Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Näringsdepartementet

Så får vi fram fler enkla jobb

Publicerad

Svenska Dagbladet, 4 december 2016.

Fler matchningsaktörer skulle underlätta för företag att anställa människor som varit arbetslösa en längre tid eller nyligen anlänt till Sverige. Svensk ekonomi är stark och arbetslösheten minskar. Men mer behöver göras för grupper som av olika anledningar har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen ger därför Tillväxtverket i uppdrag att främja utvecklingen av projekt och upphandling av insatser som bidrar till att nyanlända och personer som varit utan arbete en längre tid ska få jobb.

Det kan handla om modeller där matchningsaktörer tar på sig arbetsgivaransvaret för att minska den osäkerhet som arbetsgivare kan uppleva när de ska anställa en person med svårbedömd kompetens. Det kan också handla om kompetenshöjande insatser, coachning och handledning.

Uppdraget ska utgå från företagens behov och är en del av regeringens fortsatta arbete att, inom ramen för den svenska modellen, skapa enklare vägar till jobb i näringslivet.

Under den förra regeringens åtta år ökade klyftorna i Sverige. Inte bara mellan de som tjänade mest och de som tjänade minst. Vi såg också hur arbetslösheten för till exempel utomeuropeiskt födda ökade från 18 till 22 procent.

Den här regeringen har bytt riktning för Sverige. Det har nu skapats 120 000 nya jobb sedan valet och arbetslösheten har pressats ner under 7 procent. Vi blir fler ingenjörer, lärare, bilmekaniker, butiksbiträden och servitörer i Sverige.

Samtidigt har Sverige på kort tid tagit emot fler människor än någonsin tidigare. Bara de 163 000 som sökte skydd under 2015 motsvarar ett nytt Sundsvall och ett nytt Kalmar.

Gruppen nyanlända består till stor del av yngre människor som behöver lära sig svenska och komma in i utbildningssystemet. En tredjedel av dem som är inskrivna i etableringsuppdraget är välutbildade. De behöver validering och snabba vägar in på arbetsmarknaden. En mindre grupp är både äldre och saknar längre utbildning. För dessa kommer det krävas fler enkla jobb.

Men borgerliga partier argumenterar i stället för enkla jobb åt alla med förslag om sänkta löner. Anna Kinberg Batra har inte kunnat ge tydligt besked om hur en moderatledd regering skulle agera. Men en nyligen genomförd SVT-undersökning bland moderata politiker bekräftar att det finns starkt stöd i hennes parti för att sänka löner. Samma sak i de andra borgerliga partierna.

Men risken med kraftigt sänkta löner för vissa grupper är att det återigen blir de som arbetar i handeln, inom offentlig och privat service, alltså de som redan har lägst löner, som får ta smällen genom ännu lägre lön. Det är inte vägen framåt för Sverige.

En socialdemokratiskt ledd regering kommer aldrig att sänka löner på svensk arbetsmarknad. Vi håller fast vid den svenska modellen och vidtar nu ett antal åtgärder.

Vi förstärker extratjänsterna i välfärden genom att erbjuda arbetsgivarna full kostnadstäckning. På så sätt får personal i förskolor, äldreboenden och sjukvård också bättre avlastning.

Samtidigt startar regeringen satsningen på 5 000 moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter. Det handlar om till exempel naturvård, digitalisering och administration.

Rut-avdraget har utvidgats till trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster. Efter justeringen slår Rutanvändandet nya rekord.

Vi är övertygade om att det finns utrymme för fler jobb med enklare kvalifikationer också i privat sektor. Oavsett arbetsplats känner många att det finns arbetsuppgifter som inte utförs alls, eller av personer som är överkvalificerade. Det vore värdefullt om fler kunde avlasta befintlig personal, inte bara i skolor och äldreboenden, utan även på små och medelstora företag.

Dagens anställningsstöd ger många människor som står långt ifrån arbetsmarknaden enklare vägar in. Nystartsjobben innebär att anställningskostnaden subventioneras med 63 procent och instegsjobben med 80 procent. Ändå tvekar många företag att använda dem. En del upplever stöden som för krångliga eller saknar nödvändig flexibilitet.

Regeringen har beslutat att se över anställningsstöden i syfte att göra dem mer effektiva och träffsäkra. Vi kommer nu också att satsa 50 miljoner på att fler matchningsaktörer ska utvecklas och skalas upp i Sverige.

Jag har träffat många företagare som vill göra en insats och anställa fler personer som står långt från arbetsmarknaden. Matchningsaktörer riktar sig till just dessa genom att fungera som broar mellan arbetsgivare och personer med anställningsstöd.

Genom fler matchningsaktörer kan vi underlätta för företag att bidra till minskad arbetslöshet i grupper som i dag har det svårt. Målsättningen måste vara att när det går bra för Sverige ska alla ges en chans att arbeta och göra rätt för sig.

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister