Helen Hellmark Knutsson har entledigats, Minister för högre utbildning och forskning

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Utbildningsdepartementet

Regeringen satsar på höjda lärarlöner

Publicerad

Vestmanlands Läns Tidning 8 juli 2015

År 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU. För att uppnå detta krävs en jämlik och framgångsrik skola. Det är i skolan våra barn och unga tar till sig kunskap, utvecklar ett kritiskt tänkande och formar verktygen för att bli aktiva samhällsmedborgare. Det är i skolan grunden läggs för den kompetens som behövs i arbetslivet.

Idag är läget i den svenska skolan allvarligt. Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år. Svenska elever har försämrade resultat i samtliga tre kunskapsområden i PISA och ligger under OECD-genomsnittet i alla kunskapsområden. Fler elever än någonsin lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet och samtidigt ökar ojämlikheten i skolan.

Vi ser dessutom en oroande utveckling inom läraryrket. Endast fem procent av Sveriges lärare anser att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja att bli lärare igen. Även om intresset för lärar- och förskollärarutbildningarna har ökat något är söktrycket fortsatt relativt lågt med endast 1,3 behöriga förstahandssökande per antagen höstterminen 2014.

Som jämförelse var det genomsnittliga söktrycket för samtliga yrkesprogram 2,1. Enligt Lärarförbundets och SCB:s siffror riskerar det att saknas 65 000 lärare fram till år 2025.

Det är utifrån denna allvarliga situation som regeringen nu går in och tar ett större ansvar för att stärka läraryrket. Under våren har vi fört samtal med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarfacken. Dessa samtal har gett resultat och vi kan nu presentera Lärarlönelyftet.

Genom Lärarlönelyftet kommer regeringen investera 3 miljarder kronor på årsbasis i höjda lärarlöner. Det innebär att cirka 60 000 lärare kan få ett genomsnittligt påslag på 3 000 kronor per månad. Beslut om höjd lön kommer att tas lokalt utifrån välförankrade kriterier som har tagits fram genom vårens samtal med parterna.

OECD visar att Sverige inte skiljer sig från andra länder genom låga ingångslöner för lärare, men att löneutvecklingen är svagare. Lärarlönelyftet riktas därför mot särskilt skickliga lärare.

Det kan till exempel vara lärare som utvecklar och prövar olika metoder eller angreppssätt i undervisningen eller som väljer att ta på sig rollen som handledare för lärarstudenter eller för nyanställda lärare.

Lärarlönelyftet ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen. Investeringen kommer att stärka läraryrkets status och attraktivitet och långsiktigt även höja kunskapsresultaten – för skickliga lärare är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan.

Lärarlönelyftet kompletterar de investeringar som regeringen redan har beslutat om:

För det första fler anställda, så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. Här ingår även fler speciallärare så att eleverna får stöd så snart de behöver det.

För det andra ett ökat statligt ansvar för en jämlik skola med mer resurser till de skolor med lägst resultat och tuffast förutsättningar.

För det tredje ett mer attraktivt läraryrke genom ökade resurser till lärarnas kompetensutveckling, minskad administration och en höjd kvalitet i lärarutbildningen.

Med Lärarlönelyftet på plats fortsätter den nationella samlingen för läraryrket. I höst möter regeringen skolans parter för att diskutera hur vi på fler sätt höjer attraktiviteten i läraryrket genom att förbättra lärarnas arbetsmiljö och skapa fler vägar in i yrket och utvecklingsvägar för lärare.

Sverige lämnar nu tiden av skattesänkningar och nedskärningar bakom oss. Regeringen satsar framåt på en jämlik skola med kunskapen i fokus. Det stärker svensk konkurrenskraft på bästa tänkbara sätt - genom att alla barn och unga ges en bra start i vuxen- och arbetslivet.