Innehållet publicerades under perioden 21 januari 2019 och 8 juli 2021

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 22 januari 2019 och den 1 oktober 2019 var hon socialförsäkringsminister.

Mellan den 27 juli 2017 och den 21 januari 2019 var hon socialminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 26 juli 2017 var hon socialförsäkringsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 22 januari 2019 och den 1 oktober 2019 var hon socialförsäkringsminister.

Mellan den 27 juli 2017 och den 21 januari 2019 var hon socialminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 26 juli 2017 var hon socialförsäkringsminister.

Debattartikel från Socialdepartementet

Debattartikel: Upp till bevis för friskare arbetsplatser

Publicerad

Debattartikel i Arbetet av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Publicerad den 4 mars 2019.

Jag fortsätter sätta tilltro till den svenska modellen för friska arbetsplatser. Det är ett gemensamt uppdrag, men det förutsätter också att alla tar sitt ansvar, skriver Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister (S).

Trötthet, smärta och värk. Det är de vanligaste besvären som svenskar får av sitt arbete. Bland de som befinner sig mitt i livet, mellan 30 och 49 år, är det oro och ångest som är vanligast. Orsaken? Ofta för hög arbetsbelastning. Detta mönster går igen. I Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn över äldreomsorgen har de hittills hittat brister hos nära nio av tio arbetsställen.

Och just äldreomsorgen är en av de arbetsplatser som sticker ut när det handlar om sjukfrånvaro, tillsammans med arbeten inom vård, omsorg och socialt arbete. Det handlar om en påfrestande och belastande arbetsmiljö som leder till sjukdom.

Personalens bristande delaktighet, hög arbetsbelastning och kränkningar, är de faktorer som ligger bakom en växande andel av de anmälda arbetssjukdomarna inom äldreomsorgen. Och det här känns igen från fler arbetsplatser än äldreomsorgen, från hela arbetsmarknaden.

Kvinnor och män i Sverige ska inte behöva riskera sin egen hälsa för arbetets skull, men det är en verklighet i för hög utsträckning i dag.
Vi ser det i ohälsostatistiken och vi ser det i olyckor på arbetsplatsen, ibland med dödlig utgång. För mig är det självklart, du ska inte behöva bli sjuk av ditt jobb. All ohälsa som kan förebyggas ska också förebyggas. För att det ska bli verklighet måste hela samhället kraftsamla, men en stor del faller på vad som händer på arbetsplatsen.

Under den förra mandatperioden, för att undvika lagstiftning, tog jag emot löften från arbetsmarknadens parter inom samtliga sektorer om att intensifiera arbetet för friska arbetsplatser. Vi träffas regelbundet och stämmer av hur deras arbete utvecklar sig. Hur arbetsgivare och fackliga organisationer arbetar för att ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb, men att den som blir det faktiskt får ett bra stöd åter.

Den kommunala och landstingskommunala sektorn lovade bland annat att arbeta för att förebygga sjukfrånvaro genom att bättre ta till vara medarbetarnas engagemang, stärka chefers förutsättningar i arbetsmiljöarbetet och skapa nya vägar tillbaka från sjukskrivning.
Ett exempel på det arbetet som nu pågår är hur det lokalt prövas att arbeta mer aktivt med tidiga omställningsåtgärder.

Inom den privata sektorn pågår olika projekt med att utveckla stöd för arbetet på arbetsplatserna och att stärka samverkan i det lokala arbetsmiljöarbetet. Det pågår också flera forskningsprogram om bland annat kronisk smärta och hållbart arbetsliv.

Den statliga sektorn har skapat ett nytt utvecklingsområde för att motverka ohälsa, som de döpt till ”Hållbart arbetsliv”. Syftet med arbetet där är bland annat att erbjuda stöd till lokala parter inom områden som rehabilitering av långtidssjukskrivna, förebyggande insatser mot ohälsa och arbete med friskfaktorer.

Det har nu gått mer än två år sedan arbetsgivar- och fackliga organisationer lovade att intensifiera sitt arbete för friskare arbetsplatser. De insatser de lovade och har genomfört är alla viktiga delar, som behövs för att kvinnor och män inte ska behöva riskera sin egen hälsa för arbetets skull. Samtidigt blir det allt mer tydligt att det ännu inte går att se tillräckligt tydliga resultat.

Jag fortsätter att sätta min tilltro till den svenska modellen, att det är arbetsmarknadens parter som har de bästa möjligheterna att nå friska arbetsplatser. Men vi behöver nu se tydligare resultat. Jag träffar representanter från samtliga sektorer under denna vecka.

Sveriges kvinnor och män ska inte behöva betala för en dålig arbetsmiljö eller dåliga villkor med sin hälsa. Det är heller inte ett eget ansvar för arbetsmarknadens parter att lösa, men de sitter på en central roll.

Statliga myndigheter behöver också ta sitt ansvar, och där är inte minst Försäkringskassan viktig. Nyckeln till en god rehabilitering ligger i ett gott samarbete och god kommunikation mellan arbetstagare, arbetsgivare, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan.

Här har Försäkringskassan ett stort ansvar som måste växlas upp.
De har därför fått uppdrag om att vara mer närvarande, både i kontakten med individer och andra aktörer. Regeringen har också flera utredningar som pågår, för att se över hur regelverket för sjukförsäkringen bättre stöttar tillbaka till hälsa och arbete igen.

Det är ett gemensamt uppdrag, men det förutsätter också att alla tar sitt ansvar. Nu är det upp till bevis för alla aktörer att visa att de tar sitt.
Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på jobbet.

Annika Strandhäll
Socialförsäkringsminister (S)

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 22 januari 2019 och den 1 oktober 2019 var hon socialförsäkringsminister.

Mellan den 27 juli 2017 och den 21 januari 2019 var hon socialminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 26 juli 2017 var hon socialförsäkringsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 22 januari 2019 och den 1 oktober 2019 var hon socialförsäkringsminister.

Mellan den 27 juli 2017 och den 21 januari 2019 var hon socialminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 26 juli 2017 var hon socialförsäkringsminister.