Ökat välstånd kräver mer standardisering

I dag har regeringen beslutat om en strategi för standardisering. Där finns ett antal svenska strategiska prioriteringar. Bland annat ska Sverige bli bättre på att delta i internationellt standardiseringsarbete. Vi ska ligga i framkant.

Varför passar alla lastcontainrar på alla lastfartyg? Varför måste du ha en adapter till eluttagen i USA? Det första är ett exempel på gemensamma standarder och det andra på avsaknaden av dem. För att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka vår export presenterar nu regeringen en strategi för standardisering.

Drygt 1,4 miljoner personer går till jobbet i Sverige tack vare exporten. En stor del av Sveriges konkurrenskraft har möjliggjorts tack vare gemensamma standarder som underlättar handel och främjar ny teknisk utveckling. På grund av gemensamma standarder slipper svenska företag producera många olika versioner av samma produkt bara för att de ska till olika marknader.

Tack vare Sveriges öppenhet mot omvärlden och tillgången till EU:s gemensamma inre marknad ligger vi i den absoluta världstoppen när det gäller internationell konkurrenskraft. Standardisering är ett verktyg för att stärka den platsen.
Standarder säkerställer att de varor och tjänster som vi använder oss till vardags är trygga, tillförlitliga och uppfyller de krav som ställs på dem. Därför räcker det ofta att producera en och samma produkt även om den ska till olika marknader – och det är väldigt bra för Sveriges konkurrenskraft och export.

Många av de innovationer som förändrat världen har blivit framgångsrika tack vare standardisering. Ett exempel är framtagandet av GSM-standarden, som gjordes i samarbete mellan Ericsson, dåvarande Televerket och aktörer från forskningen. Den har varit mycket betydelsefull för företagets internationella expansion och dagens mobilnät med 3G, 4G och kommande 5G. Det finns alltså stor potential med standardisering. Sverige ska ligga i framkant.

Vi vet att det globala konkurrenstrycket ökar och att marknadens förutsättningar förändras, vilket innebär utmaningar för Sverige. Därför behövs en aktiv standardiseringspolitik som tillgodoser svenska handelsintressen för att bibehålla konkurrenskraften.

Därför har regeringen tagit fram en strategi för standardisering. Strategin kommer bidra till att stärka svensk konkurrenskraft och export - men också till jobb och välfärd. Strategin pekar ut ett antal svenska strategiska prioriteringar ur ett nationellt, europeiskt och internationellt perspektiv, och beskriver hur de ska adresseras genom en aktiv svensk standardiseringspolitik.

Ett mål i strategin är att stärka Sveriges deltagande i de internationella och europeiska standardiseringsorganisationerna. Strategin lyfter stärkt samverkan mellan aktörer i Sverige, fokus på spridning av den europeiska standardiseringen internationellt och att verka för att öka svenska experters deltagande vid framtagande av standarder.

EU är en nyckel för standardisering. Såväl handeln inom EU, som EU-ländernas handel med andra länder, underlättas genom att enhetliga tekniska krav på produkter utformas av EU och blir gällande inom hela unionen. Om vi i Sverige kan bli ännu bättre på att påverka arbetet med standarder i EU – kan det också få effekter långt utanför Europas gränser.

Brexit tydliggör hur viktigt standardisering är för vår handel. När Storbritannien lämnar EU finns det en risk att de inte längre kommer att följa våra gemensamma standarder – och där med att skapa nya handelshinder. För Sveriges del är det av stor betydelse att vi fortsatt följer gemensamma standarder.

Med regeringens standardiseringsstrategi tar vi viktiga steg som inte bara stärker näringslivet utan hela vår ekonomi och skapar förutsättningar för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Ann Linde
EU- och handelsminister
(Debattartikel införd i Dagens industri den 26 juli, 2018)