Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019

Debattartikel från Försvarsdepartementet

Sverige och Storbritannien fördjupar försvarssamarbetet

Publicerad

Debattartikel av försvarsminister Peter Hultqvist och Storbritanniens försvarsminister Michael Fallon i Dagens Nyheter den 27 september 2016

Debattartikel
Debattartikel Illustration: Regeringskansliet

Vår säkerhetssituation är fortsatt utmanande, i syd såväl som i öst. Storbritannien och Sverige är övertygade om att utmaningarna mot europeisk säkerhet måste mötas genom samarbete och gemensamt agerande. Som likasinnade partner har Sverige and Storbritannien samma syn på sitt globala ansvar. Det är därför, med de internationella hoten i åtanke, som vi ökar vårt engagemang.

De senaste åren har terrorism åter gjort fasansfulla avtryck världen över, från Bryssel till Bagdad, från Nice till New York. Extremism är ett uppenbart och aktuellt hot, inte enbart mot våra medborgare men också mot den internationella rättsordning som våra nationer förlitar sig på.

På mötet med den globala koalitionen mot Daesh i Stockholm förra veckan, enades vi om att ytterligare förstärka insatserna mot extremisterna. Redan under det gångna året har våra nationer ökat sitt engagemang. Storbritanniens flygvapen har inte arbetat i ett sådant ihållande och högt tempo, i ett och samma konfliktområde, på 25 år. Därtill tränar brittiska trupper – nu med ytterligare 250 personer på väg mot regionen – tiotusentals lokala soldater. Men större ansträngningar är nödvändiga. Sverige bidrar militärt med 35 erfarna utbildare och har för avsikt att fördubbla sitt bidrag. Fredsbyggande kräver också konkreta åtgärder för att stärka medlingsansträngningarna och institutionsbyggandet. För att stödja detta är Sverige en av de största givarna av humanitärt stöd till krisen i Syrien och Irak. Den globala koalitionens förenade ansträngningar har tillsammans tvingat tillbaka Daesh. De har tappat 40 procent av den mark som de en gång ockuperat. De åtgärder som vi har vidtagit kommer att stärka vårt övertag under 2017 – och då ge ett avgörande slag mot terroristorganisationen.

Den ryska aggressionen och den illegala annekteringen av Krim är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen. Detta, tillsammans med den omfattande propagandan och ökad militär aktivitet i vår region, gör att vi drar slutsatsen att det militärstrategiska läget i vår region har försämrats. För att bemöta det ryska hotet är vi ståndaktiga i vår uppfattning: Krim är en del av Ukraina och den ryska militära aggressionen mot Ukraina måste få ett slut. Vi stärker också den transatlantiska länken. Storbritannien och Sverige, tillsammans med våra partner, övar och samarbetar på försvarsområdet i vår region på ett förutsägbart och transparent sätt. Nationellt ökar Sverige sin försvarsbudget med 11 procent under perioden 2016 till 2020. Genom detta ökar Sverige sin totala militära förmåga och höjer därmed tröskeln för säkerheten i region.

På Natos senaste toppmöte i Warszawa lovade Storbritannien att från och med våren 2017 bidra med en bataljon till Natos förstärkta närvaro i Estland, för att försvara alliansens östra flank. Med utgångspunkt i den militära alliansfriheten utvecklar Sverige sitt samarbete med Nato genom det fördjupade partnerskapet - Enhanced Opportunities Programme - och har nyligen ratificerat samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Storbritannien och Sverige använder också vår ledande roll i Norra gruppen till att uppmuntra våra allierade att vidta förebyggande åtgärder mot cyber- och hybridattacker.

Natotoppmötet gav också uttryck för den enighet som råder mellan EU:s och Natos medlemsländer. Genom ökat samarbete kan vi uppnå bättre resultat och använda gemensamma resurser mer effektivt. Med hänvisning till den försämrade säkerhetssituationen i Europas närområde välkomnar Storbritannien och Sverige ambitionen om att stärka EU:s civila och militära krishanteringsförmåga med utgångspunkt i de nuvarande strukturerna.

Ökade internationella ansträngningar ger ökade möjligheter till ett fördjupat bilateralt samarbete. Sverige och Storbritannien är vänner sedan länge. Vårt partnerskap bygger inte enbart på delade intressen och gemensamma värderingar men också på praktiska samarbeten. Vi samarbetar om förmågeutveckling - Storbritannien bidrar med 30 procent av Sveriges nya Gripen E. Vi samarbetar i internationella militära operationer – vi har samarbetat i Balkan, Afghanistan och Libyen och nu är båda länderna del av den brittiskledda stridsgrupp som står till EU:s förfogande. Vi samarbetar om utbildning - våra officerare deltar i samma stabskurser. Svenska officerare arbetar integrerat vid brittiska Concepts and Doctrine Centre, där de analyserar globala trender och hur vi ska hantera dessa.

I juni i år skrev vi under ett samarbetsprogram på försvarsområdet som kommer att möjliggöra mer samarbete: mer utbyte av koncept och doktrin; mer främjande av interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande; mer utveckling av vår gemensamma strategiska och operativa förståelse. Offentliggörandet av Storbritanniens innovationsinitiativ på försvarsområdet ger oss möjlighet att bygga vidare på vårt banbrytande samarbete kring radarjaktroboten Meteor, genom att undersöka möjligheten till nya partnerskap kring nya förmågor. Sverige är Storbritanniens största handelspartner bland de nordiska länderna. Storbritannien är Sveriges näst största exportmarknad. Så våra ekonomier, liksom vårt försvar, kommer att gynnas av den här fördjupade relationen. När Storbritannien lämnar EU kommer vi att söka vägar för att stärka våra band.

Samtidigt ger oss Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd 2017 och 2018 en chans att förbättra fredsbevarande globalt och stärka implementeringen av säkerhetsrådsresolutionen 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

I en mer oförutsägbar värld samarbetar vi tätare för att stärka europeisk och global säkerhet. Våra nationer har länge varit ledstjärnor för internationell rätt, fred och rättvisa. Genom ett fördjupat samarbete kan vi uppnå fler resultat och använda gemensamma resurser mer effektivt. I tider som dessa har länder inte råd att vara oense om försvars- och säkerhetsintressen.