Margot Wallström har entledigats, utrikesminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Så kan FN:s fredsbevarande verksamhet bli effektivare

Publicerad · Uppdaterad

Dagens Nyheter 27 januari 2015
FN:s fredsbevarande verksamhet står inför många utmaningar. Efterfrågan på FN-insatser ökar samtidigt som de begränsade resurserna måste hushållas.

Det internationella konfliktlandskapet har ändrat karaktär under de senaste 25 åren. Mellanstatliga väpnade konflikter har till stor del ersatts av inomstatliga konflikter, ofta i länder med svaga statsinstitutioner och nedsatt förmåga att skydda sin egen befolkning. I dag lever 1,5 miljarder människor i fragila och konfliktdrabbade länder eller i länder där kriminellt våld är mycket vanligt.

Detta ställer nya krav på internationell krishantering och fredsbevarande verksamhet. Det som tidigare huvudsakligen var militära åtaganden har övergått till att bli mer komplexa, multidimensionella FN-uppdrag, där militärer, poliser och civila funktioner verkar sida vid sida.

Såväl FN som EU och andra regionala aktörer måste stärka och anpassa sina fredsbevarande instrument och förmågor för att hantera dagens utmaningar. Efter FN:s misslyckanden i Rwanda och på Balkan i mitten av 1990-talet genomförde FN en genomgripande översyn av den fredsbevarande verksamheten. Den resulterade i en rad reformer, bland annat att civila och militära komponenter integrerades i FN:s fredsoperationer. När EU ungefär samtidigt började utveckla sin krishanteringsförmåga satte man tidigt fokus på de civila verktygen, bland annat på svenskt initiativ.

FN har en central roll att spela i den internationella krishanteringen tack vare sin legitimitet och den utbredda fältnärvaron. Samtidigt har världsorganisationen begränsade resurser att hushålla med och ständigt nya utmaningar att hantera. Denna ekvation går inte ihop.

FN:s fredsbevarande verksamhet har återigen kommit till ett vägskäl. Dagens konflikter handlar mer om att skydda civila än att observera ett vapenstillestånd. Nya hot som organiserad brottslighet och terrorism påverkar också den fredsbevarande verksamheten. FN måste återigen vässa sina instrument. FN:s generalsekreterare beslutade därför förra året om en ny översyn av FN:s fredsoperationer. En högnivåpanel med experter har tillsatts och den väntas avlägga en rapport senare i vår.

Sverige deltar sedan 1996 i Challenges Forum, en unik internationell nätverksorganisation med representanter från sex kontinenter och 21 länder, som bidrar till att finna lösningar på utmaningar som internationella fredsoperationer ställs inför. Som värd för det internationella sekretariatet för Challenges Forum står Folke Bernadotteakademin.

Challenges Forum har, som sitt senaste bidrag, tagit fram en rapport som innehåller 24 riktade rekommendationer om hur FN:s fredsoperationer kan vidareutvecklas. Å hela partnerskapets vägnar kommer vi i dag den 27 januari att överlämna rapporten till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i FN-högkvarteret i New York. Överlämnandet sker i ett strategiskt läge där rapporten kommer att kunna bidra till FN:s egen översyn av den fredsbevarande verksamheten.

Rapporten rekommenderar bland annat följande:

- Att FN måste stärka sin förmåga att identifiera och utveckla strategier för att möta nya transnationella hot, såsom terrorism och organiserad brottslighet.

- Att FN:s fredsoperationer bör tillämpa ny teknologi för att stärka sin förmåga att inhämta underrättelseinformation och medlemsstaterna ställa erforderliga resurser till FN:s förfogande för att kunna göra det.

- Att samarbetet mellan FN och regionala organisationer engagerade i fredsoperationer måste stärkas och effektiviseras.

- Att integrerade riktlinjer för att genomföra strategier i fredsoperationer bör tas fram, i till exempel jämställdhetsfrågor.

Sverige vill bidra aktivt till att stärka FN:s förmåga att hantera internationella konflikter på olika sätt. Därför stärker Sverige nu sitt engagemang i FN, inom såväl fred och säkerhet som inom hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet. Vi gör det genom att driva viktiga normativa frågor och genom att lämna konkreta bidrag till FN:s verksamhet.

Vi gör det genom att bidra med svensk trupp, poliser och civil personal till internationella fredsoperationer. Det senaste exemplet är att Sverige nu håller på att utstationera svenska militärer i FN:s fredsbevarande operation Minusma i Mali.

Vi gör det genom att driva frågan om att förhindra sexuellt våld i konflikt. Det har förekommit under århundranden, men fram till nyligen har frågan och dess offer tystats ned. Det är först nu när man systematiskt börjat samla information och data kring sexuellt våld, som man insett den enorma vidden av dessa förbrytelser – företrädesvis riktade mot kvinnor och flickor.

Vi gör det genom att aktivt verka för att stärka kvinnors aktiva engagemang och deltagande i frågor rörande fred och säkerhet. En hållbar fred kan endast uppnås om all kompetens tillvaratas. Kvinnor måste involveras såväl runt förhandlingsbordet som i återuppbyggnaden av landet efter avslutad konflikt.

Sveriges olika bidrag till FN:s fredsbevarande verksamhet, liksom Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd 2017–2018, är centrala uttryck för Sveriges stärkta FN-engagemang. Sverige vill ta ansvar och aktivt medverka till att FN står bättre rustat att hantera dagens globala utmaningar.

***

Margot Wallström, utrikesminister

Sven-Eric Söder, generaldirektör, Folke ­Bernadotteakademin