Margot Wallström har entledigats, utrikesminister

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Norden gör skillnad i säkerhetsrådet

Publicerad

Små länder kan göra skillnad i världen genom att bygga broar och stå upp för det man tror på. Det har både Sverige och Norge visat.

Den 11 april överlämnade den svenska regeringen en skrivelse till den svenska riksdagen om medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. Som medlem i FN:s säkerhetsråd bidrog Sverige till att livsviktig hjälp nådde fram till tre miljoner syrier. Norge har agerat fredsmäklare i många konflikter, senast i Colombia, där ett historiskt fredsavtal slöts 2016. Sverige stod nyligen värd för samtalen om Jemen som ledde fram till det så kallade Stockholmsavtalet. Båda är exempel på vad små länder kan åstadkomma när vi bygger broar och står upp för det vi tror på.

Internationella regelverk och internationellt samarbete är viktigare än någonsin. Det gäller inte minst för länder som Sverige och Norge. Våra ekonomier är öppna. Vårt välstånd bygger på handelsavtal och andra bindande internationella överenskommelser. Fred, säkerhet och stabilitet i Norden och i Europa vilar på en respekt för folkrätten.

FN behöver Norden

Vi ser tyvärr att metoden att lösa gemensamma problem genom internationellt samarbete är satt under press. I FN är Norden en stark, gemensam röst för en regelbaserad internationell ordning, fredlig konfliktlösning, respekt för mänskliga rättigheter och att fattigdom ska bekämpas. FN behöver mer än någonsin de aktiva och samlade nordiska ansträngningarna. 

Vi måste ta ansvar för att upprätthålla och vidareutveckla den internationella ordning som vår stabilitet och vårt välstånd vilar på. Vi måste själva arbeta för att den ska fungera.

Det gäller inte minst inom ramen för FN:s säkerhetsråd – det enda internationella organet med mandat att fatta folkrättsligt bindande beslut om konfliktlösning, fredsbevarande insatser, sanktioner och användande av våld.

Norge stöttade aktivt det svenska säkerhetsrådsmedlemskapet under 2017–2018. En norsk diplomat placerades vid det svenska utrikesdepartementet, och Norge delade information från norska fredsmäklingsuppdrag. Nu bidrar Sverige genom att främja den norska kandidaturen till FN:s säkerhetsråd för perioden 2021–2022 i hela världen.

Sverige och Norge i säkerhetsrådet

Norge har i tiotals år deltagit i konfliktlösning på olika kontinenter. Som medlem av säkerhetsrådet vill Norge dra nytta av sina erfarenheter från fredsmäkling och sitt arbete i fält i till exempel Mellanöstern, Colombia, Myanmar och Sydsudan. Med norska diplomater på insidan kommer Norge kunna vara med och ge riktning åt säkerhetsrådets hantering av dessa konflikter.

Norge låter sig inspireras av att Sverige visade att det är möjligt för ett nordiskt land att göra skillnad i FN:s säkerhetsråd. När ställningarna i säkerhetsrådet var låsta och det inte gick att enas om en politisk lösning om kriget i Syrien bidrog de svenska ansträngningarna till att skapa enighet om två viktiga resolutioner som skapade förutsättningar för att föra in nödhjälp över gränsen till Syrien. Hjälpen nådde tre miljoner människor. När säkerhetsrådet diskuterade Myanmar var Sverige tydliga med att de som begått övergrepp mot rohingyerna måste ställas till svars för sina gärningar och att de som flytt till Bangladesh ska ges möjlighet till ett säkert återvändande. Vid hanteringen av Nordkorea bidrog Sverige till ett samlat säkerhetsråd, inte minst genom att samarbeta med de andra valda medlemmarna.

De nordiska ländernas gemensamma inställning till globala utmaningar löper som en röd tråd genom vår politik – så även i säkerhetsrådet. För det första anser både Sverige och Norge att kvinnors deltagande i beslutsprocesser bidrar till en mer bärkraftig fred. Sverige lyckades bland annat få in skrivningar om kvinnor, fred och säkerhet i mandaten för alla FN:s fredsbevarande insatser som förhandlades fram i säkerhetsrådet under 2017 och 2018. Som medlem vill Norge dra nytta av sina praktiska erfarenheter från medlingsuppdrag och ge kvinnor plats vid bordet i fredsprocesser.

För det andra vill båda våra länder se till att barn skyddas på allra bästa sätt i konfliktsituationer och att deras rättigheter ska skyddas. Säkerhetsrådets formella arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt gas nytt liv under svenskt ledarskap och Norge vill se till att detta arbete fortsätter. 

För det tredje är det omöjligt att bortse från att klimatförändringarna får säkerhetspolitiska konsekvenser. För små östater är det en fråga om liv och död. I vissa afrikanska konflikter bidrar torka till ökad spänning. Sverige tydliggjorde kopplingen mellan klimat och säkerhet på dagordningen. Det blir allt viktigare att möta de klimatrelaterade säkerhetsutmaningarna och detta kommer vara ett av Norges prioriterade områden.

Folkrätten är bottenplattan

Precis som för Sverige ska folkrätten utgöra bottenplattan för Norges engagemang som vald medlem i säkerhetsrådet. En stark och principfast nordisk röst är extra viktig i säkerhetsrådet i en tid när principen om staters suveränitet utmanas i vår egen världsdel.

Säkerhetsrådet har också vacklat vid många tillfällen. Konflikten i Syrien har pågått längre tid än vad andra världskriget pågick. Rysslands olagliga annektering av Krim och aggressionen i östra Ukraina fortsätter. De fem permanenta medlemmarnas vetorätt kan lamslå säkerhetsrådet och förhindra att viktiga beslut fattas. För att motverka detta utvecklade Sverige ett samarbete med de tio valda medlemmarna och bidrog till att stärka denna grupp. Som medlem vill Norge fortsätta på denna inslagna väg. Det är viktig för säkerhetsrådets effektivitet och legitimitet.

Transparens och öppenhet är viktiga för de nordiska länderna. Inför diskussioner i säkerhetsrådet bjöd Sverige in högnivåpersoner och representanter från det civila samhället från de länder som skulle diskuteras i säkerhetsrådet. Så vill även Norge arbeta. Det är viktigt att inte bara prata om länder utan även med länder.

Sverige och Norge arbetar för ett effektivt och reformerat FN

Nästa år fyller FN 75 år. Vi ska arbeta för ett effektivt och reformerat FN där säkerhetsrådet tar sitt ansvar för internationell fred och säkerhet.

När problemen och utmaningarna är som störst i världen behövs gemensamma lösningar. Det tjänar både Sverige och Norge på. Sverige och Norge är beroende av det. Vi tar vårt ansvar utifrån egenintresse och världens gemensamma intressen för att trygga vår gemensamma framtid.

Margot Wallström, Sveriges utrikesminister

Ine Eriksen Søreide, Norges utrikesminister