Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 20 januari 2019 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 20 januari 2019 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Debattartikel från Utbildningsdepartementet

Ministern: 2030 ska hälften av de nya professorerna vara kvinnor

Publicerad

Dagens Arena Opinion 20 maj 2016

De mest kompetenta ska bli professorer. Därför sätter vi målet att lika många kvinnor som män ska rekryteras, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Den svenska högskolan är långt ifrån jämställd. Könsbundna föreställningar påverkar fortfarande studievalen och kvinnor och män ges olika förutsättningar att klara sina studier.

Samma sak gäller för forskares karriär. Trots att vi är världsledande när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden så är tre av fyra professorer män, och utvecklingen mot en jämställd könsfördelning går alldeles för långsamt.

Faktum är att den till och med har saktat in. Vi måste ha högre ambitioner än så.

I den svenska högskolan ska kvinnor och män kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär. Det ska vara självklart att kvinnor har samma möjligheter att nå toppositioner som män. För ofta har föreställningar om manliga genier fått gå före kompetens i akademin. Och för ofta har internrekrytering och nätverk fått spela större roll än hårt arbete.

97 procent av nobelprisen i världen har sedan 1901 gått till män. En siffra som svart på vitt visar på varför vi måste se till att forskare som är kvinnor ska kunna utföra sitt arbete på lika villkor som män.

Riksdagen fastställde 1997 att det ska finnas mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer på universitet och högskolor. Inför nästa målperiod, 2017 till 2019, höjer regeringen nu ambitionsnivån avsevärt.

Dels kommer de nya rekryteringsmålen vara betydligt högre än de under nuvarande målperiod, i genomsnitt rör det sig om en ökning om nio procentenheter per lärosäte för kommande målperiod.

Dels sätter vi för första gången en nationell målbild: lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer. Regeringen sätter målet att 50 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor år 2030. Det är en tydlig ambitionshöjning.

För att uppnå jämn könsfördelning i högskolan genomför regeringen även ytterligare insatser.

Regeringen har från 2016 gett universitet och högskolor i uppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet, så att alla delar av verksamheten omfattas av ett aktivt jämställdhetsarbete.

Utan attraktiva karriärvägar där forskare bedöms utifrån sina meriter kommer våra universitet och högskolor inte att attrahera den kompetens som vi behöver till forskningen, varken nationellt eller internationellt. Då kommer vi missa det mål regeringen satt upp – att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer.

Därför tillsatte regeringen en utredning om unga forskares villkor. Den överlämnades nyligen med förslag om hur trygga villkor och transparenta karriärvägar kan skapas.

Sammantaget genomför regeringen en rad olika insatser, och ytterligare åtgärder kan bli aktuella framöver. Sverige har en feministisk regering. Det betyder att jämställdhet står högt på agendan. Ett tydligt nationellt mål för jämställdhet bland nyrekryterade professorer är ett viktigt steg på vägen.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 20 januari 2019 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 20 januari 2019 var hon minister för högre utbildning och forskning.