Helen Hellmark Knutsson har entledigats, Minister för högre utbildning och forskning

-

Innehållet publicerades under perioden

-

Vi skapar fler vägar till högre studier

Det blir nu möjligt att till exempel ställa krav på lämplighet för den som söker till lärarutbildningen. Samtidigt ska högskolan vara öppen för fler människor, under hela yrkeslivet. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i en debattartikel i Svenska dagbladet den 23 mars.

Nu lägger regeringen fram ett nytt ramverk för antagningen till högskolan. Det blir ett viktigt verktyg för en modern högskola i takt med tiden. Förslaget fokuserar på kompetens och lägger grunden för att kunna värdera arbetslivserfarenhet. Samtidigt som det öppnar för att ställa särskilda krav som till exempel lämplighetsbedömning för de som vill läsa på vissa utbildningar som lärarutbildningar.

Arbetsmarknaden förändras snabbt. Både välfärd och industri letar ständigt efter fler personer att anställa. Behovet är stort. Det finns idag över 100 000 lediga jobb som måste fyllas. Samtidigt ser vi att digitalisering, robotisering gör att många kommer behöva fylla på med nya kunskaper senare i livet. Tiden då det räckte att utbilda sig en gång i början av karriären är förbi, istället kommer det krävas mer av livslångt lärande. Här har högskolan en avgörande roll. Den behöver främja ett tryggt och hållbart arbetsliv för att möta 2020-talets behov.

Därför arbetar regeringen för att öka möjligheterna för människor att kunna studera under hela livet och i hela landet oavsett vart du bor. Framtidens campus kommer vara fyllda av människor i alla åldrar.

En viktig pusselbit i det arbetet är antagningen till högskolan. Här lägger vi nu en proposition med ett nytt ramverk som fokuserar på kompetens. Det ställer både krav samtidigt som det öppnar nya vägar till högskolan. Propositionen innehåller en rad viktiga förslag:

För det första så föreslår vi att den grundläggande behörigheten till högskolan ska anges i kompetenser. Det nya ramverket kommer därför göra det tydligt att de som kommer in på en utbildning ska ha det som krävs för att ta till sig och slutföra utbildningen. Det är viktigt både för enskilda människor och för samhället. Dessutom är det viktigt för att tydliggöra för sökande vad som krävs för att klara en högskoleutbildning, framför allt för dem som tagit en annan väg än gymnasieskolan. Det lägger också grunden för att i framtiden kunna införa ett nytt nationellt behörighetsprov för att värdera människors kompetens. Något som kan bli ett verktyg för att kunna värdera bland annat arbetslivserfarenhet.

För det andra föreslår regeringen att när det gäller särskilda förkunskapskrav så bör det kunna ställas särskilda krav för vissa utbildningar. Detta kan i framtiden ge möjlighet att kunna införa lämplighetsprov för utbildningar som till exempel lärarutbildningar.

För det tredje så kommer urvalet bland dem som blir behöriga att fortsatt utgå från att minst en tredjedel ska antas utifrån betyg, minst en tredjedel utifrån resultat från högskoleprovet och högst en tredjedel utifrån av högskolan bestämda urvalsgrunder. Men i propositionen förtydligas att det även ska gå att anta en mindre andel än en tredjedel utifrån högskoleprovet till utbildningar där det råder låg kon­kurrens om platserna och där högskoleprovet har en dålig förmåga att förutse studieframgång. Målet med det är fler ska kunna läsa klart utbildningarna.

Regeringens proposition skapar fler vägar till högskolan och lägger fokus på kompetens. Kärnan är både och – både krav och rätt. Det är en politik som kommer skapa fler vägar till högre studier, men också göra det tydligare vad som krävs för att studera på högskolan. Det kommer skapa bättre möjligheter att studera vidare i Sverige och främja ett tryggt arbetsliv.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning