Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Justitiedepartementet

Förbättrad fastighetsbildning och annan förrättningsverksamhet

Publicerad · Uppdaterad

Samhällsbyggaren 21 april 2015

Välfungerande reglering för fastighetsbildning och annan förrättningsverksamhet är central för alla utvecklade samhällen. Nya fastigheter byggs ständigt och befintliga delas. För att det ska fungera smidigt och rättssäkert behövs inte bara välutformad förrättningslagstiftning utan också engagerade och duktiga specialister, såsom lantmätare, fastighetsjurister och ekonomer. Verksamheten är faktiskt en av grundstenarna i samhällsbyggandet.

Det rättsliga regelverket för förrättningsverksamheten är komplext och berör många människor. Reglerna behandlar komplicerade frågor och lagstiftningen upplevs ofta som svår. Min uppfattning är att förtroendet för rättssystemet och effektiviteten i handläggningen blir bäst om reglerna är så tydliga och enkla som möjligt. Regelverket bör därför vara funktionellt och uppdaterat.

Jag är därför glad att regeringen kan inleda mandatperioden med hela tre lagförslag på området. I arbetet med propositionerna har Justitiedepartementets tjänstemän naturligtvis åtgärdat luckor och kompletterat tidigare lagstiftning, men syftet har också varit att göra lagstiftningen enkel, tydlig och logisk. Propositionerna innehåller en rad lagförslag som skapar klarare och enklare regler.

Samma ersättning vid likartade situationer

Likartade situationer bör behandlas på samma sätt. Det är anledningen till att regeringen föreslår mer enhetliga ersättningsregler i anläggningslagen.

När en fastighetsägare vid nybildning eller omprövning av en gemensamhetsanläggning upplåter mark eller annat utrymme så har fastighetsägaren rätt till ersättning. Det gäller också i fråga om vissa andra rättigheter, bl.a. när en fastighet får rätt att bygga en väg eller använda en befintlig väg över en annan fastighet. För det omvända förhållandet – att en gemensamhetsanläggning inskränks eller upphävs – har det emellertid saknats regler om hur de ekonomiska konsekvenserna ska hanteras.

Bristen på ersättningsregler har lett till rättsosäkerhet och till att hanteringen av omprövningsförrättningar har försvårats. Jag har förståelse för att det har upplevts som orättvist att ersättning då inte har utgått på motsvarande sätt som när marken en gång togs i anspråk. Inte minst gäller detta om omprövningen medför stora vinster för den vars mark frigörs.

Ett exempel på detta är att några fastigheter bildar en gemensamhetsanläggning i form av ett grönområde. Tillgången till grönområdet höjer värdet på de deltagande fastigheterna. Om detaljplanen senare ändras och grönområdet bebyggs så inskränks gemensamhetsanläggningen och värdet på de anslutna fastigheterna minskar. Samtidigt kan ägaren till marken som exploateras räkna med en värdehöjning som följer av att marken kan användas för det nya ändamålet. Hittills har det alltså inte funnits ersättningsregler som korrigerar den ekonomiska orättvisa som uppstår i en sådan situation.

Regeringen föreslår att problemet åtgärdas genom att reglerna för gemensamhetsanläggningar och andra rättigheter enligt anläggningslagen harmoniseras med de regler som gäller vid inskränkning eller upphävande av servitut enligt fastighetsbildningslagen. Ägaren till den fastighet som frigörs från belastning när en rättighet begränsas eller upphävs kommer på det sättet att få betala en ersättning till dem som drabbas av förlust. Ersättningens storlek ska bestämmas enligt fastighetsbildningslagens regler.

Ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen bör tillämpas i fler situationer enligt anläggningslagen än idag. På det sättet blir regelverket överlag mera enhetligt och lättare att förstå. Förslagen innebär att till exempel ersättningen för rätten att använda en befintlig väg i fortsättningen kommer att bestämmas enligt fastighetsbildningslagen, dvs. utifrån fastighetens marknadsvärdeminskning med ett tillägg om 25 procent eller ett tillägg för den vinst som upplåtelsen medför (så kallad vinstdelning). Det ska också bli möjligt att utverka ytterligare ersättning för det fall vägen tillfälligt används väsentligt mer än som antogs när ersättningen bestämdes.

