Jens Henriksson leder ny utredning om överskottsmålet

Dagens industri 26 maj 2015

För en tid sedan gav regeringen Konjunkturinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av att ändra nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande, mer känt som överskottsmålet. Regeringen redogjorde i samband med det för varför man tyckte att det var rimligt att överväga en förändring men ansåg att vidare analys krävdes innan man presenterade ett slutligt ställningstagande.

Överskottsmålet infördes år 1997 som en del av det finanspolitiska ramverk som etablerades av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Målnivån för det offentligfinansiella sparandet var från början två procent av BNP men ändrades 2007 till en procent, främst på grund av att definitionen av den offentliga sektorn ändrades i räkenskaperna. År 2010 utredde den dåvarande regeringen målets nivå men beslutade att den fortsatt skulle vara en procent. Varken införandet, förändringen eller tidigare översyner av målnivån föregicks av parlamentariska utredningar.  Detta har varit helt i linje med nuvarande budgetlag som fastslår att det ska finnas ett mål för det finansiella sparandet men som lämnar det upp till regeringen att föreslå vilken nivå målet ska ha. Förslaget lämnas i budgetpropositionen och antas av riksdagen i budgetens rambeslut.

Då beslutet om nivå på överskottsmålet är en del av budgetens rambeslut är det otvetydigt också en del av Decemberöverenskommelsen som säger att: ”Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren.”  Detta bekräftas också av de borgerliga partierna som i sitt förslag till utskottsinitiativ fastslog att: ”Regeringen har förvisso möjlighet att lägga förslag till ändrad målnivå för enskilda år i budgetpropositionen, men vi anser att det vore mer lämpligt att ramverkskommissionen får arbeta färdigt först.”

Här finns en bred samsyn. Regeringen fastslår nivån på överskottsmålet.

Regeringen har dock betonat att man gärna ser en bred uppslutning vid en eventuell förändring av målnivån för det finansiella sparandet. Därför planerades det för samtal i samband med Konjunkturinstitutets avrapportering. När nu oppositionen uttryckt en vilja att samtalen sker i form av en parlamentarisk kommitté ser vi inga problem med att tillgodose detta.

Regeringen kommer därför att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att behandla frågan. Som opolitisk ordförande kommer Jens Henriksson, VD och koncernchef för Folksam, att utses. Då en utdragen diskussion riskerar att öka osäkerheten om banan för den framtida ekonomiska politiken finns inget skäl att dra frågan i parlamentarisk långbänk, vilket också betonats av Finanspolitiska rådet. Kommittén ska därför inte ta mer tid än nödvändigt för sitt arbete. Slutbetänkandet ska lämnas i oktober 2016 med delbetänkande i april 2016.

Det har höjts många röster från ekonomkåren, Svenskt Näringsliv och i en samlad fackföreningsrörelse för att det är hög tid att ändra målnivån för det finansiella sparandet. Regeringen välkomnar att även oppositionen nu ser behovet av en översyn av målet för det finansiella sparandet och ser fram emot att få diskutera frågan grundligt.