Debattartikel från Utrikesdepartementet

Debattartikel av Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete

Publicerad

Debattartikel av Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete i tidningen Dagens Nyheter med anledning av regeringens ökade stöd till länderna i Östeuropa, västra Balkan och Turkiet. Publicerad 17 mars 2018.

Demokratin i världen är på tillbakagång. Det bor i dag fler människor i länder med auktoritära tendenser än i länder som gör demokratiska framsteg. Demokratiska processer undergrävs. Rättsstatens principer ställs på undantag.

Sveriges mål med biståndspolitiken är att skapa bättre förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck. När andra länder drar ner sitt stöd fortsätter Sverige att avsätta en procent av bni till biståndet. Fokusområden är förutom demokrati och mänskliga rättigheter även konfliktförebyggande, klimat, miljö och jämställdhet. Vi ska därför öka vårt demokratibistånd och stå upp för demokratins försvarare och institutioner. Det handlar om att ge stöd och näring överallt där demokratin kan växa och vara kritiska när den utarmas.

Demokratin är precis som klimatet en ödesfråga för vår tid. Vi har ingen tid att förlora. Vi måste hjälpas åt länder emellan att nå hållbarhetsmålen och uppfylla Parisavtalet. Vi måste på samma sätt hjälpas åt att säkerställa att demokratin utvecklas och att människors tilltro och tillit till det demokratiska systemet växer sig starkare än populism och tilltron till auktoritära strömningar.

I nästa vecka genomför jag min första bilaterala resa, som minister för utvecklingssamarbete, till Georgien och Armenien. Två små och utsatta men också hoppingivande länder i södra Kaukasus, i EU:s östra grannskap. Två länder där många människor fortfarande lever i fattigdom, framförallt på landsbygden, men som har stora möjligheter till utveckling. Sverige har under lång tid gett politiskt och ekonomiskt stöd till länderna i vårt östra grannskap; mitt besked när jag nu besöker två av dessa länder är att regeringen ökar engagemanget ytterligare, inklusive i form av utvidgat stöd till Armenien.

Genom vår regionala strategi för reformsamarbete med Östeuropa ger Sverige i dag årligen cirka 210 miljoner kronor till Ukraina och cirka 115–120 miljoner kronor vardera till Moldavien, Georgien och Vitryssland.

En av huvudmålsättningarna med det svenska engagemanget i regionen är stöd till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat. Det handlar också om förbättrad ekonomisk utveckling, närmandet till EU samt förbättrad miljö och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar. Vi jobbar tillsammans med civilsamhället och offentliga institutioner.

Regeringen avser därför att omfördela medel inom budgeten och på så sätt öka det sammanlagda stödet till länderna i Östeuropa, västra Balkan och Turkiet med 250 miljoner kronor redan under 2019, varav 150 miljoner öronmärks för en satsning på demokrati. Mot bakgrund av den positiva utveckling som skett i Armenien det senaste året avser vi att även öppna ett bilateralt biståndsfönster i år.

I år är det tio år sedan det Östliga partnerskapet mellan EU och sex östeuropeiska länder bildades genom ett initiativ från Sverige och Polen. Detta viktiga samarbete har gett många positiva resultat men vi kan fortfarande göra mer. Varje land har sina särskilda utmaningar och förutsättningar men det finns också gemensamma regionala möjligheter till utveckling. Den nuvarande strategin för det svenska reformsamarbetet till Östeuropa gäller åren 2014 till 2020 och inom kort kommer regeringen att se över hur detta samarbete ska utvecklas kommande år.

Några områden inom demokratibiståndet kan vi redan nu se att de kommer vara prioriterade:

1. Arbetet mot korruption måste stärkas. Vi ska fortsätta bidra till fungerande institutioner och därmed förutsättningar för ekonomisk och politisk utveckling.

