Alice Bah Kuhnke har entledigats, Kultur- och demokratiminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-

”Demokratin måste fortsätta att vinnas”

Debattartikel av Alice Bah Kuhnke och Peter Öhrn.
SvD Debatt, 17 december 2018.

Vi är övertygade om att vi kan lära av historien, när vi blickar tillbaka på det beslut som för 100 år sedan banade väg för kvinnlig rösträtt. Kanske är vi mitt i ett psykologiskt ögonblick även i vår tid. Vi måste vinna demokratin för dem som står utanför den i dag, skriver Alice Bah Kuhnke och Peter Örn.

"Kraften att hålla ut, den kommer, när man börjar känna sig solidarisk med sitt kön, så att dess smärta blir ens egen smärta, dess förnedring ens egen förnedring."

Så skrev rösträttskämpen Elin Wägner i sin roman Pennskaftet från 1910. Efter en uthållig mobilisering i folkrörelser och särskilt kvinnorörelsen, fattades två principbeslut i riksdagen den 17 december 1918. Besluten gick ut på att kvinnor skulle ha rösträtt i val till kommun och landsting våren 1919, och att grundlagsändringar skulle genomföras så att kvinnlig rösträtt i riksdagsvalet gällde från 1921. Det har idag gått 100 år sedan dessa beslut. De ledde till demokratins genombrott i Sverige.

Detta är en dag att minnas den kamp som bedrevs av de som var fyllda av mod och som inte gav upp, trots massivt motstånd. Vilket gav oss grunden till det Sverige vi är idag.

Sverige för 100 år sedan var på många sätt annorlunda än Sverige idag. Den svenska demokratin har under de hundra år som gått gradvis blivit starkare. Besluten från 1918 var inte slutpunkten i utvecklingen av vår demokrati. Senare under 1900-talet tog man bort begränsningar i rösträtten för omyndigförklarade, fängelseinterner, människor som var försörjda eller omhändertagna av fattigvården och personer med vissa funktionsnedsättningar. På grund av de kriterier som staten satt upp, till exempel fast bostadsadress, saknade många samer och romer också möjlighet att rösta långt efter besluten 1918.

Kampen om vem som ska inkluderas i demokratin har alltså fortsatt. Vår historia visar att demokratin inte är statisk. Den är under ständig utveckling och varje generation ställer sina frågor, kräver sina reformer.

Idag står den svenska demokratin stark på många sätt. Vi har ett högt valdeltagande och en hög tillit till våra medmänniskor, till demokratins institutioner och till medierna. Demokratins förankring är en självklarhet för många av oss. Samtidigt finns det flera utmaningar.

Det finns ett demokratiskt utanförskap där alltför många varken deltar eller känner sig delaktiga. Det finns till exempel skillnader i valdeltagandet. I det valdistrikt i Sverige som hade allra lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2014 röstade 48 procent jämfört med 95 procent i distriktet med högst deltagande. En av fem bedömer att de saknar förmåga att delta i politiken.

Det offentliga debattklimatet har blivit allt hårdare. Ett öppet och ständigt pågående menings- och kunskapsutbyte syresätter demokratin med idéer och perspektiv. Samtidigt har desinformation, propaganda och näthat en negativ inverkan på samhällsdebatten. Ungefär var fjärde journalist och förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2016. Även enskilda personer utsätts. Bland personer som utrycker åsikter i samhällsfrågor minst en gång i veckan på sociala medier beskriver 36 procent att de utsatts för trakasserier, hot eller våld.

Antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga och utmanar demokratin. Dessa aktörer har ofta ett intresse av att skapa misstro och att ställa grupper mot varandra, och de håller på att bygga upp ett betydande skrämselkapital.

Dessa utmaningar måste vi möta tillsammans.

Vi är övertygade om att vi kan lära av historien. Rösträttsreformen kom till stånd genom en intensiv mobilisering, men också mot bakgrund av en orolig omvärld präglad av första världskrigets slutskede och omvälvande samhällsförändringar. Vid förra sekelskiftet ställdes stad mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld. Sverige lyckades ta tillvara på det som dåvarande statsminister Nils Edén kallade det "psykologiska ögonblicket".

Kanske är vi mitt i ett psykologiskt ögonblick även i vår tid. Vi måste vinna demokratin för de som står utanför den idag. Var och en ska ha möjlighet att vara med och påverka. Var och en ska kunna delta i debatten, utan rädsla för hot eller hat. Var och en ska vara förvissad om att demokratin inte ger vika för antidemokratiska krafter. Vår demokrati ska främjas, förankras och försvaras.

Regeringen beslutade under förra mandatperioden om en kommitté som ska genomföra insatser för att utveckla och stärka demokratin på kort och lång sikt, och inom ramen för det arbetet också uppmärksamma att den svenska demokratin fyller 100 år. Arbetet inleddes i somras, och kommer pågå över år 2021 när vi kan fira demokratins genombrott då kvinnor fick möjlighet att rösta i allmänna val första gången.

Kommittén ska arbeta tillsammans med en bredd av aktörer i hela landet, till exempel skolan, civila samhället, näringsliv, myndigheter och kommuner. Tillsammans med andra initiativ som pågår och planeras runt om i landet ska demokratin få det uppmärksammande den förtjänar.

Det är vi skyldiga Elin Wägner och alla andra som genom historien har kämpat för de möjligheter vi har idag.

Alice Bah Kuhnke (MP)
kultur- och demokratiminister

Peter Örn
ordförande i kommittén Demokrati 100 år – samling för en stark demokrati