånd och människor som är skickliga på att överleva. I dag handlar den allt mer om nya affärsmöjligheter, långtgående internationellt samarbete och globalt ansvar. Och då är det vår uppgift att säkerställa att resurserna i Norden – oavsett om det rör sig om människor, miljö eller natur – används på ett hållbart sätt. Ett motståndskraftigt Arktis är avgörande för vår planets framtid.

Vi – Finland, Norge och Sverige – har redan flera utmärkta lokala och regionala gränsöverskridande samarbeten i våra nordliga områden. Dessa nära band har traditionellt backats upp av det bredare nordiska samarbetet. Dessutom har arbetet i Barentsrådet varit en viktig regional del av det internationella samarbetet i Arktis. Trots dessa många nätverk kvarstår dock vissa hinder för gränsöverskridande samarbete. Vi kommer att fortsätta ta oss an dessa utmaningar.

Våra tre länder har mycket att vinna på att förena våra krafter i Norden. Detta kommer inte bara att gynna oss själva, utan kan också bana väg för framgång på den globala arenan. Vi får en gemensam röst och kan lämna anbud på stora internationella affärsprojekt.

Möjligheterna i de norra regionerna är enorma, inte minst när det gäller naturresurser och den stora potential som turismen erbjuder. Regionen öppnar för nya perspektiv på transport och logistik. För att ge Norden ökad slagkraft bör vi prioritera kunskapsuppbyggnad och forskning och integrera detta i våra affärer.

I dag presenterar den rådgivande grupp som utsetts av statsministrarna i Finland, Norge och Sverige sin rapport "Tillväxt från Norden" vid Arctic Frontiers-konferensen i Tromsö i Norge. De nationella experterna i gruppen har varit rektorn för universitetet i Tromsö Anne Husebekk, Västerbottens landshövding Magdalena Andersson och vd:n för Finlands handelskammare Risto E.J. Penttilä. De fokuserar i sin rapport på konkreta möjligheter till fördjupat ekonomiskt samarbete i Nordområdena.

Arktis betydelse är tydlig i vår politik: Vart och ett av våra tre länder har sin egen strategi för Arktis. Även om varje strategi har sitt eget nationella fokus betonar alla hållbar utveckling, kunskapsuppbyggnad och vikten av forskning.

Klimatförändringarna är den viktigaste frågan för den framtida utvecklingen av såväl Arktis som Norden som helhet. I internationella klimatförhandlingar bör vi, tillsammans med andra arktiska länder, föra fram vår sak – Arktis – mycket tydligare. Vi bör arbeta för ett effektivt och bindande klimatavtal som är till gagn både för befolkningen och för den unika arktiska miljö som vi vill lämna efter oss till framtida generationer.

Arktis har även en viktig säkerhetspolitisk dimension. Det ligger i vårt intresse att regionen fortsätter att vara stabil, förutsebar och fredlig. Nyckeln är att bygga tillit genom samarbete. Det är viktigt att alla arktiska samarbetspartnern deltar: det politiska styret, näringslivet, civilsamhället och ursprungsbefolkningen. När det gäller Rysslands agerande i Ukraina håller vi tillsammans med resten av Europa och våra övriga allierade fast vid försvaret av folkrätten och de folkrättsliga principerna. Samtidigt avser vi att fortsätta samarbetet med Ryssland när det gäller de arktiska frågorna.

Respekten för folkrätten och folkrättsliga regler är också avgörande om vi ska kunna se till att Arktis förblir ett fredligt forum för ett fördjupat internationellt samarbete. FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) ger de rättsliga ramarna för alla havsområden, inklusive Arktis. Arktiska rådet har en central roll. Det är det multilaterala forumet för behandling av arktiska frågor.

Både Sverige och Finland har i nära samarbete utvecklat Europeiska unionens politik för Arktis. EU bjöds in att delta som observatör i Arktiska rådet redan för två år sedan. Observatörsstatus bör beviljas utan ytterligare dröjsmål. EU är en viktig aktör i Arktis, med en imponerande meritlista, och har sitt eget instrument för de nordliga regionerna, nämligen Nordliga dimensionen som är en gemensam politik mellan EU, Ryssland, Norge och Island.

Det råder ingen tvekan om Arktis betydande ekonomiska potential. Med möjligheter följer dock också stort ansvar. All verksamhet måste genomföras i samarbete med lokalsamhällen, inklusive ursprungsbefolkningen. Vårt engagemang för hållbar utveckling kräver att vi utvinner naturresurser på ett balanserat sätt, där vi tar hänsyn till de ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga konsekvenserna.

Vi avser att arbeta hårt för att omsätta vår politik för Arktis i praktiken. Vårt gemensamma mål är att hitta lösningar på utmaningar som vi står inför när vi utvecklar vår nordliga region till en av de mest hållbara regionerna i Europa. Ett mer ambitiöst samarbete om Arktis mellan våra tre länder kommer att gynna oss alla. Tillsammans står vi ännu starkare. Detta gäller framför allt under de svåra förhållanden som råder i Arktis.

Erna Solberg, statsminister, Norge
Stefan Löfven, statsminister, Sverige
Alexander Stubb, statsminister, Finland