Debattartikel av Isabella Lövin och Margot Wallström

Debattartikel i DN Debatt av Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat och utrikesminister Margot Wallström 11 juli med fokus på klimat och säkerhet

I dag samlas medlemmarna i FN:s säkerhetsråd för att för första gången på sju år diskutera klimat och säkerhet. Det är Sverige som har tagit initiativ till mötet i egenskap av ordförande för säkerhetsrådet. De senaste årens tydliga tecken på klimatförändringar har gjort det svårt att fortsätta blunda för frågan. Målsättningen med dagens möte är att insikten om att klimatet förstärker konflikter ska öka.

Våren och sommaren har i Sverige varit präglad av extremväder, där vatten­brist, skogsbränder och missväxt har blivit vardag i nyhetsrapporteringen. Frågan känns alltmer aktuell och nära vår egen verklighet. Extrem hetta drabbar nu också Kanada och Kalifornien samtidigt som extrema regn i Japan har lett till att två miljoner människor har fått evakuera sina hem, och över 120 har dött.

Men det är människor i fattiga länder som drabbas värst av klimatförändringarnas negativa konsekvenser. Där är motståndskraften mot extrema väderhändelser och missväxt ytterst svag. Ofta är kvinnor oproportionerligt utsatta i dessa situationer. Sviktande länder riskerar att hamna i en ond cirkel av instabilitet och klimatrisker.

För några dagar sedan genomfördes en gemensam resa till Tchad och Niger i Västafrika av FN, Afrikanska unionen och Sverige. Där deltog utrikesministern och FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed. Vi sätter på så sätt fortsatt fokus på en region där kopplingen mellan klimat och säkerhet är särskilt tydlig. För att bättre förstå konfliktens olika dimensioner, såsom kopplingar till terrorism, bristande utveckling, ojämställdhet och klimatförändringarnas påverkan. Resan tydliggjorde att traditionella säkerhetsinsatser inte är tillräckliga för att främja fred och säkerhet.

Förra året reste även säkerhetsrådet till Tchadsjöområdet. Efter resan tog Sverige initiativ till en banbrytande resolution som för första gången pekar ut klimatförändringarnas inverkan på en specifik konflikt, och begärde att FN måste stärka sin kapacitet att hantera detta. Detta blev startskottet för en annan hantering av klimatfrågan i säkerhetsrådet.

Sahelregionen i västra Afrika har drabbats hårt, inte minst Mali och området kring Tchadsjön. Kortare och mindre förutsägbara regnsäsonger har lett till ökad konkurrens om bristande resurser. Detta förstärker redan existerande spänningar mellan boskapsskötare och bofasta bönder. Människors försörjningsmöjligheter och livsmedelssäkerhet hotas och gör dem än mer utsatta. I länder där motståndskraften mot kriser är svag och där den sociala och ekonomiska tryggheten är ytterst begränsad, ser vi att allt fler rekryteras av extremistgrupper som lockar med pengar och mat. Många väljer också att lämna sina hem och fly.

Ett annat talande exempel är de många små önationer som helt riskerar att dränkas när havsnivåerna höjs. Det är svårt att föreställa sig vad konsekvenserna blir när hela länder riskerar att försvinna.

Detta är bara några exempel på att klimat och konflikt hör samman. Vi måste bli bättre på att förstå hur klimat samspelar och ibland förstärker konfliktmönster. Utan denna pusselbit kan vi – det internationella samfundet – aldrig ta fullt ut informerade beslut för att främja fred och förebygga konflikt.

Sverige har arbetat intensivt för att frågan ska få ökad uppmärksamhet internationellt. Det internationella samfundet måste bli bättre på att förstå, uppmärksamma och förbinda sig att ta itu med de säkerhetshot som hör samman med klimatförändringarna. Detta handlar om att förbättra det konfliktförebyggande arbetet.

FN:s säkerhetsråd,med huvuduppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet, måste axla en ledande roll. Vi kan helt enkelt inte ignorera denna fråga i vår strävan efter hållbar och fredlig utveckling. Sedan Sveriges inträde i säkerhetsrådet har vi kontinuerligt verkat för att denna fråga ska få ökad uppmärksamhet. Och vi har nått flera viktiga resultat. Sverige arbetar tillsammans med andra likasinnade länder för att klimatrelaterade säkerhetsrisker uppmärksammas, där vi har sett resultat i flera relevanta regioner och länder, bland annat i Västafrika och Sahel, Somalia och Mali. Vi arbetar också strategiskt med inkommande rådsmedlemmar för att tillse att frågan, även när Sverige inte längre är medlem, ges den uppmärksamhet den förtjänar.

Sverige gör sin del, inom såväl utrikes­politiken, klimatpolitiken som biståndspolitiken. Sverige tar ett globalt ledarskap när det gäller klimat­finansiering och utvecklingssamarbete och är den största givare per capita till flertalet av de största multilaterala klimatfonderna. Inom utvecklingssamarbetet integreras klimat- och konfliktperspektiv kontinuerligt, och en rad insatser med fokus på klimat och säkerhet genomförs. Regeringen beslutade så sent som i förra veckan att tillföra ytterligare 400 miljoner kronor för utvecklingssamarbetet med Sahelområdet, med särskilt fokus på regionens problem kopplade till klimat och säkerhet.

Regeringen stödjer också etablerandet av en internationell forskningshubb för klimat och säkerhet, den så kallade Stockholm climate security hub, som involverar några av de främsta svenska forskningsinstituten på området. Denna kommer att lanseras i samband med Världsvattenveckan i augusti med syfte att främja kunskapsutveckling och policydialog inom området, inte minst för att stödja FN och andra multilaterala aktörer med evidensbaserad analys.

Dagens debatt om klimat och säkerhet i rådet har varit långt ifrån en självklarhet att genomföra. Men våra ansträngningar möts av allt tydligare stöd från länder på samtliga kontinenter och stor tacksamhet inte minst från de många drabbade länder som vittnar om vilka allvarliga konsekvenser detta innebär.

Nu blickar vi framåt mot nästa års toppmöte i FN om klimat. Om vi menar allvar med de globala målen om internationellt hållbar utveckling, fred och säkerhet, så måste klimatrelaterade säkerhetsrisker upp på den internationella dagordningen. Det är allvar, och vi har ingen tid att förlora.

Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat och utrikesminister Margot Wallström

Läs mer om regeringens utvecklingssamarbete