Margot Wallström har entledigats, utrikesminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-

"Sverige tar fram en ny strategi för Syrienkrisen"

Publicerad · Uppdaterad

Dagens Nyheter 3 februari 2015

I dag är över 50 miljoner människor på flykt i världen. Det är den högsta siffran sedan andra världskriget. De flyr från förtryck, krig och terror.

Det finns många oroshärdar i världen, men den nuvarande situationen i Syrien och Irak framstår allt mer som vår tids värsta humanitära katastrof. Inbördeskriget och IS terrorvälde har hittills skördat minst 200.000 människors liv. I Syrien befinner sig över 10 miljoner människor på flykt, nära hälften av landets befolkning. Sju miljoner är fortfarande kvar i landet, medan över 3 miljoner har lyckats ta sig ut. De flesta av dem befinner sig i grannländerna – i Jordanien, Irak, Turkiet och Libanon.

Till Europa har cirka 6 procent eller 200.000 av människorna flyktingarna från Syrien kommit. I Sverige har cirka 60.000 personer sökt asyl.

När vi på tisdagen träffar FN:s flyktingkommissarie och chef för UNHCR Antonio Guterres så är vårt huvudbudskap att världen måste samla sig för att finna en lösning på konflikten och samtidigt hjälpa de människor som flyr från den. Det är en medmänsklig plikt. Vi lovar att Sverige kommer att fortsätta att verka på ett konstruktivt sätt i dessa avseenden genom vår utrikespolitik, vår biståndspolitik och vår migrationspolitik. Flyktingkommissariens arbete förtjänar allt stöd.

Det är bara en politisk lösning som kan få slut på konflikten. FN:s nya sändebud Staffan de Mistura har vårt starkaste stöd. Han har anlagt ett mer lokalt angreppssätt och vill söka minska våldsnivåerna och frysa konflikten i först Aleppo. Därutöver fortsätter världssamfundets ansträngningar för att stoppa stödet till terrorismen, till exempel genom att förhindra finansiering och hindra personer att resa som terroriststridande.

Samtidigt måste IS härjningar stoppas så människor inte tvingas fly. Inströmning av vapen, manskap och pengar till terrorsekten måste strypas. De som reser från andra länder, till exempel Sverige, för att strida för IS måste hindras. Det är ju konflikten och kriget som är grundproblemet och orsaken till att människor tvingas fly.

Omvärlden har ett självklart humanitärt ansvar för att hjälpa de människor som drabbas. Det är Syriens grannländer som nu främst tar det ansvaret. Sverige ger ett omfattande stöd för att mildra lidandet för människor i och utanför Syrien som drabbats av krigets helvete. Sedan konflikten började 2011 har Sverige bidragit med över 1,5 miljarder kronor. Vi är i dag även en av de största givarna både till FN:s matprogram och till FN:s flyktingorgan UNHCR.

Dessvärre tycks en politisk lösning i Syrien inte vara nära och utsikterna att återvända för dem som flytt är i dagsläget små. Hundratusentals barn i regionen växer upp i läger där de flesta inte kan gå i skola. Familjer lever under mycket pressade ekonomiska och humanitära förhållanden med små chanser till försörjning. Frustrationen och utsattheten slår hårt mot kvinnor och flickor. En generation riskerar att gå förlorad och lägga grunden för framtida problem.

Grannländerna är hårt pressade av situationen. Enbart Libanon, lika stort som Skåne, har tagit emot över en miljon flyktingar vilket skapar oro och instabilitet. Det är uppenbart att de humanitära insatserna inte räcker utan måste kopplas samman med långsiktigt stöd, även till grannländerna. Något som UNHCR ihärdigt påpekar för världssamfundets ledare. Sverige stödjer UNHCR:s vädjan och regeringen tar nu fram en ny strategi för Syrienkrisen som omfattar såväl de akuta behoven som långsiktiga insatser för att skapa bättre levnadsförhållanden och stöd till grannländernas samhällsfunktioner.

Sverige har i decennier erbjudit skydd för många som flytt undan krig och förtryck. Vi har en tradition av solidaritet, och det ska vi vara stolta över. Det fullföljer vi också nu under 2014 då 30.000 syrier sökte asyl i Sverige.

Sverige arbetar också nära med UNHCR när det gäller vidarebosättning av kvotflyktingar direkt från flyktinglägren i till exempel Jordanien och Libanon till länder i väst. Vidarebosättning ger skydd till enskilda och avlastar samtidigt de stora flyktingmottagandeländerna i närområdet. Sverige ledde, genom Migrationsverket, det arbetet under 2014, och det var mycket framgångsrikt. Över 50.000 syrier erbjöds en fristad i något av de 24 länder som deltar i initiativet.

Det var bra, men fler länder behöver ta ansvar för flyktingmottagandet. Regeringen verkar därför aktivt för att alla EU-medlemsstater ska delta i vidarebosättningsarbetet. Vi driver också på i EU för att få fler länder att ta emot flyktingar på ett humant och rättssäkert sätt. Vi välkomnar flyktingkommissarie Guterres nya förslag om att alla FN:s medlemsländer med obligatoriska avgifter ska gemensamfinansiera en del av UNHCR:s viktiga arbete.

Det finns inte en enkel lösning på den katastrofala situationen för världens flyktingar eller på den blodiga konflikten i Syrien. För att verkligen kunna göra skillnad krävs ansvarstagande inom vart och ett av våra respektive ansvarsområden. Sverige kommer att fortsätta att vara en nära och stark partner till UNHCR i dess viktiga arbete för världens flyktingar. Vårt land kommer aktivt att stå upp för de människor som utsätts för krig och förtryck, var de än befinner sig.

Margot Wallström (S), utrikesminister
Isabella Lövin (MP), biståndsminister
Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister