Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Finansdepartementet

Sverige måste hålla ihop

Publicerad · Uppdaterad

Debattartikel av finansminister Magdalena Andersson, i Dagens industri, den 1 januari 2017.

Under 2016 bestämde sig Storbritannien för att lämna EU. I det österrikiska presidentvalet gick en högerextrem kandidat vidare till den andra valomgången. Och i det amerikanska valet, som präglades av en stark polarisering, illavarslande nationalism och desinformation, vann den kandidat som på många sätt underblåste dessa strömningar.

I såväl den brittiska folkomröstningen som i presidentvalen i Österrike och USA har högerpopulismen vunnit mark. Denna destabiliserande politiska strömning har kännetecknats av desinformation, misstro mot samhällets institutioner, globaliseringsmotstånd och tomma löften.

Det finns flera faktorer som förklarar högerpopulismens framgångar i vår tid men en möjlig förklaring är en ökad polarisering i ekonomin, där klyftorna har tillåtits växa under alltför lång tid. I USA har de reala inkomsterna för 90 procent av befolkningen inte ökat sedan 1970-talet, samtidigt som den rikaste procenten sett sina motsvarande inkomster öka med 200 procent.

Den svenska modellen har levererat något annat. I Sverige har de 90 procenten fått ta del av välståndsökningen. Men även i Sverige har inkomstklyftorna tillåtits öka, särskilt tydligt under senare tid. Internationella institutioner som IMF och OECD har pekat på att en inkluderande tillväxt där alla får komma till sin rätt är mer hållbar och studier från dessa institutioner tyder på att större inkomstklyftor är tillväxthämmande.

De är också orättvisa. De drar isär människor i vårt land, de drar isär land och stad, de gör att vi hamnar längre ifrån varandra. Här har politiken inte räckt till och detta bör tas på allvar. Regeringen har sedan vi tillträdde haft ett tydligt fokus på inkomstklyftor och har bland annat sänkt skatten för dem med de lägsta pensionerna och höjt underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Framöver kommer vi behöva göra ännu mer för att vända den här utvecklingen.

Vi ser också andra utmaningar. Även om arbetslösheten nu minskar är över 350.000 människor arbetslösa samtidigt som vi har runt 100.000 lediga jobb i Sverige. Vi ser också en utmaning i att många nya svenskar nu ska etablera sig på svensk arbetsmarknad. Värmerekorden har avlöst varandra under året och forskare varnar nu för abnorma temperaturer i Arktis. I Sverige brister välfärdens verksamheter, inte minst skolan och vården. Det är bostadsbrist i närmare 250 av Sveriges kommuner vilket försvårar för bland annat ungdomar som vill flytta hemifrån.

Dessa problem tar vi på mycket stort allvar och har börjat ta itu med dem. För att förbättra matchningen satsar vi på 50.000 fler utbildningsplatser nästa år. För att underlätta etableringen av nya svenskar på arbetsmarknaden satsar vi på validering och snabbspår, på tidigare svenskundervisning, på subventionerade anställningar och på de jobb med låga kvalifikationskrav som kommer att vara viktiga för vissa grupper.

Att Parisavtalet efter en rekordsnabb ratificering trätt i kraft är viktigt och nu höjer vi klimatambitionerna ytterligare – budgeten för 2017 är den största miljöbudgeten någonsin. För att värna välfärden tillför vi 10 välfärdsmiljarder till kommunsektorn och 10 ytterligare miljarder direkt till skolan. Vi genomför den största bostadspolitiska satsningen på 20 år.

Samtidigt ska vi inte glömma bort att ett antal indikatorer pekar åt rätt håll. Tillväxten i Sverige är en av de allra högsta i Europa. Högre än i USA. Prognosen framöver är att den stabiliserar sig på en god nivå.

Sedan regeringen tillträdde har 120.000 fler människor har ett jobb att gå till. Sysselsättningsgraden är rekordhög, den högsta Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land. Arbetslösheten har sjunkit med ungefär 1 procentenhet sedan regeringen tillträdde, efter att ha legat still runt 8 procent sedan finanskrisen. Byggtakten har inte varit så hög sedan miljonprogrammets dagar och byggplanerna framåt är fortsatt på historiskt höga nivåer. Det senaste Pisaresultatet bröt trenden för skolresultaten och var ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever.

Vi har genom en stram finanspolitik levererat överskott i de offentliga finanserna två år av två möjliga sedan vi tillträdde som regering.

Det är bra, men långtifrån nog. Vi ser utmaningarna och har sedan vi tillträdde som regering gripit oss an dem. Här ska vi fortsätta jobba stenhårt. Steg för steg, budget för budget, år för år ska vi fortsätta samhällsbygget. Vi ska kämpa mot samhällsproblem och orättvisor.

Regeringens prioriteringar ligger fast. Alla som kan jobba ska jobba. Skolresultaten ska stärkas, välfärden värnas. Klimatutsläppen ska minska.

För ett Sverige som håller ihop.