Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Skamligt hög mödradödlighet

Publicerad · Uppdaterad

Expressen 5 maj 2015
Varje dag dör 800 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning, nästan alla i utvecklingsländer. Det är ett tydligt tecken på hur lågt kvinnors och flickors hälsa och rättigheter fortfarande prioriteras.

Rose Aciro är en av alla barnmorskor i världen som vi firar i dag på den internationella barnmorskedagen. Tillsammans med sina kolleger kämpar hon dagligen för att rädda liv. Med små resurser och stor envishet bidrar hon till att minska mödra- och barnadödligheten på Lirasjukhuset i Uganda.

Hon är ett föredöme som de internationella, svenska och ugandiska barnmorskeförbunden har nominerat till den nya årliga utmärkelsen Midwives4all - en global kampanj som utrikesdepartementet satt i gång för att väcka uppmärksamhet och öka antalet barnmorskor i världen.

För trots att mödra- och barnadödligheten nästan har halverats sedan 1990 dör fortfarande 800 kvinnor per dag i samband med graviditet eller förlossning.

99 procent av dessa kvinnor och flickor dör i utvecklingsländer. Nära tre miljoner barn dör årligen under sin första månad och 2,6 miljoner är döda vid födseln.

Siffrorna väcker frustration och ilska. Att skillnaden är så stor mellan rika och fattiga är skamligt. En stor majoritet av dödsfallen skulle kunna undvikas med hjälp av utbildade barnmorskor och läkare. Även om lösningen är relativt enkel är mödradödligheten ett av de millenniemål - om att halvera fattigdomen i världen - som visat sig svårast att uppnå. Det är ett tydligt tecken på hur lågt kvinnors och flickors hälsa och rättigheter fortfarande prioriteras.

Den vetenskapliga tidskriften The Lancet framhåller att två tredjedelar av de mödrar och nyfödda som dör skulle kunna räddas om en välutbildad barnmorskekår fanns på plats. Det räcker att titta i vår egen backspegel. I mitten av 1700-talet rapporterade det medicinska rådet till riksdagen att nästan alla mödrar som dött i barnsäng skulle ha överlevt om de haft en utbildad barnmorska vid sin sida.

Då, för tre hundra år sedan, hade Sverige en högre mödradödlighet än vad många länder har i dag. Hundra år senare hade siffran fallit drastiskt tack vare närvaron av barnmorskor som arbetade tillsammans med läkare och andra professioner för att ge bästa möjliga vård.

I dag reser svenska barnmorskor ut i världen och delar med sig av sin kunskap. I Bangladesh har de hjälpt till att bygga upp en ny yrkeskår från grunden med hjälp av svenskt bistånd och i nära samarbete med lokala myndigheter.

Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR, är en prioritering för regeringen och Sverige har länge varit en av de största givarna till UNFPA, FN:s befolkningsfond, som jobbar med mödrahälsa.

Svenska skattebetalare har bidragit till att stärka hälsosystem och förbättra mödrars och barns hälsa i allt ifrån Demokratiska Republiken Kongo, Uganda och Guatemala till Afghanistan.

Gamla traditioner och okunskap är också barriärer som hindrar kvinnor från att få tillgång till reproduktiv hälsa, till exempel när svärmödrar kräver att deras svärdöttrar inte behöver någon professionell hjälp utan ska föda i hemmet eftersom de själva gjort det. Att kvinnors rörelsefrihet är kraftigt begränsad på grund av ojämlika könsroller försvårar givetvis också tillgången till vård. Bara genom kunskap kan dessa barriärer raseras.

Svenskt bistånd gör skillnad. Men fler måste med på tåget. Därför arrangerar den svenska ambassaden i Uganda tillsammans med en rad svenska ambassader i länder världen över evenemang i dag.

Vår ambition är att Midwives4all ska få ett eget liv och engagera, inspirera och väcka debatt om barnmorskans centrala roll för att stärka kvinnors och flickors hälsa och rättigheter. Att enskilda individer, organisationer och beslutsfattare kommer samman för att anta utmaningen. Förbättrad mödrahälsa är något hela samhället tjänar på. Fakta ligger på bordet, bevisen finns där.

Barnmorskan räddar inte bara liv utan är också en samhällsförändrare. Vilket Rose Aciro är ett levande bevis på.

Isabella Lövin
Biståndsminister