Helen Hellmark Knutsson har entledigats, Minister för högre utbildning och forskning

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Utbildningsdepartementet

Livslånga lärandet ska stärkas

Publicerad

Svenska Dagbladet Debatt 19 januari 2016

Det livslånga lärandet blir allt viktigare i den kunskapsintensiva, komplexa och globala värld vi lever i. För att Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation behöver vi högre utbildning och forskning av hög kvalitet. Därför satsar regeringen på fler utbildningsplatser, särskilda kvalitetsmedel, ökad arbetsmarknadsanknytning och insatser för att ta tillvara den kompetens som finns i landet. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Under den förra mandatperioden minskade antalet utbildningsplatser och det blev det svårare att komma in på högskolan. Samtidigt blir högre utbildning allt viktigare för framtidens jobb och Sveriges konkurrenskraft – och som debattörerna från TCO och deras medlemsförbund påtalar även för att hantera omställning mellan jobb och det livslånga lärande som blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. Högskoleutbildning ska ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet, träning i att formulera och lösa problem samt kunskaper och färdigheter baserade på en stabil vetenskaplig eller konstnärlig grund. Men särskiljande för den högre utbildningen är också att den ska bilda individen och ge förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. Det är också viktiga aspekter som vi måste komma ihåg i utformandet av högskolepolitiken.

Regeringen har påbörjat en utbyggnad av högskolan. Denna utbyggnad är viktig för att göra utbildning tillgänglig i hela landet och säkra de kompetensförsörjningsbehov som finns. Fler utbildningsplatser och en breddad rekrytering till högskolan behövs för att alla oavsett bakgrund ska ha möjlighet att studera – individers värdefulla kompetens och ambitioner ska inte slösas bort. Satsningen uppgår till att motsvara 14 600 nya högskoleplatser 2019.

Förutom att tillföra medel för att utöka antalet platser på högskolan väljer regeringen även att göra en kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap. För att förstärka kvaliteten avsätter regeringen 250 miljoner kronor per år fram till 2018. Dessutom har regeringen nyligen presenterat ett nytt förslag på system för att säkra kvaliteten i högskolan. Det är viktigt att alla studenter har genomgått en utbildning av god kvalitet och som enligt högskolelagen rustar studenterna med förmåga för kritiska bedömningar, formulera och lösa problem och möta förändringar i arbetslivet.

Jag instämmer i att det är viktigt med goda möjligheter att läsa fristående kurser, i olika studietakt och på distans via nätet för att öka utbildningens tillgänglighet och relevans. Flexibiliteten, tillgängligheten och det rika kursutbudet har varit något av den svenska högskolans signum. Den nyligen avslutade utredningen "Högre utbildning under tjugo år" menar att det minskade antalet fristående kurser påverkar utrymmet för fortbildning och vidareutbildning negativt. Utredningens bedömning är också att lärosätena inte ytterligare bör minska utbudet av fristående kurser. Utredningen har varit på remiss och remissvaren bereds för tillfället inom Regeringskansliet.

Det är centralt att omfånget och fördelningen av utbildningsplatser och kurser fungerar väl. I lärosätenas uppdrag ska utbildningsutbudets storlek bestämmas utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vid planeringen av utbildningsutbudet och utbildningarnas innehåll ska universitet och högskolor samverka med arbetsmarknaden och kommande arbetsgivare. En välfungerande dialog och samverkan mellan akademi och samhälle är något som regeringen anser är viktigt. Fortbildning och vidareutbildning är ett av högskolans uppdrag och ska därför också ingå i den strategiska utbildningsplaneringen.

Principen att universitet och högskolor själva ansvarar för högskolans utbildningsutbud har gällt i över tjugo år och infördes för att utbildningarna då bedömts kunna nå högre kvalitet, men också för att universitet och högskolor anses ha bäst kompetens att avgöra vilka behov som finns nu och i framtiden på arbetsmarknaden. Sedan är det viktigt att också minnas att det även finns ett ansvar hos arbetsgivarna för att skapa förutsättningar för vidareutbildning och livslångt lärande, och ett personligt ansvar hos individen att sträva efter fortsatt lärande.

Utredningen "Högre utbildning under tjugo år" har gjort bedömningen att uppdragsutbildning inom högskolan är en viktig form för kompetensutveckling av olika grupper på arbetsmarknaden. Uppdragsutbildning får köpas av arbetsgivare för sin personal och kan då anpassas efter personalens och arbetsgivarens behov av kompetensutveckling. De flesta universitet och högskolor ger uppdragsutbildning i olika omfattning. Regeringen har nu gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp uppdragsutbildning inom högskolan. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga vilka typer av utbildningar som bedrivs inom uppdragsutbildningen. Uppdraget ska redovisas den 15 april och jag ser fram emot resultatet. När uppdraget är redovisat kommer regeringen att se över om det behövs några åtgärder för att förbättra uppdragsutbildningsreglerna.

Ytterligare en angelägen fråga är utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning. Alla utbildningar ska vara så användbara som möjligt både för individen och för samhället. Kravet på universitet och högskolor att se till att utbudet av högre utbildning har tillfredsställande arbetslivsanknytning fordrar att utbildningsutbudet utformas med en god balans mellan reguljär utbildning och kurser av mer tydlig fort- och vidareutbildningskaraktär, liksom mellan heltidsstudier och deltidsstudier samt distansstudier. Regeringen delar TCO-förbudens syn i detta avseende. Det är därför angeläget att samtliga universitet och högskolor har väl utformade processer för dialog med företrädare för arbetslivet vid utformningen av utbildningsutbudet. Regeringen kommer att arbeta för att stärka arbetslivsanknytningen i den högre utbildningen och utbildningarnas användbarhet.

Rätt vägval framåt för Sverige är att investera i kunskap och utbildning av hög kvalitet för fler – både för unga som vill studera och för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig. Då behöver vi satsa på högre utbildning, forskning och goda förutsättningar för ett livslångt lärande.

Helene Hellmark Knutsson (S)

minister för högre utbildning och forskning