Prop. 2014/15:71 Förenklingar i anläggningslagen

Det blir möjligt att upplåta ledningsrätt i tomträtt

Det är en grundläggande förutsättning för samhällsbyggandet att de ledningar som avses med en ledningsrättsupplåtelse kan dras fram effektivt och att regelverket för detta är rättssäkert. Det har förekommit att ledningsrätt upplåtits i fastigheter som redan omfattas av tomträtt. Det är dock osäkert vilken ställning ledningsrätten får i en sådan situation. Särskilt problematiskt är om ledningen behöver dras fram i ett utrymme inom t.ex. en byggnad som tillhör en tomträttshavare.

Denna osäkerhet orsakar problem för samtliga inblandade, särskilt i områden där tomträtt är vanligt förekommande. Ett exempel på en problematisk situation är när en teleoperatör vill få ledningsrätt för en basstation för mobiltelefoni, som ska placeras på en byggnad som tillhör en tomträttshavare. En annan problematisk situation uppstår när en ledning ska passera byggnaderna i radhuslängor, där några fastigheter innehas med äganderätt och andra med tomträtt.

Regeringens förslag innebär att det blir möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i tomträtten. Enligt min mening löser man därmed problemen på ett enkelt och effektivt sätt. Det kommer i fortsättningen inte att uppstå tvivel om vilken ställning ledningsrätten har i förhållande till tomträtten eller fastigheten, vilket både ledningshavare, fastighetsägare och tomträttshavare är betjänta av. En upplåtelse av ledningsrätt i en tomträtt ska ske enligt samma regler som gäller vid en upplåtelse av ledningsrätt i en fastighet.

Prop. 2014/15:74 Ledningsrätt i tomträtt

Handläggningen av lantmäteriförrättningar förenklas

Det är viktigt att lantmäteriverksamheten är rationell och effektiv. Regeringen lägger därför fram en rad förslag som förenklar handläggningen av lantmäteriförrättningar.

En sådan åtgärd är att det införs en möjlighet för lantmäterimyndigheterna att använda ljud- och bildteknik vid förrättningssammanträden. Det genomförs omkring 20 000 lantmäteriförrättningar varje år. Huvudregeln är att Lantmäterimyndigheten ska hålla sammanträde med dem som berörs av en förrättning. De som ska komma till sammanträdet kan emellertid vara bosatta på olika orter långt ifrån den fastighet som ärendet gäller, till exempel när förrättningen rör fritidsbebyggelse. Det är inte alltid nödvändigt att en person rent fysiskt kommer till ett förrättningssammanträde, och ibland kan det dessutom medföra orimliga kostnader. I de fallen bör givetvis modern teknik kunna utnyttjas för att underlätta handläggningen.

På samma sätt som i domstolarna ska därför personer framöver kunna delta i en lantmäterimyndighets sammanträden utan att fysiskt vara på plats. Det kan handla om att delta på telefon, via videolänk eller något annat sätt med hjälp av modern teknik.

Möjligheten att använda ljud- och bildteknik ger lantmäterimyndigheterna förutsättningar att göra handläggningen mer flexibel och ändamålsenlig. Det leder till minskade kostnader både för lantmäterimyndigheterna och för dem som berörs av en förrättning.

Regeringen föreslår flera ytterligare åtgärder för att effektivisera handläggningen. Bland förslagen märks att en överenskommelse om ändring av sådan slitageersättning för användning av väg som ska betalas årligen i förskott ska ha samma verkan som ett beslut vid en ny förrättning. Detta är en tämligen enkel men samtidigt högst skälig förändring, som jag är säker på kommer att underlätta för de inblandade.

Ett steg i samma riktning utgörs av förslag om att en förenklad betalningsprocedur ska tillämpas vid anläggnings- och ledningsförrättningar. Den innebär att ersättning som avser samfälld mark kanaliseras genom samfällighetsföreningen eller dess styrelse.

Prop. 2014/15:73 Modernare lantmäterisammanträden

Träder i kraft den 1 juli

Med förändringarna skapas tydligare och enklare fastighetsrättsliga regler. Reformerna träder, efter riksdagens godkännande, i kraft den 1 juli i år. Jag räknar därför med att de kommer ha betydelse i tillämpningen redan i år.

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister