Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 8 mars 2018 var hon barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 8 mars 2018 var hon barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

Debattartikel

"Vi tar strid för kvinnors rättigheter"

Publicerad

EU:s röst för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter måste stärkas. Inför ett möte i Bryssel idag har vi arbetat hårt för att EU ska stå i frontlinjen i kampen för jämställdhet, skriver Margot Wallström (S), Isabella Lövin (MP) och Åsa Regnér (S) på SvD Brännpunkt.

Samtidigt som kampen för jämställdhet gör landvinningar runt om i världen märks ett växande motstånd mot kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter i flera delar av världen. Därför arbetar Sverige in i det sista för att de nya rådsslutsatser om jämställdhet som antas i dag tar tydlig ställning. EU:s ministrar som samlas i Bryssel i eftermiddag har möjligheten att lägga motsättningar bakom sig och stå upp för alla individers grundläggande rättighet att bestämma över sin egen kropp - i en tid då en stark EU-röst behövs mer än någonsin.

I EU:s närhet växer fundamentalistiska våldsgrupper fram, som vill frånta kvinnor möjligheten att delta i det politiska livet, uppnå ekonomisk egenmakt och ha tillgång till hälsovård. Viljan att kontrollera kvinnors kroppar tar sig de mest extrema uttryck i fundamentalistiska grupper som ISIL som använder sexuella övergrepp för att ingjuta fruktan och vinna mark. Men det är inte bara på slagfälten som kampen om kvinnors rättigheter förs. Motståndet och ifrågasättandet av kvinnors och hbtq-personers rättigheter märks också i de internationella förhandlingsrummen och bland konservativa krafter som vunnit mark i Europa. En studie från Kvinna till Kvinna och Tidskriften Expo visar hur de högerextrema och nationalistiska partier som växer inom EU ser kvinnors och hbtq-personers rättigheter som ett hot mot nationalstaten och därmed mot deras samhällsvision.

Vi befinner oss i en brytningstid där kvinnors ekonomiska och politiska inflytande stärks och där det finns en växande konsensus i det internationella samfundet för jämställdhet. Dagens motstånd kan ses som en reaktion på framgångarna och ett bevis på att kampen om kvinnors och hbtq-personers rättigheter ständigt måste föras. Den fråga som är mest kontroversiell är också den mest grundläggande- rätten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Kvinnoaktivister vittnar om hur de kan gå och rösta, men inte bestämma vem de ska gifta sig med, vem de ska ha sex med eller när de ska få barn. Förtrycket vingklipper kvinnors och flickors liv och möjligheter att delta fullt ut i samhället på lika villkor som män.

I Sverige vet vi att satsningar på jämställdhet, och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), lönar sig. För hundra år sedan dog här fler kvinnor i samband med graviditet och förlossning än i dagens Namibia. I dag är mödradödligheten i Sverige bland de lägsta i världen. För 40 år sedan fick svenska kvinnor rätt till fri, laglig och säker abort. Under de 30 senaste åren har ingen kvinna i Sverige dött i sviterna av en abort. Detta är framgångar som har bidragit till att bygga det svenska välfärdssamhället som vi alla skördar frukterna av i dag. 2015 är ett år med unika möjligheter att flytta fram positionerna för jämställdhet, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter.

FN:s banbrytande kvinnokonferens i Peking fyller 20 år, FN:s säkerhetsrådsresoluton 1325 om kvinnor, fred och säkerhet firar 15-årsjubileum samtidigt som världen ska enas om nya utvecklingsmål som ska säkra en hållbar utveckling där fattigdom och orättvisor utrotas. EU har en viktig roll i detta arbete.

Inom unionen finns ett stort stöd för jämställdhet, men just i SRHR-frågan råder oenighet. Hittills har dessvärre några få länder blockerat en enad stark position vilket har försvagat EU:s röst i dessa frågor i världen.

Inför dagens möte har regeringen tillsammans med likasinnade länder inom unionen arbetat hårt för att få till en ändring. Under det halvår som vi suttit i regering har vi lyckats driva igenom förändringar. På vårt initiativ meddelade EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor Federica Mogherini nyligen att hon tänker tillsätta en högnivåperson för 1325-frågor enligt Sveriges förslag. Det kommer stärka EU:s arbete mot sexuellt våld i konflikter och för kvinnors deltagande i fredsarbetet.

Vi har goda förhoppningar att det hårda arbetet ger utdelning även i dag. Den feministiska utrikespolitiken ger resultat och med gemensamma krafter kommer vi fortsätta driva på för att EU ska stå i frontlinjen i kampen för mänskliga rättigheter, jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter. För detta krävs ett tydligt ledarskap på alla nivåer inom EU, ett stärkt ansvarsutkrävande och ökad kunskap om jämställdhet. Samarbetet med det civila samhället måste fördjupas och den handlingsplan för EU:s internationella arbete för jämställdhet som håller på att tas fram måste omfatta alla delar av EU:s externa agerande vilket inte är fallet i dag. Sverige har en viktig röst internationellt, men om vi får med oss hela EU ökar genomslaget för en feministisk politik som utmanar förtryck, orättvisor och våld i grunden.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 8 mars 2018 var hon barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 8 mars 2018 var hon barn-, äldre- och jämställdhetsminister.