Arbetet mot korruption och för rättsstatens principer är grundläggande när vi talar om att bygga tilltro till demokratiska institutioner. Speciellt viktiga är reformerna av rättskedjan. Men det handlar likväl i grunden om fattigdomsbekämpning. Ett samhälle präglat av korruption blir ineffektivt och levererar inte de nödvändiga samhällstjänster som behövs för att möjliggöra en positiv utveckling.

2. Arbetet för mänskliga rättigheter ska stärkas ytterligare. Medborgerliga fri- och rättigheter utgör grunden i ett demokratiskt samhälle. Sverige har i samtliga samarbetsländer ett starkt fokus på jämställdhet, mänskliga rättigheter och icke-diskriminering inklusive ett dedikerat arbete mot våld mot kvinnor.

Stödet till statliga institutioner måste kompletteras med stöd för civilsamhällesorganisationer i regionen. Tyvärr är hot och våld mot kvinnorättsorganisationer liksom hbtq-organisationer utbrett. Sverige tar alltid upp dessa viktiga frågor i samtal med representanter från regeringar i våra samarbetsländer. Detta för att bidra till att utveckla ett pluralistiskt civilsamhälle.

3. Stödet till oberoende och fria medier kommer att stärkas ytterligare. Propaganda och desinformation, ofta med Ryssland som avsändare, riskerar att underminera den politiska utvecklingen i flera länder i vår närhet. Det är viktigt att deras invånare har tillgång till fri och oberoende journalistik. Vi behöver agera effektivt för att avslöja och bemöta desinformation, både i Sverige, inom EU och i våra östra grannländer.

I flera länder kontrolleras samtliga större tv-kanaler och tidningar av oligarker med en egen ekonomisk och politisk agenda. Vårt svar måste vara att stödja oberoende och undersökande journalistik och på så vis bidra till ett mer pluralistiskt medielandskap.

För att länderna i regionen ska fortsätta att utvecklas mot stabila demokratier måste vi erkänna att säkerhetsläget är svårt. Säkerheten påverkas sedan tidigare av såväl pågående som frysta konflikter i regionen samt av ett destruktivt agerande från framförallt Ryssland. Fortsatta reformer, i synnerhet inom rättstatsområdet och genom bekämpning av korruption, utgör det mest effektiva motmedlet mot ryska destabiliseringsförsök. Sveriges omfattande reformstöd är således ett viktigt bidrag till att stärka ländernas demokratiska motståndskraft.

Trots utmaningarna görs framsteg på flera håll i dessa länder. EU-närmandet har spelat en avgörande roll för reformarbetet och den demokratiska utvecklingen; positiva reformresultat har belönats med närmare EU-samarbete. Ukraina, Georgien och Moldavien har ingått så kallade associeringsavtal med EU, inklusive långtgående frihandelsavtal. Dessa tre länder har också uppnått kraven för, och beviljats visumfrihet med EU.

Georgien har, trots komplex säkerhetspolitisk situation, fortsatt sin utveckling i demokratisk riktning. Vi har sett demokratiska maktskiften och val där diskussionerna gått höga och oron ibland varit påtaglig för vilka förändringar som ska ske men där mycket av det som vunnits i form av till exempel minskad korruption i vardagslivet, ändå befästs. I Armenien har en aktiv demokratiseringsprocess inletts efter ”sammetsrevolutionen” och maktskiftet 2018.

Det finns nu en stark politisk vilja att genomföra nödvändiga reformer och stärka demokrati, samt yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter. Det faktum att andelen kvinnor ökat i det nyvalda parlamentet är ett av många exempel på den progressiva förändringskraft som råder i landet. Det är därför rätt tillfälle för Sverige att öka stödet och bidra till en positiv utveckling i Armenien.

Regeringen förstärker nu sitt utvecklingssamarbete med Östeuropa. En demokratioffensiv med stor möjlighet att göra skillnad och skapa bättre förutsättningar för positiv utveckling i regionen och i hela Europa.