Margot Wallström har entledigats, utrikesminister

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Idag uppmärksammar vi trettioårsjubiléet av ”den baltiska vägen”

Publicerad

Debattartikel av utrikesminister Margot Wallström i lokalpress i Estland med anledning av trettioårsjubiléet av ”den baltiska vägen”.

År 1989 såg vi i Sverige med beundran och respekt på när folket i Estland – liksom i Lettland och Litauen - bildade en mänsklig kedja, som uttryck för sin strävan efter frihet och demokrati. Detta var inledningen av en våg av demokratisering som svepte över stora delar av Europa.

När vi nu uppmärksammar trettioårsjubiléet av denna ”baltiska väg” ska vi minnas deltagarnas mod och drömmar. Men låt det också vara en påminnelse om att frihet och demokrati aldrig kan tas för givet. De har vunnits och måste vinnas och värnas – varje dag. Redan 1989, samma år som ”den baltiska vägen” ägde rum, etablerade Sverige som första land närvaro i Estland genom att öppna ett lokalkontor i Tallinn under det dåvarande svenska generalkonsulatet i Leningrad.  Det var ett innovativt sätt att redan under den sovjetiska regimen biträda det estniska folket i dess nationella strävan efter frihet och demokrati

Idag har Sverige och Estland nära och ömsesidigt värdefulla relationer som bygger på vår gemensamma historia och en gemensam framtid – politiskt, ekonomiskt, kulturellt och mellanmänskligt. Utöver våra starka band har våra länder ett nära samarbete i internationella sammanhang. Detta gäller inte minst inom det nordisk-baltiska samarbetet och inom EU där våra länder har en långtgående samsyn och båda t ex bidrar verksamt till utveckling i EU:s grannskap inom det Östliga Partnerskapet. FN och OSSE är våra gemensamma plattformar för att verka för fred, säkerhet och utveckling i vår omvärld. Vårt samarbete tar sig bl a uttryck i vårt långsiktiga engagemang för Afghanistans demokratiska utveckling. När Estland efter en mycket väl genomförd kampanj snart tar plats som medlem i FN:s säkerhetsråd kommer Sverige med våra färska erfarenheter från rådsarbetet att stå vid er sida.

Och vi kan göra mer, både bilateralt och inom ramen för våra olika regionala samarbetsformat. Den samarbetsfond som bildades med den svenska regeringens gåva om 10 miljoner kronor vid Estlands 100-årsjubileum har nu påbörjat sitt arbete för att verka för ytterligare utbyte och mellanfolkligt samarbete mellan Sverige och Estland. Fonden har ett särskilt fokus på unga människor och social sammanhållning. Vi hoppas att den kommer att utgöra grunden till många framgångsrika projekt och satsningar som kan bidra till demokratins fördjupning och förankring i våra länder. Samtidigt ska fonden kunna användas för att vårda den språkliga och kulturella samhörigheten mellan våra två länder.

Jämställdhet är ytterligare ett område där Sverige och Estland har gemensamma intressen. Trots att vi har kommit en lång väg i båda våra länder återstår fortfarande flera utmaningar. Vi kan ytterligare förstärka vårt samarbete vad gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor, förhindra trafficking och för att minska inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en central utgångspunkt för demokratin och en viktig prioritering i Sveriges utrikespolitik.

Jag vill också lyfta fram våra gemensamma utmaningar att värna yttrandefriheten och oberoende mediers villkor samt kampen mot desinformation och otillbörliga påverkanskampanjer. Här spelar arbetet med cybersäkerhet en viktig roll för att upprätthålla de demokratiska institutionernas trovärdighet. Detta är ett område där Estland är bland de globalt ledande nationerna, och där våra länder bedriver ett allt tätare samarbete.

Under de trettio år som gått sedan ”den baltiska vägen” har Estland skapat en enastående demokratisk samhällsutveckling. Idag är denna påminnelse särskilt viktig. Utmaningarna i vår region är på många sätt gemensamma och de behöver mötas med ett stärkt samarbete. Det ställer krav på likasinnade länder att agera kraftfullt tillsammans. Och att göra det nu. År 2019 var nämligen det första året på flera decennier, då fler människor i världen levde i länder som rörde sig i auktoritär riktning, än i länder som gjorde demokratiska framsteg. Konkret innebär det att journalister får svårare att verka. Att civilsamhället begränsas, och att aktivister får utstå hat och hot. Att regeringar lägger sig i domstolars rättsskipning och att samhällsdebatten förgiftas av lögner och hets. Samtidigt minskar folkens förtroende för samhällets institutioner – ofta till följd av en växande ojämlikhet.

Det finns inget förutbestämt i detta. Vi kan vända det om vi vill. Därför har Sveriges regering inlett en demokratioffensiv. Den innebär att vi ska öka stödet för demokrati världen över. Vi ska främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi ska stödja journalister, bekämpa korruption och främja jämställdhet och jämlikhet. Estland har mycket att bidra med i detta viktiga arbete och jag ser fram emot att fortsätta att utveckla vårt samarbete.

Jag tänker ibland på historien om en farfar som berättar för sitt barnbarn om hur det inom varje människa pågår en strid mellan två vargar; en god och en ond. Vilken vinner, frågar barnbarnet. Den du matar, svarar farfadern. 

Detsamma gäller för vår värld. Vi behöver mata de goda krafterna. Genom att värna demokratin, värnar vi också freden, friheten och jämlikheten: de värden som de människor som gemensamt trotsade förtrycket för trettio år sedan drömde om och strävade efter. Låt oss hedra minnet av deras mod genom att gemensamt föra den kampen vidare.

Margot Wallström, Sveriges utrikesminister

Kontakt

Elin Tibell
Pressekreterare
Telefon (växel) 08-405 10 00