Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Ny strategi ska stödja sexuell hälsa i Afrika

Publicerad · Uppdaterad

Expressen 6 april 2015

I morgon är den internationella världshälsodagen och vi har mycket att fira. Allt fler människor i världen får bättre hälsa, lever längre, barnadödligheten minskar, antalet personer som smittas av hiv likaså. Allt färre dör i malaria och mödradödligheten har halverats sedan 1990. Svenska folket bidrar till denna utveckling genom det svenska hälsobiståndet som förra året uppgick till fyra miljarder kronor. Nu gör regeringen en satsning för grupper som hamnat på efterkälken.

För trots framsteg är behoven och utmaningarna stora. Kvinnor är speciellt utsatta och Afrika är längre ifrån att nå de globala målen om att minska mödra- och barnadödligheten än andra delar av världen. Därför kommer regeringen inom kort anta en ny strategi som bättre möter de utmaningar som finns för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för Afrika söder om Sahara.

I Afrika söder om Sahara dör dagligen över 400 kvinnor som följd av förlossningskomplikationer och här löper också barn under fem år störst risk att dö. Samtidigt är hiv-epidemin mest utbredd här och tre gånger så många unga kvinnor som män är drabbade.

Bristen på jämställdhet och mäns sexuella våld mot kvinnor är några av orsakerna till problemen. Det är förklaringen till det höga antalet tonårsgraviditeter och spridning av hiv bland unga flickor. Kvinnlig könsstympning orsakar också svåra hälsoproblem och komplikationer vid förlossningar. Under min resa till Liberia och Sierra Leone blev jag chockerad av det utbredda våldet och omfattningen av könsstympning. Nästan 90 procent av kvinnorna är könsstympade i Sierra Leone och uppemot 70 procent i Liberia! Det är de fattiga flickorna och kvinnorna som är som mest utsatta.

Vi ser dessvärre också att de senaste årens framgångar rörande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bromsat upp och till och med rör sig åt fel håll. Vi ser med oro på utvecklingen när det gäller homo-bi- trans och queerpersoners (hbtq)mänskliga rättigheter i Afrika. Homosexualitet är fortsatt olagligt i många afrikanska länder och varje dag drabbas homosexuella personer av trakasserier och diskriminering. Det påverkar deras tillgång till hälso- och sjukvård. Ett ökat fokus på frågorna internationellt är positivt men skapar samtidigt hårdnande motreaktioner på många håll som måste bemötas.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter handlar ytterst om jämställdhet och rätten att bestämma över sin egen kropp. Om rätten att välja partner och att välja säkert sex. Om rätten för kvinnor och flickor att ha tillgång till laglig och säker abort. Bristen på SRHR hämmar inte bara fattigdomsbekämpningen utan är också en demokratifråga. Om du inte kan bestämma över din egen kropp hur ska du då kunna delta på lika villkor i samhället?

Sverige har en lång historik av samarbete med afrikanska länder och stor trovärdighet i jämställdhetsarbetet. Under många år har Sverige bidragit till att stärka kvinnors och flickors hälsa. Nu vässar vi detta arbete genom en ny strategi som omfattar 350 miljoner kronor per år som kommer att:

  • ha större fokus på barn och ungdomar så att de får kunskap om hur kroppen fungerar, om säker sex och preventivmedel liksom sina mänskliga rättigheter. Synen på maskulinitet är också viktig att fokusera på eftersom den bidrar till problemen.
  • prioritera tillgången till säker och laglig abort liksom tillgången till SRHR för hbtq-personer.
  • fokusera på att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning.
  • stärka länders hälsosystem vilket är helt nödvändigt för sjukvården ska komma alla till del; bl a genom att öka användning av säker statistik så att beslutsfattare har bättre möjligheter att se till att hälsovården är rättvis och når de mest utsatta människorna.

Det är inte bara i Afrika som det finns ett motstånd till att kvinnor, flickor och hbtq-personer ska få bestämma över sin sexualitet och utöva sina mänskliga rättigheter. Frågan är politisk känslig och möter motstånd från de mest skilda håll, både inom EU och FN. Sverige har därför en viktig uppgift att aktivt driva dessa frågor. En uppgift som regeringen tar på största allvar.