Bah Kuhnke: Så försvarar vi demokratin

Debattartikel av Alice Bah Kuhnke.
Svenska Dagbladet Debatt, 20 juni 2018.

Vår demokrati är väl rustad samtidigt som det finns utmaningar. Nu lägger vi grunden för ytterligare 100 år av demokrati i Sverige – en stark och inkluderande sådan som är till för alla, skriver Alice Bah Kuhnke (MP).

Det har nu gått över hundra år sedan pionjärer som Anna Whitlock, Elin Wägner, Selma Lagerlöf och många andra tog kampen för en allmän och lika rösträtt. De ansåg att en demokrati måste vara jämlik för att vara legitim. År 1921 fick kvinnor, äntligen, för första gången rösta i allmänna val i Sverige.

Den svenska demokratin står på en stabil grund, eftersom de grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade. Intresset för politik är stort och valdeltagandet är internationellt sett högt. Vi har ett stort och starkt engagemang i föreningslivet. Våra institutioner är i en internationell jämförelse rättssäkra och våra medier är starka och oberoende. Tilliten till demokratiska institutioner och mellan människor är stor.

Globalt ser vi dock en tillbakagång för demokrati och även i vårt närområde kan vi konstatera hur den öppna demokratin möter svårigheter. Ekonomisk globalisering, internationell migration och klimatförändringar är exempel på frågor som ökar behoven av mellanstatligt beslutsfattande. Digitaliseringen ger nya möjligheter till demokratiska samtal, men medför också nya risker. Detta sammantaget betyder att vår demokrati är väl rustad samtidigt som det finns utmaningar. Av dessa anledningar gör vi därför en kraftsamling i vårt arbete och presenterar nu en strategi för att främja, förankra och försvara vår demokrati.

Demokratin måste främjas – fler ska vara delaktiga i demokratin. Det finns ett demokratiskt utanförskap där alltför många varken deltar eller känner sig delaktiga. Det finns skillnader i valdeltagandet. I det valdistrikt i Sverige som hade allra lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2014 röstade 48 procent jämfört med 95 procent i distriktet med högst deltagande.

  • Regeringen satsar 50 miljoner kronor på att öka valdeltagandet i valen 2018. Riktade informationsinsatser mot målgrupper som röstar i mindre utsträckning genomförs och skolval arrangeras i ett stort antal skolor.
  • En stor satsning genomförs för att öka delaktigheten i socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen satsar 53 miljoner i år till verksamheter som bland annat bidrar till demokratisk delaktighet och 425 miljoner till kommuner med socioekonomiska utmaningar.
  • Regeringen beviljar ytterligare 1,8 miljoner till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att arbeta med att stärka kompetensen i kommunerna om medborgardialoger i frågor där det finns starka åsiktsmotsättningar hos kommunens invånare. 167 kommuner har hittills deltagit i arbetet.
  • Delegationen mot segregation får i uppdrag att genomföra en undersökning av demokratisk delaktighet i områden med socioekonomiska utmaningar.

Demokratin måste förankras – fler ska ha kunskap om demokratin. Medveten desinformation, propaganda och näthat har en negativ inverkan på samhällsdebatten. Ungefär var fjärde journalist och förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2016. Bland personer som utrycker åsikter i samhällsfrågor minst en gång i veckan på sociala medier beskriver 36 procent att de utsatts för trakasserier, hot eller våld.

  • Regeringen har under mandatperioden beslutat om en nationell digitaliseringsstrategi för skolan med fokus på källkritiska förmågor. Lärarnas kompetensutveckling i demokratifrågor stärks och lagstiftningen om politisk information i skolan förtydligas.
  • Skolverket har också publicerat ett stöd till lärarna för att möta kontroversiella frågor i klassrummet. Kunskapen om digitala miljöers betydelse för demokratin och arbetet med medie- och informationskunnighet stärks.
  • Ett intensivt arbete bedrivs för att skydda och stötta förtroendevalda, journalister, konstnärer och opinionsbildare. Det tas fram mer kunskap om hur problemen ser ut, stödfunktioner utvecklas på flera håll och rättsväsendets arbete och lagstiftningen förstärks. Till exempel får Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitet nu ett förstärkt uppdrag för att stärka arbete att stödja journalister som utsätts för hat och hot.

Demokratin måste försvaras – fler ska stå upp för demokratin. Antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga och utmanar demokratin. Dessa aktörer har ofta ett intresse av att skapa misstro och att ställa grupper mot varandra.

  • Regeringen har tagit ett samlat grepp mot olika former av rasism och hatbrott genom en nationell plan mot rasism och genom en stor utbildningsinsats riktad mot landets skolor och förstärkta uppdrag till Polismyndigheten.
  • Regeringen ger i uppdrag till Forum för levande historia att stärka demokratins motståndskraft och sprida kunskap om faran när demokratin urholkas.
  • Regeringen ger uppdrag till Brottsförebyggande rådet att kartlägga hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda under valåret 2018.
  • Regeringen presenterade tidigare i veckan flera insatser för att bekämpa hot mot demokratin och stärka skyddet för centrala samhällsfunktioner, både lagstiftning och åtgärder inom rättsväsendet.

Regeringen utser också kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati som kommer att ledas av Peter Örn. Kommittén får i uppdrag att engagera hela det svenska samhället – förtroendevalda, engagerade i civila samhället, forskare och studenter, företagare och medborgare i Sverige – om hur vi ska högtidlighålla demokratins hundra år. De ska också presentera förslag för vad vi mer behöver göra framöver för att fortsätta främja, förankra och försvara vår demokrati.

Genom att tillsammans arbeta för ett Sverige som håller ihop, där demokratin fortsätter stå starkt, så tar vi ansvar för de som banat väg före oss, för oss alla som lever här idag och för de som kommer leva i vårt land i framtiden. Nu lägger vi grunden för ytterligare 100 år av demokrati i Sverige – en stark och inkluderande demokrati som är till för alla.

Alice Bah Kuhnke
kultur- och demokratiminister (MP)