Innehållet publicerades under perioden

-

"Bindande avtal nytt krav för arbetskraftsinvandring"

DN debatt 1 juli 2015

Det är dags att se över och förbättra skyddet för arbetskraftsinvandrare. Sverige har en lång historia av arbetskraftsinvandring och vi har fortsatt behov av det i sektorer där det råder brist på kompetens. Öppenhet och mångfald är bra för Sverige, men arbetskraftsinvandring får aldrig användas för att utnyttja människor eller urholka den svenska arbetsmarknadsmodellen. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.

Att människor kommer till Sverige från andra länder för att arbeta bidrar till tillväxt och till mångfald på arbetsmarknaden. Vi lever i en global värld och Sverige ska ha ett system för arbetskraftsinvandring som ger arbetsgivare möjlighet att rekrytera den kompetens de behöver och inte hittar på svensk arbetsmarknad.

Men arbetskraftsinvandring får aldrig användas för att utnyttja människor. I flera års tid har vi sett oroande rapporter om människor som luras till Sverige för att arbeta och sedan utnyttjas av skrupellösa arbetsgivare. Fackförbund beskriver hur vissa arbetsgivare utlovar bra villkor och en avtalsenlig lön när personen rekryteras och när Migrationsverket beviljar arbetstillstånd. Men när arbetstagaren väl anlänt till Sverige är det helt andra villkor som gäller, med avsevärt lägre lön, dålig arbetsmiljö och långa arbetsdagar. I särskilt allvarliga fall har förhållandena beskrivits som slavliknande. Detta är oacceptabelt.

De nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring trädde i kraft år 2008. Systemet bygger på att arbetsgivaren avgör om det finns behov av att rekrytera arbetskraft från ett land utanför EU. Det finns fördelar med systemet; möjligheten för företagen att snabbt och enkelt rekrytera kompetens de inte hittar på den svenska arbetsmarknaden ger svenska företag stor flexibilitet och goda möjligheter att rekrytera de medarbetare som behövs. Men med flexibiliteten kommer också ett stort ansvar.

Arbetskraftsinvandrare befinner sig generellt sett i en utsatt situation på arbetsmarknaden. Eftersom arbetet utgör grunden för arbetstagarens rätt att vistas i Sverige och resan hit kostat mycket pengar så finns det en uppenbar risk att utländska arbetstagare hamnar i en beroendeställning och känner sig tvungna att stanna kvar hos arbetsgivaren, trots dåliga arbetsvillkor.

Flera åtgärder för att motverka missbruk av regelverket har vidtagits. Migrationsverket har bland annat infört kontroller inom branscher där det har visat sig förekomma problem. Det är naturligtvis positivt, men det räcker inte. Rapporterna om att arbetskraftsinvandrare utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden återkommer gång på gång. Den borgerliga regeringen ägnade dessvärre bara frågan ett förstrött intresse. Dessutom så arbetade man aktivt för att försvaga de fackliga organisationer som är så viktiga för att upptäcka och beivra missförhållanden.

Det är tydligt att det nu behövs mer kraftfulla åtgärder för att få stopp på utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare på svensk arbetsmarknad. Det måste bli ordning och reda. Regeringen kommer därför imorgon att besluta om att tillsätta en utredning i syfte att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden.

Utredaren ska kartlägga utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och därefter föreslå åtgärder som stärker de anställdas ställning på den svenska arbetsmarknaden. Följande fyra åtgärder ska utredas:

1. Krav på rättsligt bindande anställningsavtal, i stället för som i dag ett anställningserbjudande, i samband med en ansökan om arbetstillstånd.

2. Begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att försämra villkoren efter att ett arbetstillstånd har beviljats, till exempel ett hinder mot att omförhandla avtalet under en viss bestämd tid.

3. Sanktioner mot arbetsgivare som inte uppfyller de villkor som har legat till grund för ett arbetstillstånd.

4. Ökade kontroller av arbetsgivare. Utredaren har också ett brett mandat att överväga andra åtgärder för att hindra utnyttjande av arbetskraft. Det kan röra sig om åtgärder i samband med att Migrationsverket fattar beslut om arbetstillstånd eller åtgärder då personen väl är på plats i Sverige.

Regelverket för arbetskraftsinvandring måste vara utformat på ett sätt som minskar riskerna för missbruk men ändå ger företag möjlighet att rekrytera den personal de behöver. Det bör dessutom inte innebära onödig administration för arbetsgivare och ansvariga myndigheter. En utmaning ligger därför i att få systemet att fungera snabbt och effektivt för alla de seriösa arbetsgivare som är i behov av att rekrytera arbetskraft utomlands, samtidigt som vi förhindrar att människor utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden.

De allra flesta företag som anlitar arbetskraft från länder utanför EU följer naturligtvis regelverket och lurar inte dem som söker sig till Sverige för att arbeta. Att vissa arbetsgivare utnyttjar arbetskraftsinvandrare drabbar i första hand den enskilde arbetstagaren. Men det drabbar också de seriösa företagen. Om arbetskraftsinvandrare i praktiken betalas en lön som inte är i nivå med svenska kollektivavtal leder det till en osund konkurrens som får konsekvenser för alla de arbetsgivare som följer lagar och regler. Dessutom innebär det en press nedåt på löner och arbetsvillkor i Sverige generellt.

Sverige ska även fortsättningsvis ha ett öppet och flexibelt system för arbetskraftsinvandring. Det behövs inte minst mot bakgrund av att Sverige på grund av vår befolkningsstruktur står inför ett stort rekryteringsbehov framöver.

Men vi kan inte acceptera slavliknande förhållanden på svensk arbetsmarknad, till exempel av den karaktär som DN belyst i en rad artiklar. Det måste vi sätta stopp för.

Morgan Johansson,  justitie- och migrations­minister